Att bedöma trovärdigheten hos enskilda individer och deras uppgifter är ett viktigt inslag i socialtjänstens beslutsfattande och maktutövning. Men hur gör man en trovärdighetsbedömning och varför känns det så viktigt? Ingrid Sahlins bok "Socialtjänstens trovärdighetsbedömningar" handlar om vad som väcker socialarbetares tilltro, tvivel respektive misstro och hur sådana erfarenheter omvandlas till bedömningar av enskilda klienters trovärdighet. På motsvarande sätt undersöks hur enskilda klienter reagerar på och försöker hantera de redskap och rutiner som används inom socialtjänsten för att utreda deras trovärdighet och deras rätt till bistånd. Hur känns det att bli misstrodd och hur gör man för att framstå som trovärdig?

Studien baseras på fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare som handlägger ansökningar om ekonomiskt bistånd samt kvalitativa intervjuer med enskilda personer med erfarenhet som bidragssökande vid socialkontor i olika kommuner. Slutsatserna kan till stora delar appliceras även på andra möten mellan myndighetspersoner och deras klienter.

Ingrid Sahlin, som har en bakgrund som socialsekreterare, är idag seniorprofessor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon har tidigare forskat om hur sociala problem och problemgrupper konstrueras i bostads- och hemlöshetspolitik, brottsprevention och socialtjänstens arbete med bostadslösa klienter.

Att bedöma trovärdigheten hos enskilda individer och deras uppgifter är ett viktigt inslag i socialtjänstens beslutsfattande och maktutövning. Men hur gör man en trovärdighetsbedömning och varför känns det så viktigt? Ingrid Sahlins bok "Socialtjänstens trovärdighetsbedömningar" handlar om vad som väcker socialarbetares tilltro, tvivel respektive misstro och hur sådana erfarenheter omvandlas till bedömningar av enskilda klienters trovärdighet. På motsvarande sätt undersöks hur enskilda klienter reagerar på och försöker hantera de redskap och rutiner som används inom socialtjänsten för att utreda deras trovärdighet och deras rätt till bistånd. Hur känns det att bli misstrodd och hur gör man för att framstå som trovärdig?

Studien baseras på fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare som handlägger ansökningar om ekonomiskt bistånd samt kvalitativa intervjuer med enskilda personer med erfarenhet som bidragssökande vid socialkontor i olika kommuner. Slutsatserna kan till stora delar appliceras även på andra möten mellan myndighetspersoner och deras klienter.

Ingrid Sahlin, som har en bakgrund som socialsekreterare, är idag seniorprofessor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon har tidigare forskat om hur sociala problem och problemgrupper konstrueras i bostads- och hemlöshetspolitik, brottsprevention och socialtjänstens arbete med bostadslösa klienter.

Att bedöma trovärdigheten hos enskilda individer och deras uppgifter är ett viktigt inslag i socialtjänstens beslutsfattande och maktutövning. Men hur gör man en trovärdighetsbedömning och varför känns det så viktigt? Ingrid Sahlins bok "Socialtjänstens trovärdighetsbedömningar" handlar om vad som väcker socialarbetares tilltro, tvivel respektive misstro och hur sådana erfarenheter omvandlas till bedömningar av enskilda klienters trovärdighet. På motsvarande sätt undersöks hur enskilda klienter reagerar på och försöker hantera de redskap och rutiner som används inom socialtjänsten för att utreda deras trovärdighet och deras rätt till bistånd. Hur känns det att bli misstrodd och hur gör man för att framstå som trovärdig?

Studien baseras på fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare som handlägger ansökningar om ekonomiskt bistånd samt kvalitativa intervjuer med enskilda personer med erfarenhet som bidragssökande vid socialkontor i olika kommuner. Slutsatserna kan till stora delar appliceras även på andra möten mellan myndighetspersoner och deras klienter.

Ingrid Sahlin, som har en bakgrund som socialsekreterare, är idag seniorprofessor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon har tidigare forskat om hur sociala problem och problemgrupper konstrueras i bostads- och hemlöshetspolitik, brottsprevention och socialtjänstens arbete med bostadslösa klienter.