Visar resultat för..."Förlorade"

I en lugn by på Irland är en folksägen på väg att förändra allt ... 

IRLAND, 1910  Anna, en ung bondflicka, går med på att hjälpa en amerikansk besökare att översätta sagor från iriska till engelska. Snart visar det sig att ingenting är som det först verkade, och Anna befinner sig snart i hjärtat av ett mysterium som hotar att omkullkasta allt hon känner till.

NEW YORK, 2010  I New York går Sarah Harper ombord på ett plan på väg mot Irlands västkust. Men väl där upptäcker hon mörka hemligheter hemligheter som balanserar på gränsen mellan det vardagliga och det övernaturliga, det synliga och det osynliga.

Evie Woods är pseudonym för den bästsäljande författaren Evie Gaughan. Hon bor på Irlands västkust och flyr det dåliga vädret genom att skriva sina böcker på en ombyggd vind, där hon drömmer om golvvärme. Hennes böcker står på gränsen mellan det alldagliga och det utomordentliga, och beskriver den magi som går att hitta i våra vardagliga liv.

Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då – politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden.” 90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

Ingen världsdel har varit lika präglad av dragkampen mellan krig och fred som Europa. Två världskrig startade här, och hotet om ett tredje hängde över kontinenten i fyra decennier. Efter Berlinmurens fall 1989 tycktes freden till sist ha segrat. Men med Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina 2022 blev det uppenbart att även denna fredsordning vilade på bräcklig grund. Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska analytiker. I Den förlorade freden tar han ett unikt grepp om Europas moderna historia och skildrar fredernas sammanbrott. Utifrån fyra försök att skapa varaktig fred i Europa – från första världskriget till vår egen tid – visar han hur varje ordning gradvis underminerats och till sist gett vika. Har freden någonsin haft en verklig chans? Och om inte, vad väntar härnäst?

Andra boken i Arvspelen-serien

»Har ni inte påbörjat den här serien än, så gör det.« Beckas bokhylla

»Den förlorade arvtagaren är perfekt för dig som älskar böcker fyllda med spänning, intelligenta gåtor och välutvecklade karaktärer. Om du, precis som jag, blev förtjust i första delen av Arvspelen kommer denna uppföljare inte att göra dig besviken.« Just Another Chapter

»Det här är en bok som får mig att klura efter svar, känna pulsen höjas men även skratta högt.« En bok några koppar te

I denna andra del av Arvspelen har Avery Grambs fortfarande inte fått reda på varför Tobias Hawthorne testamenterat hela sin förmögenhet till henne - en vilt främmande människa - och inte till sina egna barn och barnbarn. Det hon vet är att det kan finnas en person som har svar på hennes frågor, men att hitta honom är ett pussel i sig. Ett DNA-test har fastställt att Avery inte tillhör blodslinjen Hawthorne, men det finns allt fler ledtrådar som antyder en djupare koppling till familjen än hon hade kunnat ana. Mysteriet tätnar samtidigt som Grayson och Jameson - Tobias Hawthornes gåtfulla barnbarn - fortsätter att dra Avery i olika riktningar. Runt varje hörn lurar det ena hotet värre än det andra. Dessutom dyker det upp motståndare som är beredda att göra allt för att slå ut Avery från spelet - och de skyr inga medel. I översättning av Ylva Stålmarck.

JENNIFER LYNN BARNES är en bästsäljande amerikansk författare. Hennes Arvspelen-serie [Inheritance Games] har blivit en enorm succé och sålt i över 2 miljoner exemplar världen över. Arvspelen kommer nu också att adapteras till tv-serie på Amazon av Sony Pictures TV. Den förlorade arvtagaren är den andra boken i serien.

»Konstant spänning.« Sandras böcker

»En smart samtida uppdatering av den klassiska berättelsen om den okända arvtagaren.« Elin Kvicklund, BTJ

»Den förlorade arvtagaren är fylld med gåtor, intressanta karaktärer och otrolig spänning!« Amelies bokhörna

Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då – politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden.” 90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

Bokcirkelfrågor ingår.

