Visar resultat för..."Blenda"

Ester Blenda Nordström. Ester Blenda Nordström var Sveriges första – och troligen en av världens första – "wallraffare". År 1914 var hon journalisten på Svenska Dagbladet som utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Hennes oerhört fängslande och innehållsrika reportagebok En piga bland pigor återger på ett unikt sätt – som ett avslöjande inifrånreportage – hur pigorna på landet hade det. Med efterord av dokumentärfilmaren och skribenten Ylva Floreman. "En klockren femma!" Yukiko Duke, Gomorron Sverige "Jag är förälskad i Ester Blenda!" Fredrik Sjöberg, Svenska Dagbladet "Jag blir upprymd av att läsa En piga bland pigor" Anneli Jordahl, Aftonbladet "En milstolpe i Svensk journalistik!" Emila Söelund, Ystad Allehanda "Fascinerande läsning!" Anna Larsdotter, Populär Historia "En piga bland pigor är en unik inblick i en annan tid!" Roger Bengtsson, IKON 1931 "Ett sagolikt litet historiedokument!" Dagens ETC "En lysande klassiker!" Dag Sandahl, Östran "Otroligt bra!" C G Karlsson, Go'kväll "Årets bok!" Eva Wahlström, Borås Tidning

"En klar femma! Att kunna beskriva folket på det här sättet. Miljöer, människor, känslor - fantastiskt helt enkelt!" Yukiko Duke, SVT Gomorron Sverige "En fröjd att läsa!" Maria Hamberg, Dalademokraten "Äventyrslust, nyfikenhet och humor i Ester Blenda Nordström nyutkomna bok: Byn i vulkanens skugga. Betyg 5 av 5." Julie Hansen, Bibliotekstjänst "Själv är jag barnsligt förtjust i Nordströms underfundiga reportage och varje gång Bakhåll publicerar ett nytt kastar jag mig över det!" Rasmus Landström, Dagens ETC "De personliga iakttagelserna syrar texterna. Som läsare blir man medresenär, man får ta del av hennes bildspråk och sätt att närma sig medmänniskorna. Man fryser och blir rädd för björnar och snöstormar. Det har varit en fröjd att läsa!" Marianne Ekenbjörn, Norrbottenskuriren "Svosch, så har man läst Byn i vulkanens skugga. Det går inte att komma ifrån att det som i slutändan känns allra mest vulkaniskt är Blenda Nordström själv: Vilket studs i språket! Vilken okuvlig nyfikenhet! Och tack för att hennes texter räddats över till våra dagars bokhyllor." Göran Greider, Aftonbladet "En företrädare för en generation kvinnliga skribenter... Mästerstycken av karakteriseringskonst!" Jesper Högström, Dagens Nyheter "Sicket fruntimmer! Om jag hade bara bråkdelen av Ester Blenda Nordströms mod, energi, livs- och skriftglädje vore jag en lycklig människa", Nina Lekander, Sydsvenskan Ester Blenda Nordströms reseskildring Byn i vulkanens skugga. Ester Blenda Nordström är främst ihågkommen som en av världens första Wallraffjournalister. Hon gjorde sitt legendariska under cover-reportage som bondpiga redan 1914, alltså 55 år innan den tyske journalisten Günther Wallraff blev berömd för sitt arbetssätt 1969. Hon var tjugotre år och arbetade på Svenska Dagbladet när hon fick idén att söka arbete som piga på ett jordbruk i Södermanland för att kunna skildra livet på en bondgård inifrån. Det blev en artikelserie i tidningen och sedan boken En piga bland pigor som blev en bestseller på sin tid. Bakhåll publicerade boken i nyutgåva häromåret, till många recensenters stora förtjusning. Efter det har vi fortsatt med andra av Ester Blendas böcker och förtjusningen hos både kritiker och läsare har hållit i sig. Kåtornas folk handlar om Ester Blendas tid som lärare för barnen i samebyn Saarivuoma. Hon berättar inifrån samernas vardag om livets gång – under renrajden, i kåtorna, i snöstormarna. Amerikanskt handlar om hennes resa i USA 1922, om överfarten som tredjeklasspassagerare på en Atlantångare, om hur hon sedan liftar runt i USA, liftar med bilar och hästskjutsar eller tjuvåker på tåg genom att gömma sig på bromsstängerna under tågvagnarna. Byn i vulkanens skugga handlar om Ester Blendas vistelse i Kamtjatka i det bortersta av Sibirien i dåvarande Sovjetunionen. Hon bodde där i två år, 1925–27, och fick uppleva både bitande vinter med 35 graders kyla och ännu kallare under färder med hundspann genom snöstormar, och den underbara sibiriska sommaren när naturen ger av sina håvor. Och hela tiden berättar hon – på just det sätt som bara hon kan – om det färgstarka uthålliga folket i detta hörn av världen, i vulkanen Kljutjevskajas skugga. Nu i korrigerat omtryck.

