Visar resultat för..."Befriande"

Ett av de stora verken om rasism och kolonialism

Frantz Fanon skrev sin klassiska uppgörelse med kolonialismen mitt under kriget i Algeriet [1954-1962], där han själv aktivt tog del i motståndsrörelsens väpnade kamp. Jordens fördömda är en appell för en helt ny värld, en total revolution där de förtrycktas motvåld är en nödvändig väg till frihet. Fanon visar hur kolonialt förtryck och mentalsjukdom hänger ihop och diskuterar betydelsen av klass, ras, nationalism och våld. Frihetskampen, menade Fanon, måste kombineras med att en ny, avkoloniserad kultur byggs upp. Befrielserörelser, gerillaarméer och politiska rörelser världen över har inspirerats av hans klara och ursinniga analys.I svensk översättning av Per-Olov Zennström, med ett nyskrivet förord av Shahram Khosravi, professor i socialantropologi på Stockholms universitet.

FRANTZ FANON föddes på Martinique i Västindien 1925. Efter att ha utbildat sig till psykiatriker i Frankrike deltog han i Algeriets befrielsekrig. Han var motståndsrörelsen FNL:s ambassadör i Ghana, men avled i USA 1961 - där han vårdades för leukemi - bara veckan efter att Jordens fördömda publicerades och samma dag som den beslagtogs i Frankrike.

»Århundradets viktigaste teoretiker inom rasism och kolonialism.« Angela Davis

»Malcolm X, Eldridge Cleaver, Amiri Baraka och ledarna för de Svarta Pantrarna - samtligas texter visar hur djupt berörda de blivit av Frantz Fanon.« Boston Globe

Minnet av Förintelsen, den ultimata grymheten i Tysklands folkmord på judar, har format det västerländska politiska och moraliska medvetandet i efterkrigstiden. Men för en majoritet av världens befolkning, det vill säga en icke-vit befolkning, är slaveriets och kolonialismens trauman i stället 1900-talets centrala och mest avgörande historiska händelse.

I Världen efter Gaza: En kort historik, visar den prisbelönta författaren och tänkaren Pankaj Mishra hur minnet av Förintelsen förskjutits sedan sent 60-tal till att, av främst USA och Israel, anses vara en enskild berättelse om antisemitism, snarare än en följd av den moderna historiens rasistiska expansionism. Denna förskjutning, menar Mishra, ligger till grund för dagens krig i Mellanöstern och de bittert polariserade reaktionerna på det, inom och utanför västvärlden.

Mishra som själv vuxit upp i det mångkulturella Indien tar i denna kraftfulla skrift itu med de grundläggande frågorna för vår samtid: De historiska exemplen talar för att minnet av smärta i sin tur kan legitimera förtryck. Är vissa liv då mer värda än andra?

Världen efter Gaza ger oss en oumbärlig vägledning för att förstå vårt förflutna, vår nutid och vår framtid. Det är en viktig uppgörelse med kriget i Gaza, med dess historiska omständigheter och med dess moraliska och geopolitiska innebörd.

PANKAJ MISHRA, född 1969 i norra Indien, är en välrenommerad författare, tänkare och essäist. Våren 2024 tog hans artikel som publicerades i LRB, The Shoah after Gaza , världen med storm. Han är ledamot i brittiska Royal Society of Literature och bor numera i London. 

"Han skriver mycket bra och språket har föredömligt flyt. (...) läsvärd, inte minst eftersom den erbjuder ett perspektiv präglat av öppenhet och ärlighet. Mishra har en grundläggande respekt för båda sidor i konflikten" BTJ, Mats K.G. Johansson

Konflikten mellan judar och palestinier över rätten till området ­Palestina har pågått i mer än hundra år. Lika länge har diskussionen pågått om hur den mest rättvisande ska beskrivas.

I Hundraårskriget mot Palestina hävdar den pale­stinsk-amerikanske historikern Rashid Khalidi att konflikten bäst förstås som en sentida utlöpare av den västerländska bosättarkoloniala modellen.* Med utgångspunkt i historisk forskning, och utifrån sina och sin familjs erfarenheter, beskriver författaren konfliktens historia, alltifrån Balfourdeklarationen 1917 till Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande israeliska angreppet på Gaza.

Avkoloniseringens epok. Så har decennierna efter andra världskriget kallats. Det var en tid då urinvånare reste sig mot koloniala förtryckarregimer och många länder utropade sin självständighet. Men i ett område vid ­Medelhavets östra strand gick utvecklingen i rakt motsatt riktning. Här underkuvades eller fördrevs istället den ­inhems­ka befolknings­majoriteten av ett annat folk, som ville lägga beslag på hela territoriet och där upprätta en stat bara för sig självt.

