Visar resultat för..."Blandad kör"

Denna samling Evangeliesånger för blandad kör a cappella som komponerades 1971 är avsedda att användas som en integrerad del av evangelieläsningen i gudstjänsten. Sånger: Ära (Juldagen) - Vilken är den störste (Söndagen efter jul) - Var är den nyfödde judakonungen (Trettondedag jul) - Herre, nu låter du din tjänare (Kyndelsmässodagen) - Se, jag är Herrens tjänarinna (Jungfru Marie Bebådelsedag) - Hosianna (Palmsöndagen) - Varen icke förskräckta (Påskdagen) - Nu tron I (Söndagen före pingst) - Om någon älskar mig (Pingstdagen) - Sannerligen säger jag dig (Första söndagen efter trefaldighet) - Kommen till mig (Femtonde söndagen efter trefaldighet) - Saliga (Alla Helgons dag) - Ve dig, Korasin (Domssöndagen). Sångerna ansluter ofta nära till söndagens tema och kan därför även framföras till exempel efter evangelieläsningen eller som postludium oberoende av vilken årgång som för tillfället används. Denna »utvikning« av dagens ämne kan eventuellt användas som en del av dagens predikoämne vilket på så sätt skulle infoga Evangeliesången som en naturlig del av gudstjänsten. Jag har valt att bibehålla evangelietexternas textdräkt så som den presenteras i 1937 års psalmbok. Text och musik i dessa Evangeliesånger är så tätt sammanvävda att en modernisering av texten skulle leda till oöverstigliga svårigheter vad beträffar musiken. Detta häfte avslutas med Salig för blandad kör, flöjt, orgel och kontrabas. Anledningen till att Salig finns med i denna samling är att verket har samma tillkomstår som Evangeliesångerna, 1971, och därför stilistiskt ansluter till dessa. Dessutom kan Evangeliesången »Saliga« i gudstjänst- och konsertsammanhang gärna framföras tillsammans med Salig. I Salig använder jag mig av Allhelgonadagens introitustext.

Denna samling Evangeliesånger för blandad kör a cappella som komponerades 1971 är avsedda att användas som en integrerad del av evangelieläsningen i gudstjänsten. Sånger: Ära (Juldagen) - Vilken är den störste (Söndagen efter jul) - Var är den nyfödde judakonungen (Trettondedag jul) - Herre, nu låter du din tjänare (Kyndelsmässodagen) - Se, jag är Herrens tjänarinna (Jungfru Marie Bebådelsedag) - Hosianna (Palmsöndagen) - Varen icke förskräckta (Påskdagen) - Nu tron I (Söndagen före pingst) - Om någon älskar mig (Pingstdagen) - Sannerligen säger jag dig (Första söndagen efter trefaldighet) - Kommen till mig (Femtonde söndagen efter trefaldighet) - Saliga (Alla Helgons dag) - Ve dig, Korasin (Domssöndagen).Sångerna ansluter ofta nära till söndagens tema och kan därför även framföras till exempel efter evangelieläsningen eller som postludium oberoende av vilken årgång som för tillfället används. Denna »utvikning« av dagens ämne kan eventuellt användas som en del av dagens predikoämne vilket på så sätt skulle infoga Evangeliesången som en naturlig del av gudstjänsten.Jag har valt att bibehålla evangelietexternas textdräkt så som den presenteras i 1937 års psalmbok. Text och musik i dessa Evangeliesånger är så tätt sammanvävda att en modernisering av texten skulle leda till oöverstigliga svårigheter vad beträffar musiken. Detta häfte avslutas med Salig för blandad kör, flöjt, orgel och kontrabas. Anledningen till att Salig finns med i denna samling är att verket har samma tillkomstår som Evangeliesångerna, 1971, och därför stilistiskt ansluter till dessa. Dessutom kan Evangeliesången »Saliga« i gudstjänst- och konsertsammanhang gärna framföras tillsammans med Salig. I Salig använder jag mig av Allhelgonadagens introitustext.

30 vårsånger för blandad kör. Här finns de traditionella vårsångerna samt även ett antal nya arrangemang och ett par nyskrivna tonsättningar. Ur innehållet: Det som göms i snö, Här är gudagott att vara, Ja visst gör det ont, Längtan till landet, Majsång, Now is the Month of Maying, Nu grönskar det, Sköna maj välkommen, Studentsång, Under rönn och syren, Vårkoral, Vårvindar friska.