Ester Blenda Nordströms roman En rackarunge från 1919 i nyutgåva på Bakhåll. Ester Blenda Nordström var en pionjär inom den undersökande journalistiken och en lysande författare som skrev briljanta böcker under nittonhundratalets första decennier men som med tiden glömts bort nästan helt, ända tills Bakhåll började återutge hennes böcker. I rask följd kom nyutgivningarna av En piga bland pigor, Kåtornas folk, Amerikanskt och Byn i vulkanens skugga. Dessutom Anna Hylanders dokumentärfilm Ester Blenda och Fatima Bremmers Augustprisbelönade biografi Ett jävla solsken. Nu är Ester Blenda Nordström åter ett uppmärksammat namn i det svenska kulturlivet. Hon var Sveriges första wallraff­journalist – och en av världens första, i alla fall långt före Günther Wallraff – när hon år 1914 utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Ester Blenda gjorde så mycket annat också. Hennes resor världen över blev lysande resereportage. Och vad många inte vet är att denna multibegåvade skribent även skrev barn- och ungdomsböcker, som även de blev bestsellers på sin tid, men som idag är så gott som bortglömda och inte funnits i tryck på decennier. Boken som Bakhåll nu utger – En rackarunge – handlar om Ester Blendas alter ego Ann-Mari och hennes bravader när hon utplacerats hos släktingar på landet för att det ska bli folk av henne. Idag skulle man väl säga att Ann-Mari har problem med impulskontrollen – den tidens termer var av typen ”vanartig” eller ”sjövild” – och som framgår av Fatima Bremmers efterord är boken i många avseenden självbiografisk, om än tillspetsad. Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil. Madicken hoppar från taket med ett paraply som fallskärm – det gjorde Ann-Marie redan 1919. Och den ”förgrömmade ungen” Emils busstreck är nästan kopior av Ann-Maris. Pippi Långstrumps sätt att resonera, särskilt gentemot Prusseluskan, andas Ann-Mari lång väg. Möjligen är Ann-Mari som figur ett ordentligt snäpp mer anarkistisk än både Pippi och Emil. Ann-Mari är så frimodigt oregerlig att hon får ett lätt surrealistiskt sken över sig. En uppspeedad flickversion av Groucho Marx som går loss på svenska bonnlandet. Ester Blenda Nordströms roman En rackarunge. ISBN 978-91-7742-503-8. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 144 sidor.

