Visar resultat för..."Blinda"

Ny drabbande roman av en av de viktigaste rösterna i samtida amerikansk litteratur. Slavflickan Annis arbetar nära sin mor i hushållet hos slavägaren tillika hennes far. Då och då smyger de ut i skogen där modern lär henne att slåss och samla växter och förklarar att de härstammar från en stark krigarkvinna, att det en gång fanns en annan värld. När Annis säljs vidare tvingas hon ut på en lång och plågsam vandring genom den amerikanska söderns träskmarker mot nästa plantage. De hopkedjade kvinnorna försöker stötta varandra och det är som om naturen själv får liv och erbjuder sällskap. Annis hör träden tala och vattnet viska om någon sorts frihet, medan förfädernas andar visar vägen. Det hela blir en hypnotisk skildring av en mörk tid i USA:s historia.

Min väg till Tibet är en självbiografisk berättelse om en ung blind kvinnas enastående insats att hjälpa blinda barn i Tibet till både skolgång och en möjlighet till yrkesutbildning.

27 år gammal reste Sabriye Tenberken ensam till Tibet med ett enda mål för ögonen – att grunda en skola för blinda barn. Hon reste runt i landet på ofta nästan oframkomliga vägar, ibland med en skrotfärdig jeep, ibland på hästryggen, i jakt på familjer med blinda barn som ofta var undangömda och utan möjlighet till skolundervisning. Efter många, framförallt byråkratiska, svårigheter lyckas hon till slut starta en internatskola i Lhasa för Tibets blinda barn.

Sabriye Tenberkens modiga och målinriktade uppdrag i Tibet förmår hon fullfölja, trots ständiga hinder och hot om haveri. Med humor och stor kärlek till det tibetanska folket och dess speciella kultur skildrar hon sina personliga upplevelser i kampen för de blinda barnen och lyckas till slut även öppna de seendes ögon.

Arbetet med och för de blinda barnen har under åren utvecklats till den internationella biståndsorganisationen Braille Without Borders (Braille utan gränser) som Sabriye Tenberken leder tillsammans med Paul Kronenberg och för vilket hon har tilldelats ett ansenligt antal priser under åren.

Boken är på 296 sidor med 8 sidor färgbilder.

När filmproducenten Kerstin Übelacker födde sitt första barn vändes tillvaron upp och ner. Istället för bebislycka väntade utmattning och mörker. Efter en lång återhämtning kvarstod frågor och tvivel. Kunde hon själv ha gjort något annorlunda för att må bättre? Varför hade hon en gnagande känsla av att vården kunde ha gjort mer?För att förstå sina egna upplevelser bestämmer hon sig för att ta reda på mer om det tillstånd som drabbar upp till en femtedel av alla födande kvinnor i Sverige. Varför är förlossningsdepression så vanligt, varför finns det så lite hjälp att få och vad kan vi göra åt det?

Mamma i mörker och ljus är en personlig berättelse om vägen tillbaka till livet och samtidigt en uppgörelse med seglivade myter om kvinnors hälsa. För att säkra en god vård åt alla måste vi först göra upp med dess blinda fläckar.

Varför förvandlas den sansade individen till en oigenkännlig varelse så snart den kliver in i en folkmassa?

I detta banbrytande verk utforskar Sigmund Freud de osynliga krafter som styr människan när hon blir en del av en grupp. Vad är det som gör att vi i massans närhet förlorar vår kritiska förmåga, våra hämningar och vårt personliga ansvar? Genom att analysera allt från kyrkan och armén till tillfälliga folksamlingar, blottlägger Freud de psykologiska mekanismer som får oss att lyda blint och agera på ett sätt vi aldrig skulle göra på egen hand. Det är en fascinerande resa in i det omedvetna, där flockinstinkten och behovet av en ledare står i centrum.

Denna utgåva presenterar Freuds tankar i en modern och språkligt tillgänglig nyöversättning som gör de komplexa teorierna levande för dagens läsare. Genom att använda ett samtida språk lyckas boken förmedla originalets skärpa på ett sätt som känns både aktuellt och lättbegripligt. Det är en oumbärlig text för alla som vill förstå de djupare drivkrafterna bakom social påverkan och gruppdynamik.

Masspsykologi är mer än bara en vetenskaplig avhandling; det är en nyckel till att förstå vår tids stora samhällsrörelser och de mönster som upprepar sig genom historien. I en tid präglad av snabb informationsspridning och digitala gemenskaper är Freuds insikter om den mänskliga naturen mer relevanta än någonsin tidigare. Upptäck en tidlös klassiker i en språklig dräkt som är anpassad för den nutida läsaren, utan att förlora det djup som gjort verket världsberömt.

Brev om de blinda, som publicerades 1749 och som resulterade i att Diderot fängslades och satt inspärrad på slottet Vincennes under fyra månader, är inte en skrift som primärt ägnas blindhet. Diderot söker istället svar på sådana allmängiltiga frågor som inbegrips i termerna filosofi och estetik, bl. a. genom att iaktta och intervjua blinda. Begreppet filosofi var då mera liktydigt med vårt oprecisa »vetenskap« än filosofi som den definieras idag. För Diderot hade fysik och metafysik samma aktualitet. Skriftens huvudteman är dels kritik mot den aktade akademiledamoten Réaumur och dennes vetenskapliga metoder inom medicinen, dels utläggningen av en ateistisk världsåskådning.

