"Trygve Bångs noggranna undersökning av en svensk miljöskandal handlar bl a om en alldeles hårresande och mycket kostsam vetenskaplig undersökning som vilade på trettio undersökta abborrar. De skulle bevisa att småländska vattendrag vid pappersbruket i Böksholm inte var förgiftade av tungmetaller, oljor eller miljögifter. Alltså föll ingen skugga på tidigare och senare ägare - Klippans pappersbruk, Södra skogsägarna - och någon dyrbar sanering har därefter inte ansetts nödvändig!"
Trygve Bångs bok "Modersuggan" som bygger både på egna tidiga arbetsupplevelser från detta bruk, på omfattande intervjuer, och på en mycket samvetgrann jakt på fakta, är en högintressant och oroväckande redogörelse för en industris katastrofala rovdrift på naturen, en industri som bara haft ett mål för ögonen: lönsamhet." Ivo Holmqvist, professor em. i skandinavisk litteratur Näringslivet tjänade stora pengar under industrialismens gyllene år. Fram till slutet av 1960-talet kunde man kostnadsfritt dumpa miljöfarligt avfall i naturen. Dagens lort-Sverige ligger gömt i mark och vattendrag, som på ytan kan se välmående ut. Det finns tusentals miljöriskklassade objekt som inte är sanerade. I berättelsen om "Modersuggan" finns det gott om gråzoner där samhällsintresset kolliderar med särintressen av kommersiellt slag. Ibland löses konflikter "pragmatiskt" mellan skål och vägg. Men efter sådana avtal finns det också förlorare: människan och naturen.
/>
I bokens persongalleri figurerar flera ledande befattningshavare i olika roller: Politikerna Erik Huss och Tage G. Peterson. Södras starke man Gösta Edström och dåvarande VD:n Lennart Schotte samt dåvarande VD:n i Södra Cell, Karl-Fredrik Gustafsson. Växjö kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs län roller i den sorglustiga affären granskas och får hård kritik av framstående experter och vetenskapsmän.
Trygve Bångs morfar och morfars far fiskade en gång i rena vatten, men efterhand förorenades Mörrumsåns sjösystem ända ner till Östersjön. Fisk, sjöar och dricksvattentäkter förgiftades av industrins utsläpp.
Spelet om fabriken fogas in ett större sammanhang; historiskt, politiskt, juridiskt, affärsmässigt. Ur ett brett samhälleligt och kulturellt perspektiv lyfts olika aktörer och synsätt fram. Fabriken drevs länge av Klippankoncernen, som ingick i familjen Wallenbergs maktsfär. Ägarna motarbetade alla förslag till sanering. Den siste ägaren, Södra skogsägarna, sprängde slutligen fabriken under okontrollerade former. En fristående expert kallar rivningen för "rysk miljöhantering". Ägarna och myndigheterna kallade det "en god samförståndlösning". Ortsborna var totalt överkörda av det myndighetsindustriella komplexet.
"Modersuggan är en njutning att läsa, stilistiskt och faktamässigt. Det är exakt den typ av dokument som krävs för att samhället skall vakna och få insyn i och kunskap om hur det verkligen går till.Boken kommer att bli mycket uppmärksammad och eftersökt". Ur förordet av Sven Björk, professor em. i limnologi vid Lunds universitet.

"Trygve Bångs noggranna undersökning av en svensk miljöskandal handlar bl a om en alldeles hårresande och mycket kostsam vetenskaplig undersökning som vilade på trettio undersökta abborrar. De skulle bevisa att småländska vattendrag vid pappersbruket i Böksholm inte var förgiftade av tungmetaller, oljor eller miljögifter. Alltså föll ingen skugga på tidigare och senare ägare - Klippans pappersbruk, Södra skogsägarna - och någon dyrbar sanering har därefter inte ansetts nödvändig!"
Trygve Bångs bok "Modersuggan" som bygger både på egna tidiga arbetsupplevelser från detta bruk, på omfattande intervjuer, och på en mycket samvetgrann jakt på fakta, är en högintressant och oroväckande redogörelse för en industris katastrofala rovdrift på naturen, en industri som bara haft ett mål för ögonen: lönsamhet." Ivo Holmqvist, professor em. i skandinavisk litteratur Näringslivet tjänade stora pengar under industrialismens gyllene år. Fram till slutet av 1960-talet kunde man kostnadsfritt dumpa miljöfarligt avfall i naturen. Dagens lort-Sverige ligger gömt i mark och vattendrag, som på ytan kan se välmående ut. Det finns tusentals miljöriskklassade objekt som inte är sanerade. I berättelsen om "Modersuggan" finns det gott om gråzoner där samhällsintresset kolliderar med särintressen av kommersiellt slag. Ibland löses konflikter "pragmatiskt" mellan skål och vägg. Men efter sådana avtal finns det också förlorare: människan och naturen.
/>
I bokens persongalleri figurerar flera ledande befattningshavare i olika roller: Politikerna Erik Huss och Tage G. Peterson. Södras starke man Gösta Edström och dåvarande VD:n Lennart Schotte samt dåvarande VD:n i Södra Cell, Karl-Fredrik Gustafsson. Växjö kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs län roller i den sorglustiga affären granskas och får hård kritik av framstående experter och vetenskapsmän.
Trygve Bångs morfar och morfars far fiskade en gång i rena vatten, men efterhand förorenades Mörrumsåns sjösystem ända ner till Östersjön. Fisk, sjöar och dricksvattentäkter förgiftades av industrins utsläpp.
Spelet om fabriken fogas in ett större sammanhang; historiskt, politiskt, juridiskt, affärsmässigt. Ur ett brett samhälleligt och kulturellt perspektiv lyfts olika aktörer och synsätt fram. Fabriken drevs länge av Klippankoncernen, som ingick i familjen Wallenbergs maktsfär. Ägarna motarbetade alla förslag till sanering. Den siste ägaren, Södra skogsägarna, sprängde slutligen fabriken under okontrollerade former. En fristående expert kallar rivningen för "rysk miljöhantering". Ägarna och myndigheterna kallade det "en god samförståndlösning". Ortsborna var totalt överkörda av det myndighetsindustriella komplexet.
"Modersuggan är en njutning att läsa, stilistiskt och faktamässigt. Det är exakt den typ av dokument som krävs för att samhället skall vakna och få insyn i och kunskap om hur det verkligen går till.Boken kommer att bli mycket uppmärksammad och eftersökt". Ur förordet av Sven Björk, professor em. i limnologi vid Lunds universitet.