Ester Blenda Nordströms reportagebok Kåtornas folk med efterord av Ylva Floreman. Här kommer uppföljaren till fjolårets uppskattade nyutgivning av Sveriges första wallraffreportage, nämligen Ester Blenda Nordströms En piga bland pigor från 1914. Ester Blenda var 23 år och arbetade på Svenska Dagbladet när hon fick idén att söka arbete som piga på ett jordbruk i Södermanland för att kunna skildra livet på en bondgård inifrån. Resultatet blev en artikelserie i tidningen och en fängslande reportagebok som blev en stor framgång för författaren och en bestseller på sin tid. Men Ester Blenda Nordström vilade inte på lagrarna. Året därpå tog hon anställning som nomadlärarinna för samebarnen i Saarivuoma i Lappland. Det blev boken Kåtornas folk som utkom 1916. En helt fantastisk bok! Här för första gången i nyutgåva! Det som gör den fantastisk är att Ester Blenda är där. Hon kommer verkligen in i gemenskapen. Trots att hon anländer som främmande från en annan värld smälter hon in i gemenskapen med de starka levnadsglada samekvinnorna, med de öppna vetgiriga barnen, med de karaktärsfasta härdade samemännen. Hon är närvarande i snöstormarna, i vandringarna över fjället, i kåtan som ska resas och göras varm, maten som lagas över öppen eld, kåtan som återigen ska rivas och packas ihop och lastas på pulkorna. Renarna, hundarna, elden, knivarna, grytorna, alla vardagens bestyr, allt som först verkar oändligt mödosamt och tungt känns snart helt naturligt och ofrånkomligt. Man kunde förvänta sig att distansen mellan författaren och samerna skulle vara stor, skulle vara omöjlig att överbrygga - men det är precis tvärtom. Trots att Ester Blenda är journalist och författare från det avlägsna moderna och mondäna Stockholm glider hon fullkomligt in i sammanhanget. Hon är inte där som forskare, hon är inte där som etnolog som upptecknar språk och sedvänjor för en avhandling. Istället är hon där som en vanlig enkel upplevande människa - som råkar ha en fantastisk förmedlande förmåga. Hon är en författare, en berättare, som kan konsten att skildra allt detta så tydligt att även vi läsare är där. Med alla våra sinnen. Kåtornas folk hyllas i tidningarna: "En helt fantastisk ögonvittnesskildring om det hårda livet som renskötande same för hundra år sedan." Ulla W Samuelsson, Ljusnan "Ester Blenda Nordström skåpar till och med ut de flesta i det skönlitterära författarskrået. Hennes prosa är en njutning." Anneli Jordahl, Aftonbladet "Kåtornas folk är en otroligt underhållande folklivsskildring." Maria Vedin, NSD "Kåtornas folk är både socialreportage och kärvt romantisk vildmarksprosa." Fredrik Sjöberg, SVD "Kåtornas folk är en stark bok om ett okuvligt folk." Yvonne Gröning, Dala-Demokraten "Den fängslande berättelsen om Kåtornas folk rekommenderas!" Johan Källs, Södra Dalarnes tidning "Hon lever kvinnokampen och tillämpar den i ämnesval och sätt att skildra relationer i sitt skrivande." Eva-Lotta Hultén, Göteborgs-Posten "Föredömligt skrivet av denna pionjär för det goda reportaget" Lisbeth Antonsson, Östgöta Correspondenten "Spännande och lättläst!" Ingalill Mosander, Aftonbladet "Vilken njutning det är att läsa Ester Blenda Nordström! Johan Erlandsson, Kommunalarbetaren Bakhålls nyutgivning av fjolårets Ester Blenda-bok En piga bland pigor bemöttes även den med högljudda applåder från press, radio, TV: "Årets bok!" skrev Borås Tidning. "En milstolpe i svensk journalistik" skrev Ystad Alle­handa. "Otroligt bra!" utbrast TVs Gokväll. "En klockren femma!" enligt TVs Gomorron Sverige.

