För Europeisk del har det Spanska Tronföljdskrigets avslut efter år 1714 inneburit en dryg 15-årig fredsperiod, men där spänningarna, och misstänksamheten mellan de dynastiska stormakterna England, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Polen, Ryssland, och Österrike fortfarande i hög grad är levande, och där endast ett mindre misstag i form av tillsättandet av en för motståndaren opassande tronpretendent på en kungliga tron kan mynna ut i ett nytt europeiskt storkrig. För svensk del har det Stora Nordiska kriget i och med Freden vid Nystad den 30 augusti år 1721 medfört att Sverige är förpassat till en andra rangens före detta stormakt, relativt utblottad på resurser. Ett land där minnet av den store krigarkungen Karl XII, och revanschlustan efter landets förlorade ställning dock fortfarande lever kvar bland delar av befolkningen, och inte minst inom den svenska officerskåren. Minnen av en mer glansfylld tid vilken får ny aktualitet då män från en svunnen tid såsom den forne polske kungen-, och tronpretendenten Stanislaw Leszczynski, och hans gamle vän general Johan Stenflycht på sensommaren 1733 färdas igenom Centraleuropa i riktning mot Polen med avsikt att efter den avlidne August den II:s död återerövra den polska kungatronen. I Phaème -Den uppburne får vi följa kampen om den polska kungamakten under det Polska Tronföljdskriget mellan åren 1733-1738. Utifrån ett omfattande källmaterial bestående av bl.a. brev, dagböcker, kartor, och aldrig tidigare redovisade administrativa handlingar skildrar Johnny Poetzsch detaljerat det för svensk del inrikespolitiska-, och framförallt det internationella spelet som omgärdade denna kamp. Författaren redogör för en tidsperiod där förbittrade, och blodiga strider pågick till lands, och till sjöss, på krigsskådeplatser runt om i Europa; I det polska samväldet, längs Rhenlandet, och i de italienska arvländerna. En kamp präglad av fältslag, belägringar, och stormningar bl.a. vid Danzig, Kehl, Phillipsburg, och i Kurpie, vid de Masuriska skogarna. Ur ett rikt persongalleri möter vi män, officerare, och meniga bakom fästningsmurar, och i de främsta leden, samt de inblandade ländernas politiska, och militära ledare, som bl.a. Johan Stenflycht, och Eugéne av Savojen. Och I dess mitt, invirad i en värld fylld av realpolitik, svåra val, och falskspel, en återvändande uppburen tronpretendent, kämpandes för sin hävd, och med tankar om svunnen rätt, och minnen från ett tidigare ärorikt förflutet.

För Europeisk del har det Spanska Tronföljdskrigets avslut efter år 1714 inneburit en dryg 15-årig fredsperiod, men där spänningarna, och misstänksamheten mellan de dynastiska stormakterna England, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Polen, Ryssland, och Österrike fortfarande i hög grad är levande, och där endast ett mindre misstag i form av tillsättandet av en för motståndaren opassande tronpretendent på en kungliga tron kan mynna ut i ett nytt europeiskt storkrig. För svensk del har det Stora Nordiska kriget i och med Freden vid Nystad den 30 augusti år 1721 medfört att Sverige är förpassat till en andra rangens före detta stormakt, relativt utblottad på resurser. Ett land där minnet av den store krigarkungen Karl XII, och revanschlustan efter landets förlorade ställning dock fortfarande lever kvar bland delar av befolkningen, och inte minst inom den svenska officerskåren. Minnen av en mer glansfylld tid vilken får ny aktualitet då män från en svunnen tid såsom den forne polske kungen-, och tronpretendenten Stanislaw Leszczynski, och hans gamle vän general Johan Stenflycht på sensommaren 1733 färdas igenom Centraleuropa i riktning mot Polen med avsikt att efter den avlidne August den II:s död återerövra