»Istället för att skriva en sammanfattande översikt över Pale­stinas historia har jag valt att fokusera på sex olika vändpunkter i kampen om Pale­stina. Dessa händelser belyser den koloniala karaktären i det hundraåriga kriget mot Palestina och den avgörande roll som yttre krafter har spelat. Framställningen bygger på erfarenheter hos ­palestinier som överlevt kriget, liksom på ögonvittnesskild­ringar, egna minnen och material från min egen och andras släkter. Huvudsyftet är att visa att konflikten måste ses ur en annan synvinkel än de som numera dominerar.« Rashid Khalidi

* Bosättarkolonialism avser en specifik form av kolonisering där utländska bosättare anländer till ett redan bebott område med avsikt att där permanent bosätta sig och etablera ett nytt samhälle. Kännetecknande för denna form av kolonialism är bl.a. att de befintliga invånarna fördrivs eller elimineras och att deras samhälle undanträngs eller förstörs.

OM FÖRFATTAREN

Rashid Khalidi är en palestinsk-amerikansk historiker vid Columbia University i New York, där han innehar Edward Said-professuren. Han är en av redaktörerna för Journal of Palestine Studies och har framträtt som skribent i New York Times, New York Review of Books och en rad andra publikationer. Rashid Khalidi har tidigare skrivit bl.a. böckerna British Policy towards Syria and Palestine, 1906-1914 (1980), Under Siege: PLO Decision-making during the 1982 War (1986), Palestinian Identity: The Construction of Modern National Consciousness (1997), The Iron Cage: The Story of the Palestinian Struggle for State­hood (2006), Sowing Crisis: The Cold War and American Dominance in the Middle East (2009), Brokers of Deceit: How the U.S. has Undermined Peace in the Middle East (2013).

SAGT OM BOKEN

»Måsteläsning för det växande antalet männi­skor som är intresserade av att förstå de verk­liga rötterna till den israelisk-­palestinska konflikten.« John Mearsheimer 

»I sin smärtsamt nyktra analys av vad som gjorde sionismen så framgångsrik visar Khalidi också hur palestinierna trotsar sitt öde och vägrar att försvinna. Hans bok är både en hyllning till och ett uttryck för hans folks stora uthållighet.« Amira Hass, israelisk journalist

»Detta enastående historiska verk rymmer också dramatik och fascine­rande berättelser ... en milstolpe i litteraturen om den arabisk-israeliska konflikten.« Avi Shlaim, israelisk historiker, Oxford University

»Ytterst väldokumenterad ...« Chris Hedges, Pulitzerprisbelönad journalist

»En lyckad sammanflätning av tre distinkta trådar: en djupgående undersökning om kampen mellan sionistiska ambitioner och pale­stinskt motstånd, ett analytiskt ramverk som knyter konflikten till bosättarkolonialism, och en personlig familjehistoria som ger berättelsen liv.« William B. Quandt

»[Khalidi] balanserar skickligt sin professio­nella ana­lys av historiska och diplomatiska dokument med in­sikter från sina egna och sin familjs erfarenheter ... Rekommenderas varmt.« Library Journal

»Khalidi har ett välförtjänt rykte som en av de mest framstående nu levande histori­kerna som behandlar det palestinska folkets öde ...« Literary Review

»På ett klokt och insiktsfullt sätt gör Rashid Khalidi upp med illusionerna hos både israeler och palesti­nier. Han kombinerar briljant historisk undersökning med förmedlingen av omfattande förstahandserfa­renheter av krig och diplomati. Han pläderar för ömsesidig acceptans och lika rättigheter som enda sättet att avsluta ett århundrade av konflikter. En märkvärdig bok.« Eugene Rogan

Av historiens tio största imperier har bara fyra varit västeuropeiska. Rasismen är idag mindre utbredd i väst än i resten av världen. Det var fler vita européer och amerikaner som var slavar i Afrika än det fördes afrikanska slavar till USA.  

I Den svarte mannens börda tar sig Fredrik Segerfeldt an kolonialismens historia. Men han gör det utan det eurocentriska perspektiv som präglar vår uppfattning om frågan. Fram träder en annan bild av det förflutna än den gängse.   Det offentliga samtal som har sina rötter i vår syn på kolonialismen alltifrån relationen mellan väst och islam till identitetspolitik och polisvåld mot svarta i USA bygger på felaktiga premisser.   

Med ett förord av DICK HARRISON, professor i historia, Lunds universitet