"Ovanligt välskrivna och kloka reportage om livet och samhället i Amerika... Att sedan bli påmind om en stark begåvad kvinna är alltid en stor inspiration." Cecilia Persson, BTJ "En lika modig som rolig bok!" Bella Stenberg, Göteborgs Posten "Motsatsen till stillastående, men inte desto mindre rik på insikter!" Elise Karlsson, SvD "Ett vindlande läsäventyr... Fängslande!" Lisbeth Antonsson, Östgöta Correspondenten "Legendarisk reseskildring" Johan Källs, Mora Tidning "Den rastlösa äventyraren och humoristen Nordström kommer till sin rätt. Dessutom känns reportaget märkligt dagsaktuellt när hon beger sig ensam till Amerika som tredjeklasspassagerare på en Atlantångare. Inlevelsefullt skriver hon om sjögång och spartanska hytter, om brutala gränsvakter som möter både socialt utsatta och välbeställda nordiska emigranter." Anneli Jordahl, Aftonbladet "Amerikanskt är en rejält underhållande volym. Den nyfikna och prestigelösa Ester Blenda Nordström är en uppfriskande bekantskap, och hon förtjänar en hedersplats i det svenska reportagets historia." Sten Wistrand, Kulturdelen Ester Blenda Nordströms reseskildring Amerikanskt från 1923. Ester Blenda berättar om överfarten, de tolv dygnen som tredjeklasspassagerare, om framkomsten och den hårda behandlingen på Ellis Island, om New York, om vimlet, om kaoset på Broadway, om hotellrum med vägglöss och kackerlackor. Hon fortsätter till Minneapolis, jobbar som servitris på en slabbig sylta, plockar körsbär i Saint Paul, besöker en svensk gård, liftar västerut med en skranglig Ford som låter som en kulspruta, tjuvåker med tåg genom att gömma sig på bromsstängerna under vagnen och ertappas av bromsaren, tar sig till Colorado, Wyoming, Salt Lake City, bor tre veckor hos mormonerna, tar tåget till Las Vegas som då bara är en liten gruvstad med en enda gata men en plats där det redan går vilt till, fortsätter till Texas och sedan norrut igen till Chicago där hon får anställning som kökspiga i ett rikt hus med herr och fru och sjutton tjänare. Och så vidare. I ett rappt tempo ger hon med sin oförlikneliga förmåga att berätta rakt på sak, sin starka närvaro i allt hon återger en fascinerande tydlig bild av ett USA för snart hundra år sedan. En verklig pärla till bok. Ester Blenda Nordström var Sveriges första – och en av världens första – "wallraffare". 1914 var hon journalisten på Svenska Dagbladet som utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Hennes oerhört fängslande och innehållsrika reportagebok En piga bland pigor återger på ett unikt sätt – som ett avslöjande inifrånreportage – hur pigorna på landet hade det. Bakhålls nyutgåva av En piga... kom 2012 och bemöttes med högljudda applåder från press, radio, TV: "Årets bok!" skrev Borås Tidning. "Otroligt bra!" utbrast TVs Gokväll. "En klockren femma!" enligt TVs Gomorron Sverige. Ester Blenda Nordström framstår idag som en närmast ofattbart självständig och nydanande journalistbegåvning. Hon använde sig av djärva, radikala journalistiska metoder som ännu idag känns hisnande. Hon var bara 23 år när hon gjorde sensation och succé med sitt wallraffreportage som bondpiga men slog sig inte till ro med det utan genomförde därefter det ena projektet efter det andra. Hon levde med samerna i sex månader så att hon kunde berätta inifrån deras vardag. Hon körde motorcykel genom Sverige för en serie reportage, intervjuade, fotograferade. Hon levde bland rallare som byggde järnvägar. Hon stod på hästryggar på cirkus. Hon körde hundspann genom Sibirien. Hon reste till Sydamerika och red på mula längs inkastigar. Hon åkte ensam som tredjeklasspassagerare på en Atlantångare till Amerika och liftade sedan genom USA. Det fanns helt enkelt ingen hejd på Ester Blenda Nordström. Kläckte hon en idé till en reportageresa tvekade hon inte utan gav sig av. Hon reste till Kina, Korea, Japan, Kamtjatka i Sovjetunionen. Att kalla Ester Blenda Nordström för en av journalistikens stora pionjärer är ingen överdrift. Hennes verksamma tid varade dock inte så länge. När hon var 45 år drabbas hon av en hjärnblödning och drog sig tillbaka. Hon kunde inte längre skriva. Hon dog 1948, vid blott 57 års ålder. Efterord av filmregissör Anna Hylander (med bl a dokumentärfilmen om Ester Blenda Nordström på sin verklista).

Ester Blenda Nordström (1891-1948) var en svensk journalist och författare. Hon har beskrivits som vår första undersökande reporter och Sveriges – troligen en av världens – första ”wallraffare”. 1914 planlade Nordström, tillsammans med Elin Wägner, något ingen annan svensk journalist tidigare vågat sig på. Nordström tog, utklädd till piga, tjänst på en bondgård under en månad. Syftet var att undersöka pigornas levnads- och anställningsvillkor, skildra deras verklighet och varför unga kvinnor i allt större utsträckning valde att fly dessa tjänster. Hennes erfarenheter utmynnade i boken En piga bland pigor, som utgavs samma år. Nordström arbetade året därpå ett halvår som nomadlärarinna för samiska barn i Lappland, vilket hon skildrar i Kåtornas folk (1916). Hon lyckades, trots att hon var journalist och en modern storstadskvinna, bli en del av samernas gemenskap och det hårda livet i fjällvärlden, med bl.a. snöstormar och långa vandringar. Boken översattes till engelska och tyska och blev Nordströms internationella genombrott.