Yoko Ogawa är en av Japans kändaste och mest ansedda författare. Romanen var nominerad till Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2022.

Sverige var ett samhälle där historien var över, konflikterna lösta och fram-tiden administrativ. Den socialdemokratiska välfärdsstaten i kombination med liberal demokrati hade segrat. När denna självbild nu krackelerar söker många efter nya svar.

Det förlorade paradiset argumenterar för att många svenskar vänder sig till konservativa idéer.

I denna bok analyserar Carl Eos den svenska självförståelsen som ett politiskt paradis. Hur den uppstod, varför den var dömd att gå förlorad och varför just detta sammanbrott har öppnat dörren för konservativa idéers återkomst. Med rötter i den västerländska konservativa traditionen, från Burke till Oakeshott, och med särskilt fokus på Sveriges idéhistoriska utveckling, visar boken hur konservatismen inte är en nostalgisk längtan efter det förgångna utan ett motstånd mot politisk utopism.

När liberala och progressiva projekt förlorar kontakten med verkligheten återvänder frågor om tradition, ordning, ansvar, gemenskap och politisk begränsning. Det är inte konservatismen som har förändrats utan verkligheten som har gjort den relevant igen.

"Det förlorade paradiset" är en bok för den som vill förstå vår tid bortom slagord, och för den som misstänker att framtiden inte ligger i fler visioner, utan i ett återupptäckt politiskt omdöme.

Carl Eos har en masterexamen i ekonomisk historia och har under mer än ett decennium arbetat med arbets-marknadsrelationer. Han debuterade med Utanförskap – En berättelse om främlingar, som väckte stor medial uppmärksamhet. Denna roman samt uppföljaren Anteckningar angående revolutionen gavs ut under pseudonymen Teodor Gustafsson. I dag är han bosatt i Stockholm och verksam vid den konservativa tankesmedjan Oikos.

Caroline Ringskog Ferrada-Nolis osäkrade och drabbande första diktsamling utgår från förlusten. Ett missfall, en bror som dog ung, två döttrar, en familj; vad har man alls. Och vilken är den kraft som skulle kunna få en att lämna allt man älskar. Det är en poesi skriven utan reservation, både romantisk och drastiskt direkt, där naturen och kroppen är del av samma skönhet och äckel. Det handlar om sorg, kärlek, sex och skam i vår samtid.

"Det här är poesi som vet när den är befängd och när den är berörande, som vet när den är orimlig och när den inte är det. Det här är poesi som nertryckt pausknapp till det egna förnuftet, till omdömet och självbevarelsedriften. Det här är poesi som filmar när den biter huvudet av skammen och skyndar sig att lägga ut på Instagram med köttslamsor och allt." Kristoffer Leandoer, SvD

"Förlusten av barnet öppnar ett svart hål som suger ner andra smärtpunkter: minnet av en bror som gick bort, föreställningen om att vara en trogen maka och mor. Samhället, naturen, äktenskapet, staden, moderskapet, allt drivs plötsligt ut att flämta döende i det ständigt krassa vårljuset, inte sällan med självföraktets lilla kusin, cynismen, som flankerande estradör. […] En egen smått unik röst som vågar gå för långt. En röst jag gärna uppmanar att skriva fler diktsamlingar.” Daniel Sjölin, SR Kulturnytt

”Varje dikt är som en liten scen, och i många ligger diktjaget raklång: på en strand med tistlar, på en träbänk vid Karlaplans fontän, eller gråter på Seven Eleven Valhallavägen. Men här finns också hämtningar och lämningar på dagis, nattningar, familjelivets ritualer medan den existentiella dyn djupnar. […] [Jag sugs] in av diktens distinkta blick på staden och jaget, och dess förmåga att fånga en anda.” Viola Bao, Dagens Nyheter

