Loco behöver hieroglyfhäxans dubloner till nästa avbetalning om han vill undvika en krater i bröstet, men nog är det ett bogsförgätet hörn av varpen som hon har styrt honom och hans besättning till. Möken är som en tät soppa i töcknet, och hypertuben har börjat att slira i strålkammaren. Den övervuxna nödjolle som driver runt därute och dess torrfrusne passagerare är ännu rövigare syner. Något skevt och härjat är i görningen, som hämtat ut snurrigt munksnack. Vem som helst fattar att det är en blåst idé att spåra jollen tillbaka till Quo Vadis, men när häxan dinglar med plånboken har Loco inget val. Det är bara att dra på fiberoverallen, ladda gult knaster i pistolen, pressa samman skinkorna och lämna skutan tillsammans med de andra. Snabbt in, snabbt ut. Som en shivstöt. Det är planen.