Ester Blenda Nordströms roman 15 år - Några blad ur en rackarunges liv, med efterord av filmregissör Anna Hylander som gjort dokumentärfilmen Ester Blenda. Ester Blenda Nordström var en pionjär inom den undersökande journalistiken och en lysande författare som skrev briljanta böcker under nittonhundratalets första decennier men som med tiden glömdes bort nästan helt, ända tills Bakhåll började återutge hennes böcker. I rask följd gjorde vi nyutgåvor av En piga bland pigor, Kåtornas folk, Amerikanskt och Byn i vulkanens skugga. Dessutom kom Anna Hylanders dokumentärfilm och Fatima Bremmers Augustprisbelönade biografi Ett jävla solsken. Nu är Ester Blenda Nordström åter ett uppmärksammat namn i det svenska kulturlivet. Hon var Sveriges första wallraff­journalist - och en av världens första, i alla fall långt före Günther Wallraff - när hon år 1914 utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev En piga bland pigor som visade hur pigorna på landet hade det. Ester Blenda gjorde så mycket annat också. Hennes resor världen över blev lysande resereportage. Och vad många inte vet är att denna multibegåvade skribent även skrev barn- och ungdomsböcker, som även de blev bestsellers på sin tid, men som idag är så gott som bortglömda och inte funnits i tryck på decennier. Bakhåll har redan publicerat den första - En rackarunge - som handlar om Ester Blendas alter ego Ann-Mari och hennes bravader när hon utplacerats hos släktingar på landet för att det ska bli folk av henne. Idag skulle man väl säga att Ann-Mari har problem med impulskontrollen - den tidens termer var av typen "vanartig" eller "sjövild" - och som framgår av Fatima Bremmers efterord är boken i många avseenden självbiografisk, om än tillspetsad. Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil. Madicken hoppar från taket med ett paraply som fallskärm - det gjorde Ann-Marie redan 1919. Den "förgrömmade ungen" Emils busstreck är nästan kopior av Ann-Maris, och mycket av Pippi Långstrumps frimodighet känns igen i Ann-Maris sätt att resonera. I boken som nu kommit har Ann-Mari hunnit bli 15 år med allt vad det innebär - förälskelse i den stilige magistern och även spröda spirande kärlekskänslor för vissa av pojkarna, men framför allt är hon fortfarande den vilda, otämjda flickan som rusar rakt på utan att tänka efter före. Hon har ett väldigt rättspatos, och vill prompt bli adoptivmamma sina unga år till trots. Ester Blenda Nordströms bok 15 år - Några blad ur en rackarunges liv med efterord av Anna Hylander. ISBN 978 91 7742 526 7. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 144 sidor.

En bok med utvalda tidningsartiklar av Ester Blenda Nordström som fått titeln Motorcykel genom Sverige. Med efterord av Ulrika Knutson. Ester Blenda Nordström var Sveriges första wallraff-journalist. År 1914 utgav hon sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev hennes fängslande reportagebok En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Ester Blenda gjorde sig känd för mycket mer än detta. I boken har vi samlat hennes bästa tidningsartiklar genom åren, artiklar som visar vilken säregen journalistisk begåvning hon hade. Kort efter krigsutbrottet 1914 och framgången med pigartiklarna fick hon en ny lysande journalistisk idé. Hon tog sin Enfield-motorcykel (som hon tilldelat smeknamnet Strömbom), satte sin 62-årige far på bönpallen och drog iväg genom Sverige för en artikelserie. Vi möter ett land rätt olikt Sverige av idag. Biltrafiken är gles, bensinen kostar 50 öre litern (i Linköping bara 30). Ideligen hindras de av grindar, till och med på öppen landsväg. Pappan får snällt hoppa av motorcykeln och springa fram och öppna och det blir många sådana standon. Under färden genom Småland kan en sexmilasträcka rymma mer än 150 grindar. På en kreatursmarknad träffar de svenskamerikaner på visit i det gamla hemlandet. I Varberg umgås de med fiskargubbarna. Och mycket annat. I bakgrunden mullrar första världskriget. Nyheterna från krigshändelserna når Sverige med bara en dags fördröjning. Här finns också den omtalade artikeln när Ester Blenda – enbart för att pejla in allmänhetens reaktioner – åker spårvagn med en farlig hattnål som sticker ut en kvarts meter från huvudbonaden. Här finns hennes intervjuer av ett antal Stockholmsungkarlar som besvarar frågan ”Hur skulle ni uppfostra er son – om ni hade någon?” Hon berättar hur man bär sig åt för att ta körkort för bil. Hon hjälper svältande i Finland, nödåret 1918. Hon reser till Sydamerika och rider på mulåsna längs vindlande Inkastigar och besöker folk i bergsbyar. Hon reser omkring i Frankrike och Spanien och Japan och Kina. Hon berättar om sin vän Elin Wägner. Här finns även hennes allra sista artiklar när karriären var över och hon hade dragit sig tillbaka till en egen gård i Sörmland, med två hundar, två katter och en gris. En volym med Ester Blenda Nordströms bästa tidningsartiklar: Motorcykel genom Sverige. Med efterord av Ulrika Knutson. ISBN 978-91-7742-537-3. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 208 sidor.