”När jag nu läser Ringskog Ferrada-Nolis diktsamling är det som att upptäcka en helt ny, sällan skildrad värld. Sorgen över ett missfall, en ”död apa”, ett kranium i papperskorgen. Den becksvarta melankolin, självhatet och framförallt maktlösheten som denna förlust skapar är skildrad med en humoristisk, livsbejakande och hämningslös, grotesk stil.” Sinziana Ravini, Göteborgs-Posten

"Med sin första diktsamling "Den förlorade sonen" fortsätter hon med samma stilistiska nerv [...] Vissa rader har en sådan skoningslös närvaro att jag tvingas lägga undan boken och återvända till den en annan dag. [...] När hon skalar bort de skyddande lagren blottas det råa köttet. Det råder ingen tvekan om att Ringskog Ferrada-Noli har förmågan att teleportera läsaren till oväntade, främmande platser." Elin Persson, Arbetarbladet

"Det är kroppsligt och köttigt och dikterna beskriver både hur kroppar klyvs och familjer splittras och vad som därefter uppstår i sprickorna. Här återfinns författarens drastiska drag och som läsare känner man igen den bitvis iskalla ironin mot samtiden. Den komprimerade och poetiska formen gör emellertid "Den förlorade sonen" om möjligt än mer drabbande än Caroline Ringskog Ferrada-Nolis tidigare böcker." Torun Börtz, Borås Tidning

I slutet av 70-talet har Elena hunnit ge ut flera kritikerrosade böcker men är djupt olycklig i sitt äktenskap med Pietro. Hon har istället inlett ett förhållande med sin ungdomskärlek Nino och väljer att flytta tillbaka Neapel med sina båda döttrar för att komma närmare honom. Samtidigt tvekar hon att återuppta kontakten med Lila, som aldrig fjärmat sig från deras gemensamma ursprung, men numera är framgångsrik egenföretagare i databranschen och har en stark ställning i kvarteret. Lila hjälper många av deras gemensamma barndomsvänner ekonomiskt och har nästan ersatt bröderna Solara som kvarterets välgörare. Elenas och Lilas vänskap blir trots allt mer jämbördig nu när de är vuxna och de bor ett tag också grannar och hjälper varandra med skötseln av barnen. Men lugnet och stabiliteten är bedräglig och än en gång tar deras båda liv dramatiska vändningar vilket leder läsaren tillbaka till inledningen på detta romanepos.

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs ”Friare kan ingen vara” och ”Det förlorade landet” är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." - Viktor Malm, Expressen

I en personligt hållen essä skärskådar Göran Rosenberg vår civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade landet är på en gång en spännande idéhistorisk odyssé och en politisk självbiografi. Boken Augustprisnominerades 1996. Till denna utgåva har Göran Rosenberg även skrivit ett nytt förord. "Det förlorade landet" tar vid där "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" slutar. Bokens titel ger en fingervisning om var författarens egen resa så småningom slutar. Startar gör den i många och skilda utgångspunkter: I en trettonårig pojkes 'uppstigning' till och fostran i det tidiga sextiotalets Israel, 'vår tids Sparta'. I de tusenåriga bibliska och messianska drömmar som närt såväl judendomen som kristendomen. I den emanciperade judendomens, upplysningens, socialismens och nationalismens ideologiska häxkittel. I Förintelsens apokalyptiska skugga. I pionjärsionismens radikala teorier, glödande ansikten och dåliga samveten. I Palestinakonfliktens krig, fördrivningar och erövringar. I 68-vänsterns och palestinarörelsens upproriska och konspiratoriska miljöer. I den laddade skärningspunkten mellan det israeliska nittiotalets nymessianska aggressivitet och dess längtan efter fred och normalisering. ”Rosenberg kartlägger dagens politiska polarisering, en kluvenhet som funnits från början. Han gör en omutlig, komplex, klar och gastkramande analys.” Ur Augustprisjuryns motivering

Harvardprofessorn i religiös symbolik, Robert Langdon, kallas in för att hålla en föreläsning i Capitolium, Washington. Bara minuter efter hans ankomst hittas ett kryptiskt kodat föremål i byggnadens rotunda. Langdon förstår att budskapet är en uråldrig åkallan, menad att locka dess mottagare in i en sedan länge förlorad värld av hemlig visdom.

