Det har snart gått ett kvartssekel sedan Sveriges befolkning röstade ja till EU-medlemskap. Då lät allt så bra men nu är det bedövande tydligt att det inte blivit som det var tänkt. Mark Brolin, som själv röstade ja, menar att vi alla egentligen borde ha förstått bättre. Varför? För att det är ett klassiskt misstag att tillåta så mycket politisk makt på ett ställe som samlats i EU-institutionerna. Hög maktkoncentration har alltid utmynnat i överexpansion, ohälsosamt starka tolkningsföreträden, bubbelmentalitet, ett avgrundsdjup mellan ”vision” och praktisk verklighet samt patriarkaliskt huvudklappande när det ”oinformerade” folket grumsar. I denna bok förklarar Mark Brolin varför han menar att EU, de goda ursprungsintentionerna till trots, i praktiken inte längre kan erbjuda mer än fortsatt politisk och ekonomisk turbulens. Han beskriver också varför han menar att nedbantningsreform inte är praktiskt realiserbar. Därutöver beskriver han varför det i samband med Storbritanniens utträde existerar ett gyllene tillfälle att starta på ny kula; genom ett också svenskt EU-utträde följt av internationell omstart. Helst i intimt samarbete med Nordens övriga länder. Fler länder skulle förmodligen snabbt följa efter. På krumbuktartade vägar skulle därmed Europa, äntligen, få just ett sådant genuint tillväxt- och fredsbefrämjande frihandelssamarbete – utan en gigantisk politisk överbyggnad - som flertalet européer en gång röstade på. ”Omöjligt” säger somliga men det var det många som sa, helt nyligen, även gällande ett brittiskt EU-utträde.

Det har snart gått ett kvartssekel sedan Sveriges befolkning röstade ja till EU-medlemskap. Då lät allt så bra men nu är det bedövande tydligt att det inte blivit som det var tänkt. Mark Brolin, som själv röstade ja, menar att vi alla egentligen borde ha förstått bättre. Varför? För att det är ett klassiskt misstag att tillåta så mycket politisk makt på ett ställe som samlats i EU-institutionerna. Hög maktkoncentration har alltid utmynnat i överexpansion, ohälsosamt starka tolkningsföreträden, bubbelmentalitet, ett avgrundsdjup mellan ”vision” och praktisk verklighet samt patriarkaliskt huvudklappande när det ”oinformerade” folket grumsar. I denna bok förklarar Mark Brolin varför han menar att EU, de goda ursprungsintentionerna till trots, i praktiken inte längre kan erbjuda mer än fortsatt politisk och ekonomisk turbulens. Han beskriver också varför han menar att nedbantningsreform inte är praktiskt realiserbar. Därutöver beskriver han varför det i samband med Storbritanniens utträde existerar ett gyllene tillfälle att starta på ny kula; genom ett också svenskt EU-utträde följt av internationell omstart. Helst i intimt samarbete med Nordens övriga länder. Fler länder skulle förmodligen snabbt följa efter. På krumbuktartade vägar skulle därmed Europa, äntligen, få just ett sådant genuint tillväxt- och fredsbefrämjande frihandelssamarbete – utan en gigantisk politisk överbyggnad - som flertalet européer en gång röstade på. ”Omöjligt” säger somliga men det var det många som sa, helt nyligen, även gällande ett brittiskt EU-utträde.

Det har snart gått ett kvartssekel sedan Sveriges befolkning röstade ja till EU-medlemskap. Då lät allt så bra men nu är det bedövande tydligt att det inte blivit som det var tänkt. Mark Brolin, som själv röstade ja, menar att vi alla egentligen borde ha förstått bättre. Varför? För att det är ett klassiskt misstag att tillåta så mycket politisk makt på ett ställe som samlats i EU-institutionerna. Hög maktkoncentration har alltid utmynnat i överexpansion, ohälsosamt starka tolkningsföreträden, bubbelmentalitet, ett avgrundsdjup mellan ”vision” och praktisk verklighet samt patriarkaliskt huvudklappande när det ”oinformerade” folket grumsar. I denna bok förklarar Mark Brolin varför han menar att EU, de goda ursprungsintentionerna till trots, i praktiken inte längre kan erbjuda mer än fortsatt politisk och ekonomisk turbulens. Han beskriver också varför han menar att nedbantningsreform inte är praktiskt realiserbar. Därutöver beskriver han varför det i samband med Storbritanniens utträde existerar ett gyllene tillfälle att starta på ny kula; genom ett också svenskt EU-utträde följt av internationell omstart. Helst i intimt samarbete med Nordens övriga länder. Fler länder skulle förmodligen snabbt följa efter. På krumbuktartade vägar skulle därmed Europa, äntligen, få just ett sådant genuint tillväxt- och fredsbefrämjande frihandelssamarbete – utan en gigantisk politisk överbyggnad - som flertalet européer en gång röstade på. ”Omöjligt” säger somliga men det var det många som sa, helt nyligen, även gällande ett brittiskt EU-utträde.