Ester Blenda Nordströms bok Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde med efterord av Ylva Floreman. Ester Blenda Nordström var Sveriges första wallraff­journalist – och en av världens första, i alla fall långt före Günther Wallraff – när hon år 1914 utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Boken blev en bestseller och trycktes i 15 upplagor. Ändå var både hon och hennes mest kända bok nästan helt bortglömda när Bakhåll återupptäckte henne 2012 och började återutge hennes böcker, vilket ledde till en ny vår för henne, med Anna Hylanders dokumentärfilm Ester Blenda och Fatima Bremmers biografi Ett jävla solsken (som belönades med Augustpriset). Men Ester Blenda gjorde så mycket mer än En piga. Hennes resor världen över blev lysande resereportage och vad många inte vet är att denna multibegåvade skribent också skrev barn- och ungdomsböcker om sitt alter ego Ann-Mari Lindelöf, böcker som även de blev bestsellers på sin tid men som hunnit glömmas bort och inte funnits i tryck på decennier. Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil. Madicken hoppar från taket med ett paraply som fallskärm – det gjorde Ann-Marie redan 1919. Och den ”förgrömmade ungen” Emils busstreck är nästan kopior av Ann-Maris upptåg. Bakhåll har redan publicerat de två första böckerna om Ann-Mari: En rackarunge och 15 år – Några blad i en rackarunges liv. Detta är den tredje: Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde. Ann-Mari är nu 19 år. Lika full av energi som tidigare. Hon har mognat. Borta är busandet, nu är det allvar. Hennes spretiga rastlöshet har övergått i konkret konstruktiv handlingskraft. Hon blir en purung bonde när hon tar över ett nedlagt lantbruk och nystartar det. Röjer i husen, städar, målar, reparerar, skaffar djur. Skaffar till och med en äggkläckningsmaskin och på första försöket kläcker hon fram hela 77 kycklingar. Ester Blenda berättar – lika levande och medryckande som i alla sina böcker – om Ann-Maris vedermödor på gården. Allt är så visuellt skildrat att man ser det hela framför sig. Samtidigt som boken beskriver Sverige för hundra år sedan är den ett porträtt av Ester Blenda själv som ung, I efterordet berättar Ylva Floreman om den oförlikneliga Ester Blendas person och om hennes insats som pionjär inom den moderna journalistiken. Ester Blenda Nordströms bok Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde. Efterord Ylva Floreman. ISBN 978-91-7742-549-6. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 144 sidor.

"Kåtornas folk" är en reportagebok av Ester Blenda Nordström. Året var 1915. Det hade gått ett år sedan hennes reportage om pigor publicerats, när Ester gav sig av igen efter nästa reportage. I Saarivuoma i Lappland tar hon anställning som lärarinna för samebarnen. Här upplever hon snöstormar, vandrar över fjället och kommer in i gemenskapen bland kvinnorna. Vad som följer är ett fängslande och unikt reportage, som utkom för första gången 1916. -

"En piga bland pigor" är en reportagebok av Ester Blenda Nordström. Hon var Sveriges första, och troligen en av världens första, "wallraffare". 1914 utgav hon sig för att vara piga och tog anställning på en gård i Sörmland. Egentligen var hon journalist för Svenska Dagbladet. Målet var att ta reda på pigornas förhållande och sprida kunskapen, och hon skrev ett fängslande och avslöjande reportage om hur pigorna hade det. Boken kom att sälja tiotusentals exemplar redan på sin tid. -

Set in Arequipa during Peru's recent years of crisis, this ethnography reveals how dress creates gendered bodies. It explores why people wear clothes, why people make art, and why those things matter in a war-torn land. Blenda FemenÍas argues that women's clothes are key symbols of gender identity and resistance to racism.Moving between metropolitan Arequipa and rural Caylloma Province, the central characters are the Quechua- and Spanish-speaking maize farmers and alpaca herders of the Colca Valley. Their identification as Indians, whites, and mestizos emerges through locally produced garments called bordados. Because the artists who create these beautiful objects are also producers who carve an economic foothold, family workshops are vital in a nation where jobs are as scarce as peace. But ambiguity permeates all practices shaping bordados' significance. FemenÍas traces contemporary political and ritual applications, not only Caylloma's long-standing and violent ethnic conflicts, to the historical importance of cloth since Inca times.This is the only book about expressive culture in an Andean nation that centers on gender. In this feminist contribution to ethnography, based on twenty years' experience with Peru, including two years of intensive fieldwork, FemenÍas reflects on the ways gender shapes relationships among subjects, research, and representation.