När Langdons mentor brutalt kidnappas, inser Langdon att det enda sättet att rädda sin väns liv är att hörsamma den mystiska uppmaningen och följa den vart den än leder honom. Han sveps in i en värld av beslöjade historier, gåtfulla ikoner och förborgade koder som tycks leda honom mot en ofattbar sanning.

Den förlorade symbolen publicerades första gången 2009 och är den tredje fristående delen i den världsomspännande succén om professor Robert Langdon.

Ninja Timmy är tillbaka i ett actionfyllt äventyr där det schysta ninjagänget möter superonda clowner och Timmy oväntat får upp ett spår efter sin försvunne far! Som vanligt förgylls handlingen av Henrik Tamms magiska färgillustrationer.

Ninja Timmy och hans gäng är i full färd med att försöka stoppa en inbrottstjuv vid den övergivna konserthallen när en lång, mystisk kvinna uppenbarar sig i dimman. Med hög och förtrollande röst sjunger hon en märklig sång, och äventyret kan börja.

Kvinnan visar sig vara självaste musikens ande, den livsfarliga Raxxina. Hon kan trollbinda med sin musik och har omnämnts i legender sedan staden Elyzandrium skapades. Men varför visar hon sig nu? Och vad vill hon Timmy? Kampen hårdnar när hon dessutom tar hjälp av ett gäng onda clowner - och snart är Timmy och hans gäng i riktig fara ...

Ninja Timmy och de förlorade sångernas kammare är del 4 i den omåttligt populära serien om katten Ninja Timmy. Något kortare än tidigare delar, men minst lika spännande och sprängfylld av Henrik Tamms unika och fantasieggande fyrfärgsbilder.

Elba har fått sitt namn efter en flod. Hon har vuxit upp på ett mentalsjukhus i Neapel med sin mamma, som är intagen där. ”Bara floderna flyter fritt”, brukade hennes mamma säga, men nu är hon försvunnen och man säger att hon är död. Elba blir kvar på den plats hon kallar halvvärlden, den enda värld hon känner till. Hon försöker hantera tillvaron med hjälp av rim och ordlekar, sina minnen och sin fantasi. Ända tills den nyanställde, unge psykiatern Fausto Meraviglia bestämmer sig för att tillämpa en ny lag med friare behandlingsmetoder och allt förändras.

Flera år senare, som psykologistudent, upptäcker Elba sanningen om sin mammas tvångsvistelse på sjukhuset – och samtidigt får hon kännedom om otaliga andra kvinnor som låsts in för att de inte levt enligt samhällets normer: ogifta mödrar, politiskt engagerade eller helt enkelt de som ansågs vara för ”hysteriska”.

Elba bestämmer sig för att konfrontera sitt förflutna – och därigenom försöka reparera och försonas med en liten del av historien.

Efter de kritikerhyllade och älskade romanerna Hoppets tåg och Mitt namn är Olivia Denaro fortsätter Viola Ardone sin utforskning av 1900-talets Italien.

"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - Dagens Nyheter

"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." - Sydsvenskan

"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." - Aftonbladet

"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - Göteborgs-Posten

Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica.

Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd.

Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.     

