Med sikte på profession redovisar data från "Femklöverprojektet". Femklövern har följt studenter på fem akademiska yrkesutbildningar vid Linnéuniversitetet, från att de började sina studier fram till deras första två år i yrkeslivet. De utbildade sig till poliser, socionomer, personalvetare, bibliotekarier och idrottscoacher. De fem utbildningsprogrammen har i olika grad ambitionen att bli professionsutbildningar och vetter dels mot ämnesstudier, dels mot det direkt yrkesförberedande. Spänningen mellan universitetets krav och arbetsmarknadens förväntningar präglar både studiernas uppläggning och studenternas studiemotiv, men också hur studenterna uppfattar studiernas relevans för det yrkesliv som de ser framför sig. Ett viktigt tema är i vilken utsträckning yrkesutbildningarna förmedlat professionella inslag och förhållningssätt och hur dessa utvecklas under utbildningen och i arbetslivet. Vi har även strävat efter att fånga i vad mån programmens vetenskapliga bas har genomsyrat utbildningarna och i vilken grad studenterna tillägnat sig den. Författarna visar på en viktig trend i högskolans yrkesorienterade program. Allt fler utbildningsprogram som redan finns i högskolans regi utvecklar tydliga professionsanspråk. Samtidigt växer antalet yrkesorienterade utbildningar som vill nå högskolestatus. De resultat som här redovisas har därför betydelse och relevans långt utöver de fem yrkesutbildningar som ingick i Femklövern.

Med sikte på profession redovisar data från "Femklöverprojektet". Femklövern har följt studenter på fem akademiska yrkesutbildningar vid Linnéuniversitetet, från att de började sina studier fram till deras första två år i yrkeslivet. De utbildade sig till poliser, socionomer, personalvetare, bibliotekarier och idrottscoacher. De fem utbildningsprogrammen har i olika grad ambitionen att bli professionsutbildningar och vetter dels mot ämnesstudier, dels mot det direkt yrkesförberedande. Spänningen mellan universitetets krav och arbetsmarknadens förväntningar präglar både studiernas uppläggning och studenternas studiemotiv, men också hur studenterna uppfattar studiernas relevans för det yrkesliv som de ser framför sig. Ett viktigt tema är i vilken utsträckning yrkesutbildningarna förmedlat professionella inslag och förhållningssätt och hur dessa utvecklas under utbildningen och i arbetslivet. Vi har även strävat efter att fånga i vad mån programmens vetenskapliga bas har genomsyrat utbildningarna och i vilken grad studenterna tillägnat sig den. Författarna visar på en viktig trend i högskolans yrkesorienterade program. Allt fler utbildningsprogram som redan finns i högskolans regi utvecklar tydliga professionsanspråk. Samtidigt växer antalet yrkesorienterade utbildningar som vill nå högskolestatus. De resultat som här redovisas har därför betydelse och relevans långt utöver de fem yrkesutbildningar som ingick i Femklövern.

Med sikte på profession redovisar data från "Femklöverprojektet". Femklövern har följt studenter på fem akademiska yrkesutbildningar vid Linnéuniversitetet, från att de började sina studier fram till deras första två år i yrkeslivet. De utbildade sig till poliser, socionomer, personalvetare, bibliotekarier och idrottscoacher. De fem utbildningsprogrammen har i olika grad ambitionen att bli professionsutbildningar och vetter dels mot ämnesstudier, dels mot det direkt yrkesförberedande. Spänningen mellan universitetets krav och arbetsmarknadens förväntningar präglar både studiernas uppläggning och studenternas studiemotiv, men också hur studenterna uppfattar studiernas relevans för det yrkesliv som de ser framför sig. Ett viktigt tema är i vilken utsträckning yrkesutbildningarna förmedlat professionella inslag och förhållningssätt och hur dessa utvecklas under utbildningen och i arbetslivet. Vi har även strävat efter att fånga i vad mån programmens vetenskapliga bas har genomsyrat utbildningarna och i vilken grad studenterna tillägnat sig den. Författarna visar på en viktig trend i högskolans yrkesorienterade program. Allt fler utbildningsprogram som redan finns i högskolans regi utvecklar tydliga professionsanspråk. Samtidigt växer antalet yrkesorienterade utbildningar som vill nå högskolestatus. De resultat som här redovisas har därför betydelse och relevans långt utöver de fem yrkesutbildningar som ingick i Femklövern.