Pippi Långstrump är en ovanligt fräknig och rödhårig jäntunge i en bok, men också pussel, kläder, dockor och till och med en isshow. Hennes skapares ansikte får pryda de nya svenska sedlarna -- att Astrid Lindgren och hennes frimodiga, starka och levnadsglada flickfigur har en unik position i svensk barnlitteratur står utom allt tvivel. 1945, året då Pippi Långstrump ursprungligen utgavs, har rentav utnämnts till den svenska barnbokens födelseår. Men var Pippi verkligen alldeles ensam i sin revolt mot vuxenvärlden? Var hon ens först? Litteraturvetaren Eva Wahlström undersöker den nordiska barnboksmiljön under decennierna som föregick den förmenta födelsen, och stöter på två nog så fria och frejdiga flickor. Ester Blenda Nordströms Ann-Mari och Karin Michaëlis Bibi skolkar från skolan, luffar runt utan övervakande föräldrar, räddar barn och djur, ställer till med diverse hyss och diskuterar frihet och solidaritet, alltsammans före Pippi. Delar av Lindgrens författarskap skriver sig alltså på olika vis in i en mångfasetterad litterär tradition av olika idédiskussioner och genrekonventioner.

Linus och Blenda – en stockholmsroman Linus älskar Blenda, sin mor. Men Sigge, fadern, byggnadsarbetaren, förstår han inte. Och moderns kärlek gömmer på hemligheter. Linus är en spårhund. Han letar sig fram genom Blendas och Sigges liv, genom hela det myllrande hyreshuset vid Maria Prästgårdsgatan i 30-talets Stockholm. Så växer ett förgånget Söder fram, och Vilgot Sjöman återskapar det svunna Stockholms dofter och dagrar. ”Linus och Blenda” från 1979 är den första delen av fyra i Vilgot Sjömans romansvit om Linus Thorsson.

Ester Blenda Nordströms roman Patron förlovar sig i nyutgåva med efterord av Ylva Floreman. Ester Blenda Nordström var en pionjär inom den undersökande journalistiken och en lysande författare som skrev briljanta böcker under nittonhundratalets första decennier men som med tiden glömdes bort nästan helt, ända tills Bakhåll började återutge hennes böcker. I följd kom nyutgivningarna av En piga bland pigor, Kåtornas folk, Amerikanskt och Byn i vulkanens skugga. Dessutom Anna Hylanders dokumentärfilm Ester Blenda och Fatima Bremmers Augustprisbelönade biografi Ett jävla solsken. Nu är Ester Blenda Nordström åter ett uppmärksammat namn i det svenska kulturlivet. Hon var Sveriges första wallraff­journalist - och en av världens första, i alla fall långt före Günther Wallraff - när hon år 1914 utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Ester Blenda gjorde så mycket annat också. Hen­nes resor världen över blev lysande resereportage - de bästa har vi samlat i boken Motorcykel genom Sverige. Därutöver skrev denna multibegåvade skribent också barn- och ungdomsböcker, som även de blev bestsellers på sin tid, men som sedan glömdes bort och som inte har funnits i tryck på decennier. Hon skrev fyra stycken, samtliga finns nu i nyutgåvor på Bakhåll: En rackarunge (om föräldralösa flickan Ann-Mari vars busstreck gav inspiration till Astrid Lindgrens Madicken, Emil och Pippi); 15 år - Några blad i en rackarunges liv; Patron Ann-Mari samt Patron förlovar sig. Rackarungen Ann-Mari är bara 19 år när hon blir bonde och tar över ett nedlagt lantbruk som hon nystartar. Röjer i husen, städar, målar, reparerar, skaffar djur. Hon är lika full av energi som tidigare, men hon har mognat. Borta är busandet, nu är det allvar. Hennes spretiga rastlöshet har övergått i konkret konstruktiv handlingskraft. I denna avslutande bok går hon i lantbruksskola bland 213 manliga kamrater. Hon hyr ett rum av en gammal dam. Varje morgon kommer hon till skolan på motorcykel. Hon brevväxlar med pojkvännen Stefan som befinner sig i Bulgarien. Hon avvärjer skickligt inviterna från klasskamraterna. Ester Blenda berättar - lika levande och medryckande som i alla sina böcker - om Ann-Maris vardag. Allt är så visuellt skildrat att man ser det hela framför sig. Samtidigt som boken beskriver Sverige för hundra år sedan är den ett porträtt av Ester Blenda själv som ung. I efterordet berättar Ylva Floreman om den oförlikneliga Ester Blendas person, om hennes Ann-Mari-böcker och om hennes insats som pionjär inom journalistiken. Romanen Patron förlovar sig av Ester Blenda Nordström. ISBN 978-91-7742-566-3. Mjuka pärmar med flikar, högkvalitetspapper, sydda ark, 128 sidor.