Sara Kristoffersson är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för Dagens Nyheter. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

"Häpnadsväckande detaljer som lockar till sardoniska skratt mitt i den mänskliga svärtan"  Kalle Lind, Expressen

Det blev inte som man tänkt sig. Snarare tvärtom. Sverige, en gång självutnämnd supermakt i narkotikafrågan, är i dag längre än någonsin från målet om ett samhälle fritt från narkotika. Men hur hamnade vi egentligen här? Johan Wickléns Vi ger oss aldrig är inte bara det mest heltäckande dokument som skrivits om svensk narkotikapolitik och kampen mot knarket. Det är också en uppgörelse med vår nationella självbild och den lösning på narkotikaproblemet som ur internationellt perspektiv framstår som allt mer extrem. 

I centrum står världens mest populära illegala drog, cannabis. Johan Wicklén tydliggör den centrala roll drogen spelat för narkotikapolitikens utveckling. Samtidigt får vi, via gängkrigets offer och förövare, följa hur cannabis blivit motorn i de blodiga kriminella konflikter som numera är vardag i Sverige.

I Vi ger oss aldrig möter läsaren politiker, gangsters och forskare, poliser, brukare och riskkapitalister. Det är en svindlande berättelse om ett unikt system och en drog som i Sverige betraktats som den farligaste av dem alla, en historia kantad av propaganda, politisk populism och en journalistkår som svikit sitt uppdrag.

Vi ger oss aldrig är nödvändig läsning för alla som vill förstå baksidan av dagens svenska samhälle och de oväntade vägar cannabismarknaden nu tar in i framtiden.

Johan Wicklén är journalist och prisbelönt reporter på Sveriges Television, för vars räkning han länge bevakat narkotikafrågan. Han bor i Högdalen söder om Stockholm. Vi ger oss aldrig är hans första bok.

När Liam Noone dör, till synes i en tragisk olycka, lämnar han ett världsomspännande hotellimperium och flera familjer efter sig. Nora, dottern från hans första äktenskap, har tappat kontakten med sin far men när hennes halvbror söker upp henne med chockerande misstankar dras hon motvilligt in i fallet och därmed också en värld hon sökt sig bort ifrån.

I takt med att de omaka syskonen rör sig närmare svaret på vad som hände den där natten på klipporna, finner de att händelser begravda i det förflutna kan komma att förändra deras framtid för alltid.  

Natten vi förlorade honom är en sinnrik spänningsroman som för tankarna till den kultförklarade serien Succession. Med ett oupphörligt driv utforskar den skoningslöst komplexa familjerelationer, lojalitet och pengars korrumperande makt.     

Laura Dave är en New York Times-bästsäljande författare med böcker utgivna i trettioåtta länder. Hon slog igenom i Sverige med Det sista han sa som legat som listetta i USA och lyfts fram av Reese Witherspoons bokklubb. Det sista han sa vann Goodreads Choice Awards för bästa thriller år 2021, och har blivit TV-serie på Apple TV+.  

Sagt om Det sista han sa:  

"Jag har inte läst något som är på det här viset förut ... Jag vill inte lägga ifrån mig boken!" - Titti Schultz, Go'kväll

"Tempot är rasande högt hela vägen och Dave vet hur man fångar sin publik. (Det här är boken som du tar med till stranden och som är utläst när du ska hem. Bada kan man ju göra en annan gång.)" - Maria Näslund, Göteborgsposten

Genom Mexiko tar sig barn med flyktingsmugglare mot gränsen till USA. I sina försök att korsa den omhändertas de av gränsvakter och sätts i fängelseliknande förvar, eller försvinner i öknen för gott. Samtidigt reser ett New York-par med sina två barn med bil genom USA, på väg mot Arizona och de områden som en gång Geronimo styrde.

Barnen leker och sjunger i baksätet, men utifrån samtalen i framsätet börjar de inse att deras föräldrar håller på att separera. Samtidigt rapporter radio allt tätare om de ensamkommande flyktingbarn vid gränsen.

Barn försvinner och glöms bort. De deporteras och familjer separeras, såväl historiskt i folkmordet på ursprungsamerikaner och i den ström av flyktingar som offrar allt för att ta sig från Centralamerika till USA, men också i familjen.   

