Lillemor Högerås På kärleks vis Mitt i en stor sorg kommer Lillemor Högerås diktsamling ”På kärleks vis” till mig. Jag läser och känner mumien i mig börja röra på sig och så smått försöka göra sig fri från lindorna. Det fi nns ett rop i hennes dikter att det är kamp till sista andetaget som gäller, inte missmod. Hon förmår att rikta sin uppmärksamhet – mitt i allt – mot det ännu inte uppenbara. Ett fl öde börjar sippra, där man inte trodde att det fanns något att hoppas på. Det fi nns en strävhet, ett motstånd i texterna, som oväntat översköljs av en varm och ljus medmänsklighet. Vissheterna, de förstelnade, viker undan och ger plats åt närhet och värme i det ovissa. Lyssna bara till den första dikten i samlingen: TRÄDA IN Om att träda in, talade vi lite om. Vi visste ju inget, trodde att det handlade om att träda ur. Men vi hoppades och tvivlade tills vi en dag befann oss långt innanför det vi trodde var möjligt. Och vi skrattade och skrattade. Dag Notini, läkare och psykoanalytiker