Inledning, efterskrift och översättning av Tore Wretö.

Sadeq Hedayats Den blinda ugglan trycktes ursprungligen i ett femtiotal stencilkopior av författaren själv. I  dag räknas den som ett av världslitteraturens mästerverk och utkommer ständigt i nya utgåvor världen över.

Romanen följer en ung pennskrinstecknare som befinner sig på randen till vansinnet. Isolerad på sitt rum sörjer han förlusten av en mystisk älskarinna medan han sjunker ner i minnen och drömmar, dolda i opiumrusiga dimmor och präglade av den­ återkommande bild han målar: en gammal kutryggig man ­ under en cypress och en vacker svartklädd kvinna som räcker honom en blåvinda. I denna tidlöst mörka och symboliskt laddade berättelse löses gränsen mellan verklighet och fantasi upp; tid och rum går sönder, och samma scener spelas upp i nya skepnader.

Den blinda ugglan är en febrig och mörk skildring av förlust, andligt förfall och ensamhet. Den har ofta jämförts med Kafka och Poe, men är samtidigt djupt rotad i persiska myter och folksagor.

Med förord av författaren Jan Henrik Swahn.

Sadeq Hedayat föddes 1903 i Teheran i en aristokratisk familj och studerade i både Iran och Europa. Hans författarskap var ett av de första att introducera modernistiska tekniker i persisk prosa, och det präglades av mörker, existentiella teman samt kritik mot religion och tradition -- något som inte alltid uppskattades i hemlandet. Trots att han var en centralgestalt i Teherans intellektuella kretsar har flera av hans verk varit föremål för censur, vilket fortfarande gäller för Den blinda ugglan. Han avslutade sitt liv i Paris 1951, men hans inflytande på persisk litteratur lever kvar än idag.

Jan Henrik Swahn är författare och översättare av bland andra Olga Tokarczuk och Hervé Guibert.

Bo Utas är en svensk iranist och professor emeritus i iranska språk vid Uppsala universitet. Han översatte Den blinda ugglan redan 1963.

Fransmannen Jean Monnets tankar om övernationellt samarbete ligger till grund för EU och har präglat Europas utveckling från 1950-talet och fram till våra dagar.

Vem var han, vad ville han och hur påverkas dagens EU av Monnets idéer? På många sätt låg han före sin tid. Monnet insåg att suveräna nationalstater inte kan lösa stora problem på egen hand eller med hjälp av helt frivilligt samarbete, men kärnan i hans framgångsrika metod har varit omstridd från första stund. Det är inte bara Ungerns nuvarande premiärminister Victor Orban som avskyr när EU tvingar suveräna europeiska stater att följa unionen överstatliga lagar. Frankrikes president Charles de Gaulle tyckte inte heller om överstatliga institutioner och Monnet är fortfarande en omstridd person i sitt eget hemland.

I Monnets blinda fläck skriver Annika Ström Melin om Monnets liv och skapelse och funderar över hur hans arv påverkar EU. Slutsatsen är att Monnets metod har haft och fortfarande har stor betydelse för Europa, men att medborgarna behöver större möjlighet att påverka EU-makten. Demokratin var Monnets blinda fläck och den har blivit hela unionens.

Annika Ström Melin är journalist och har under lång tid bevakat, rapporterat och skrivit om Europafrågor för flera olika svenska medier, bland annat som Dagens Nyheters EU-korrespondent. Med denna bok fortsätter hon sin gärning som Sveriges främsta folkbildare i frågor om europeiskt samarbete.

En gång mötte jag vid en bänk på en kullerstensgata en man med cykel. Han steg av cykeln, och vi följdes åt ett par kilometer. När vi så skildes åt sa han: också denna promenad var en hel kärlekshistoria.  

De blinda i Venedig omfattar arton essäer, fördelade över sju kapitel. I judisk mystik har siffran arton en särställning. Varje bokstav i det hebreiska alfabetet har sin numeriska motsvarighet. Bokstäverna som bildar ordet för arton (chai),  chet och yud,  står för respektive åtta och tio. Det hebreiska ordet chai, i sin tur betyder levande, liv.

Karin Brygger är poet, kulturskribent och adjunkt i Estetik, medier och berättande vid Högskolan i Skövde. Essäsamlingen De blinda i Venedig är hennes åttonde bok.  

Det första jag tänker på när jag läser dina essäer är att du skriver tätt intill något annat. Ibland försvinner du över på andra sidan. De flesta litteraturvetare och kritiker är teoretiker. Du är allt annat än teoretiker, om man med teori menar en generaliserande förklaring på hur något komplext fungerar. Du skulle aldrig skriva generaliserande, det vill säga på distans, i stället denna rörlighet i tid och rum som talar ur titlarna och rubrikerna på föregående sidor: "Förlust och fortsättning", "Rörelse och förflyttningar", "Gå (inte)!", "Judisk trottoar". (Ur Leif Zerns "Istället för efterord".)