Ett litterärt mirakel.

- Aftonbladet     

De förlorade barnen - ett arkiv är inte mindre än ett storverk. Valeria Luiselli har i denna roman lyckats skildra olika slags förluster och drömmar, utan att spekulativt jämföra eller blanda ihop dem. Hon har funnit allvaret i de litterära lekarna för att gestalta en av vår tids katastrofer.

- Sydsvenskan   

Luiselli lyckas i denna bok förena en självbiografiskt färgad skilsmässoroman med ett essäistiskt reportage om en brutal koloniserings- och invandringspolitik: den lilla världen speglar sig i den stora och den stora tränger in i och splittrar den lilla. Inte för ett ögonblick känns detta konstruerat, utan bara självklart och oändligt vemodigt. Till sist återstår bara det hopp som ryms i barnens fantasier och en låda med blekta polaroidfotonfoton, en påminnelse om att barn alltför ofta glöms bort i de vuxnas värld.

- Dagens Nyheter   

En ambitiös, snillrik och mångbottnad roman som Luiselli mästerligt skriver, ordnar och komponerar.

- Svenska Dagbladet

Samvetet, skrev 1500-talsförfattaren Michel de Montaigne, har en fantastisk kraft! Det kan få oss att anklaga och strida mot oss själva — och det ser oss när ingen annan gör det. Men det kan också göra oss starka. I samma anda har författare och tänkare som Shakespeare, Luther, Hegel, de Gouges och många andra lyft fram samvetet: det ger upphov till inre konflikter och är samtidigt en kompass som vi inte kan vara utan. Men samvetet är inget vi hyllar idag. Istället söker vi harmoni och inre frid. Det är åtminstone vad den stora självhjälpsindustrin lär ut åt oss. Och det går utmärkt väl ihop med en tidsanda som tycks allt mer brutal och samvetslös; i olika medier, i politiken och ekonomin. Det gäller att vara tvärsäker, enhetlig och övertygad, inte ha ”second

thoughts”. Samvetet verkar på många sätt hopplöst förlegat. Så hur mår det idag? Har det förlorat sin kraft?

Det är den fråga Cecilia Sjöholm ställer i den här boken. Genom att söka efter samvetets plats i filosofin och konsten genom historien hamnar hon här och nu. Finns samvetet i oss själva som individer, i den samhälleliga gemenskapen, eller någonstans mitt emellan?

Ett av litteraturens stora diktverk i klassisk översättning

När kriget mellan Satan och Guds änglar är över och de besegrade upprorsmakarna förvisats till Helvetet skapar Gud världen. Rasande och fylld av hämndbegär samlar Satan sina följare i Pandemonium, Helvetets huvudstad, och levererar ett tal som ska få dem att åter resa sig. Den här gången är det människorna som är målet. Övertygad om att den nya planen kommer att lyckas beger sig Satan till jorden, där han lurar Eva att äta av den förbjudna frukten. När Adam får veta vad som hänt tar även han ett bett av äpplet. Konfronterade med Guds vrede söker Adam och Eva förlåtelse medan Satan njuter av sin framgång.Det förlorade paradiset [1667] är en episk dikt skriven på blankvers och uppdelad i tio böcker, ofta betraktad som en av det engelska språkets vackraste. I centrum står den kristna myten om människans ursprung och den tidlösa frågan om ondskan: Hur kan ondska existera i världen om Gud är både allsmäktig och god? Här i Frans G. Bengtssons klassiska översättning.

JOHN MILTON [1608-1674] var en brittisk poet och tjänsteman. Som stark förespråkare för yttrande- och pressfrihet gav han 1644 ut den hyllade polemiska skriften Areopagitica. Hans mest kända verk är den episka dikten Det förlorade paradiset, som garanterat Miltons plats som en av Englands största poeter genom tiderna.

