Tänk om universum inte existerar oberoende av dig, utan att du, som observerande varelse, är en förutsättning för det?

Det är kärnpåståendet i biocentrismen: en teori framlagd av biologen och läkaren Robert Lanza, som menar att rum, tid och materia inte är fundamentala storheter som funnits sedan evigheten, utan kategorier som det biologiska systemet använder för att organisera sin erfarenhet. Det handlar inte om en andlig spekulation, utan om ett argument grundat i kvantfysikens olösta observatörsproblem och i hur perception faktiskt fungerar neurologiskt.

I det här avsnittet undersöker vi vad biocentrismen hävdar, varför kvantfysikens märkligaste fynd pekar i samma riktning, och hur tanken att medvetandet är primärt återfinns hos filosofer, österländska traditioner och moderna medvetandeforskare – oberoende av varandra och med vitt skilda utgångspunkter.

Det är inte ett avsnitt som ger dig ett svar. Det är ett avsnitt som förändrar vad som är möjligt att fråga.