I trettio år har Johan sett på sig själv som en ung, lovande författare. Nu är han 54, aningen mindre sökande och vilsen än förr, men desto mer desperat. Tack vare ett litet arv från mormor kan han ta tjänstledigt för att äntligen skriva den stora romanen. Men en störtflod av obesvarade frågor om konsten, döden och livets mening tar honom på en irrfärd genom Vasastan kantad av kaffe, förälskelse, hundar och desperata experiment. Allt slutar där det började, men ”resan från A till A kan gå via hela ens universum”, som hans fru skriver i sin dagbok. I kaoset som följer hoppas han ändå kunna skapa något som är större än han själv, eller åtminstone lappa ihop det som gått sönder på vägen.