den polska kungatronen. I Phaème -Den uppburne får vi följa kampen om den polska kungamakten under det Polska Tronföljdskriget mellan åren 1733-1738. Utifrån ett omfattande källmaterial bestående av bl.a. brev, dagböcker, kartor, och aldrig tidigare redovisade administrativa handlingar skildrar Johnny Poetzsch detaljerat det för svensk del inrikespolitiska-, och framförallt det internationella spelet som omgärdade denna kamp. Författaren redogör för en tidsperiod där förbittrade, och blodiga strider pågick till lands, och till sjöss, på krigsskådeplatser runt om i Europa; I det polska samväldet, längs Rhenlandet, och i de italienska arvländerna. En kamp präglad av fältslag, belägringar, och stormningar bl.a. vid Danzig, Kehl, Phillipsburg, och i Kurpie, vid de Masuriska skogarna. Ur ett rikt persongalleri möter vi män, officerare, och meniga bakom fästningsmurar, och i de främsta leden, samt de inblandade ländernas politiska, och militära ledare, som bl.a. Johan Stenflycht, och Eugéne av Savojen. Och I dess mitt, invirad i en värld fylld av realpolitik, svåra val, och falskspel, en återvändande uppburen tronpretendent, kämpandes för sin hävd, och med tankar om svunnen rätt, och minnen från ett tidigare ärorikt förflutet.

För Europeisk del har det Spanska Tronföljdskrigets avslut efter år 1714 inneburit en dryg 15-årig fredsperiod, men där spänningarna, och misstänksamheten mellan de dynastiska stormakterna England, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Polen, Ryssland, och Österrike fortfarande i hög grad är levande, och där endast ett mindre misstag i form av tillsättandet av en för motståndaren opassande tronpretendent på en kungliga tron kan mynna ut i ett nytt europeiskt storkrig. För svensk del har det Stora Nordiska kriget i och med Freden vid Nystad den 30 augusti år 1721 medfört att Sverige är förpassat till en andra rangens före detta stormakt, relativt utblottad på resurser. Ett land där minnet av den store krigarkungen Karl XII, och revanschlustan efter landets förlorade ställning dock fortfarande lever kvar bland delar av befolkningen, och inte minst inom den svenska officerskåren. Minnen av en mer glansfylld tid vilken får ny aktualitet då män från en svunnen tid såsom den forne polske kungen-, och tronpretendenten Stanislaw Leszczynski, och hans gamle vän general Johan Stenflycht på sensommaren 1733 färdas igenom Centraleuropa i riktning mot Polen med avsikt att efter den avlidne August den II:s död återerövra den polska kungatronen. I Phaème -Den uppburne får vi följa kampen om den polska kungamakten under det Polska Tronföljdskriget mellan åren 1733-1738. Utifrån ett omfattande källmaterial bestående av bl.a. brev, dagböcker, kartor, och aldrig tidigare redovisade administrativa handlingar skildrar Johnny Poetzsch detaljerat det för svensk del inrikespolitiska-, och framförallt det internationella spelet som omgärdade denna kamp. Författaren redogör för en tidsperiod där förbittrade, och blodiga strider pågick till lands, och till sjöss, på krigsskådeplatser runt om i Europa; I det polska samväldet, längs Rhenlandet, och i de italienska arvländerna. En kamp präglad av fältslag, belägringar, och stormningar bl.a. vid Danzig, Kehl, Phillipsburg, och i Kurpie, vid de Masuriska skogarna. Ur ett rikt persongalleri möter vi män, officerare, och meniga bakom fästningsmurar, och i de främsta leden, samt de inblandade ländernas politiska, och militära ledare, som bl.a. Johan Stenflycht, och Eugéne av Savojen. Och I dess mitt, invirad i en värld fylld av realpolitik, svåra val, och falskspel, en återvändande uppburen tronpretendent, kämpandes för sin hävd, och med tankar om svunnen rätt, och minnen från ett tidigare ärorikt förflutet.