Lilly har förlorat allt. Nästan i alla fall, jobbet finns åtminstone kvar. Arbetskamraterna ger en retreatresa i present åt henne i hopp om att det ska få färgen tillbaka på hennes kinder. Problemet är att Lilly inte vill åka. Blotta ordet retreat gör henne förbannad. Lägg till ”yoga” och hon får andnöd. Det enda hon vill är att stanna hemma i soffan med filten över sig och persiennerna nere. Men resan är betald och hon vill inte vara otacksam. Alltså packar hon ner de råttfärgade tantkläderna tillsammans med sin förtvivlan i en trasig resväska och ger sig iväg. En vecka borde hon väl klara. Men det börjar på värsta tänkbara sätt ...

Lilly har förlorat allt. Nästan i alla fall, jobbet finns åtminstone kvar. Arbetskamraterna ger en retreatresa i present åt henne i hopp om att det ska få färgen tillbaka på hennes kinder. Problemet är att Lilly inte vill åka. Blotta ordet retreat gör henne förbannad. Lägg till ”yoga” och hon får andnöd. Det enda hon vill är att stanna hemma i soffan med filten över sig och persiennerna nere. Men resan är betald och hon vill inte vara otacksam. Alltså packar hon ner de råttfärgade tantkläderna tillsammans med sin förtvivlan i en trasig resväska och ger sig iväg. En vecka borde hon väl klara. Men det börjar på värsta tänkbara sätt ...

Lilly har förlorat allt. Nästan i alla fall, jobbet finns åtminstone kvar. Arbetskamraterna ger en retreatresa i present åt henne i hopp om att det ska få färgen tillbaka på hennes kinder. Problemet är att Lilly inte vill åka. Blotta ordet retreat gör henne förbannad. Lägg till ”yoga” och hon får andnöd. Det enda hon vill är att stanna hemma i soffan med filten över sig och persiennerna nere. Men resan är betald och hon vill inte vara otacksam. Alltså packar hon ner de råttfärgade tantkläderna tillsammans med sin förtvivlan i en trasig resväska och ger sig iväg. En vecka borde hon väl klara. Men det börjar på värsta tänkbara sätt ...