Den 14 november 2004 skickades amerikanska stridspiloter ut över Stilla havet efter att radaroperatörer ombord på USS Princeton under en längre tid registrerat okända mål.

Piloterna mötte ett vitt, avlångt objekt utan synliga vingar eller framdrivningssystem. Några dagar senare fångades ett liknande fenomen av ett infrarött kamerasystem. Filmen skulle långt senare bli känd över hela världen som Tic Tac-filmen.

Men Nimitz-fallet kom att få betydelse långt utanför frågan om vad piloterna faktiskt såg.

I det här avsnittet av Siriusakademin följer vi händelsen från radarregistreringarna och piloternas möte över havet till Pentagon, New York Times och de amerikanska kongressförhören om UAP. Vi undersöker varför kombinationen av vittnesmål, militära sensorer och bildmaterial gjorde fallet ovanligt – men också vilka begränsningar som finns i materialet och vilka förklaringar som fortfarande är möjliga.

Framför allt handlar avsnittet om en större förändring: hur UFO-frågan började lämna sin plats i samhällets utkant och istället blev något som myndigheter, militär och forskning kunde undersöka utan att först behöva bestämma vad fenomenet var.

Mer än tjugo år efter Nimitz-händelsen saknas fortfarande ett säkert svar på vad som observerades.

Men sättet vi ställer frågan på har förändrats.