"För dagligt bruk" vittnar om skapandets styrka, människans vilja, om kärlek från familj och vänner. Samlingen får inte bara betraktas som reflektioner av en människa som har överlevt en katastrof. En jämförelse med Tranströmers poesi efter denne författarnes hjärnblödning är knappast långsökt och vittnar om en livsstyrka hos båda. Hos Bäckström finns en vilja att se på världen genom ord och kropp från rullstolen eller sängkanten. Dikterna gestaltar mycket annat än sjukhusintryck. I stället växer bilden fram av en mogen svensk diktare som funderar över sig själv, familjen och framtiden. Dikterna kommer läsaren att tänka över de olika gränser som går genom ett liv. Att olyckan erkänns genom en diktsamling är avgörande. Sedan 1999 har villkoren för Lars Bäckströms fysiska existens ändrats radikalt.
