En bok om bemanningsföretagen kan ta sin utgångspunkt i Stuveribolagens uthyrning av strejkbrytare; Amalthea 1908 eller Ådalen 1931. Eller ILO-konventionen 1933 och det svenska förbudet 1936. Det kan ta sin början i den s-märkta - restriktiva - återlegaliseringen 1991. Eller den borgerliga - lättfärdiga återlegaliseringen 1993. Den kan ta sin utgångspunkt i uppmärksammade rättsfall som Abu Garcia-målet 2003. Den här boken har sitt ursprung i den konflikt som utbröt på Lagena Distribution AB midsommarveckan 2009. Strejken var ett svar på företagets försök att byta ut fast anställd personal mot bemanningsföretag. Det sågs som ett övergrepp personalens anställningstrygghet. Varför ska man bli uppsagd på grund av arbetsbrist om man samma dag som man slutar blir ersatt av en från ett bemanningsföretag? Än värre; varför ska jag bli uppsagd på grund av arbetsbrist om det bara innebär att jag går ut på personalparkeringen och drar på mig nya arbetskläder med annan företagslogga på bemanningsföretagets logga - och går in och gör samma jobb som nyss fått sparken ifrån? Är det konstigt att folk reagerar på detta; att det är något som skär sig i rättsmedvetandet? Ska det få gå till så här? Arbetsrätten är ett kommunicerande kärl. Arbetsgivarnas oinskränkta makt att använda bemanningsföretag efter eget gottfinnande kostar för mycket på andra sidan, de anställdas sida. Det för många arbetare som drabbas för hårt. Man har slagit hål i syftet med lagstiftningen. Den läcker som ett såll. Den här boken diskuterar konsekvenserna av bemanningsföretagens legalisering och möjliga fackliga motstrategier.