I denna min fjärde bok berättar jag om Blenda som föddes på gården Ängsliden i Starrkärrs socken i Västra Götaland året 1916. Hon flyttar med sin familj ner till Älvängen när hennes far Torsten tar över en matvarubutik. Blenda är ofta hos sina farföräldrar som bor kvar på gården nära kyrkan, där träffar hon också sina bästa vänner från Ölanda så ofta hon kan. Men varje sommar reser Blenda till sin mormor och morfar som bor i Tolleby på Tjörn, där hon har sina rötter på sin mors sida och där hon har sina vänner i Morik. Det här är en påhittad familjehistoria ur min fantasi, där jag väver ihop Blendas liv med personerna i mina tidigare böcker som Ivar i Hålanda och Rutger på Tjörn. Jag kryddar mina berättelser men kärlek, elände, mystik, en del fakta och några sanningar. Alla orter och byar finns i verkligheten, men mina gårdar och torp finns bara i min värld, utom då Torpet på "Kölabacken" Klevbäcken där jag sådde fröet till min första bok. Hälsningar ...Annika.

Ester Blenda Nordström (1891-1948) har beskrivits som Sveriges första undersökande reporter och ”wallraffare”. 1914 tog hon, utklädd till piga, tjänst på en bondgård, i syfte att skildra pigornas verklighet och utröna varför alltfler unga kvinnor lämnade dessa tjänster. En piga bland pigor utgavs samma år och fick stor spridning. Bland Nordströms böcker bör även nämnas Kåtornas folk (1916), där hon på plats skildrade samernas liv. I Amerikanskt: som emigrant till Amerika (1923) ville hon som resenär undersöka hur det gick med drömmarna om ett bättre liv på andra sidan Atlanten. Nordström skrev även självbiografiskt inspirerade flickböcker, som bröt mot genrens konventioner. En rackarunge (1919) och 15 år: några blad ur en rackarunges liv (1921) är de två första i en serie om fyra delar. Berättelserna om den otyglade och äventyrliga Ann-Mari uppskattades av både publik och kritiker, gick som följetong i radion samt filmatiserades. Det har återkommande hävdats att bokserien gav Astrid Lindgren inspiration till böckerna om Pippi Långstrump.

Här finns 90 recept på franska klassiker lättlagat med en modern twist. Här presenteras 10 tre-rätters menyer och några menyer för större sällskap för den som planerar en bjudning. Yohans 25 favoritrecept och praktiska tips finns med. Boken är vackert formgiven med underbara bilder uppläggningar, vinodlingar i Alsace, Bourgogne, Bordeaux och Champagne och bildreportage från Nice och Paris. Med Makalös Mat vill Yohan förmedla sin kärlek till Frankrike. Han vill inspirera dig till att laga fransk mat, resa till en fransk vingård eller ett besök på Brasserie Makalös vid Kungsträdgården i Stockholm? Yohan är en svensk kock och krögare som är bosatt i Frankrike. Yohan började sin karriär som kockelev med att laga mat och servera Richard Nixon på Restaurangen The Caspian Tea Room i Washington DC. Nästa arbetsplats var Windows of the World i New York. Yohan arbetade som köksmästare på Villa Källhagen i Stockholm.Sedan flyttade han till Frankrike där arbetade på anrika Brasserie La Coupole i Montparnasse i Paris.

Willy Cockhead had to live with his name. So too did countless others lumbered with ridiculous monikers, safely hidden away in Oxford’s records and censuses – until now. And what names! Some rhyme (Dick Thick), a few are odd (Silly Waters), others you have to say out loud (Rhoda Turtle) and some are just groan-worthy (Blenda Belcher). Uncovered by local author Paul Sullivan and accompanied with strange-but-true anecdotes, this entertaining volume of baffling, ill-thought-out and just plain rude examples champions the people and places of Oxfordshire that got saddled with the daftest of names.