Corona, raskravaller, musik & politik - rapport från händelsernas centrum

»Rasande bra läsning« Mats Olsson

»Det är litterärt och elegant och vackert.« Södra Dalarnes tidning

You can't put your arms around a memory, heter det i Queens-sonen Johnny Thunders mest klassiska singel. Men när New York under våren 2020 drabbas av coronaviruset är det exakt vad korrespondenten Per Bjurman måste göra. Av vad som en gång definierade Manhattan - Elaine's, Studio 54, Ramones, Basquiat, CBGB s, Epsteins hedgefonder och King Henrik - återstår bara isolering och tomma gator. När George Floyd några månader senare kvävs till döds drabbas staden av de kraftigaste kravallerna på ett halvt sekel. Och runt hörnet väntar ett presidentval som inte liknar något annat. New York-dagboken är en direktrapport från händelsernas centrum och samtidigt en kärleksförklaring till en stad och epok som - kanske - inte längre existerar. En mångårig cityslicker hamnar i lockdown. Inne i lägenheten på 48:e våningen hittar han en ny stilistisk formtopp.

PER BJURMAN [f. 1967] är journalist, krönikör och Aftonbladets utsände på Manhattan sedan 2005. I över tre decennier har han bevakat musik, NHL och amerikansk politik. Han anser för övrigt att New York City Serenade är Bruce Springsteens allra största stund. 

"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - Dagens Nyheter

"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." - Sydsvenskan

"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." - Aftonbladet

"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - Göteborgs-Posten

Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica.

Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd.

Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.   

Sara Kristoffersson är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för Dagens Nyheter. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

Från terrorismens 1970-tal i Europa. En klassiker, nobelpristagarens HEINRICH BÖLLS mest lästa och filmatiserade roman, Katharina Blums förlorade heder, om ett offer i skuggan av terrorismen. Nu i nyöversättning av Karin Löfdahl. Böll skrev i vrede denna pamflett, med ironin som vapen berättade han om de kränkningar som ­Katharina Blum utsattes för av polisen, pressen och det politiska etab­lissemanget. ett långt EFTERORD, en essä har författaren, journalisten och tysklandskännaren Per Svensson skrivit.

När fest- och karnelvalsveckan börjar besöker den 27-åriga KATARINA BLUM en väninnas maskerad, dansar och förälskar sig i en okänd man. Fyra dagar senare ringer hon på hemma hos kriminalkommisarie Wal­ter­­ Moeding och berättar att hon, i sin egen lägenhet, skjutit ihjäl skandaljournalisten Werner Tötges.

Den man som Katharina Blum förälskade sig i på festen, Ludwig Götten, är efterlyst för bankrån och polisen är på jakt efter honom och de andra rånarna. Därför hämtas ­Katharina Blum av tungt beväpnad polis dagen efter festen. Hon förnedras, anklagas för terrorism och polisen läcker till kvälls­pres­sen att hon medverkat i bankrånet. På löpsed­larna står det: Rånarbruden Katharina Blum vägrar vittna om herrbesök. Sedan, fyra dagar efter festen, ringer hon på hemma hos kriminalkommissarien.

Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.

Det förlorade paradiset är ett  av västerlandets mest berömda versepos – och ett av de yngsta. Den engelska puritanen John Miltons mästerverk utkom ursprungligen 1667. 

I centrum står syndafallet, Adam och Eva och inte minst Satan. Genom dem ställs frågor om gott och ont, revolt och frihet som är aktuella än i dag, samtidigt som tidsbundna idéer om teologi eller om kvinnans koppling till synd gör den historiskt intressant.

Inledning av Anders Cullhed. 

Omslag av Lotta Kühlhorn.

"häpnadsväckande detaljer som lockar till sardoniska skratt mitt i den mänskliga svärtan" Kalle Lind, Expressen

Det blev inte som man tänkt sig. Snarare tvärtom. Sverige, en gång självutnämnd supermakt i narkotikafrågan, är i dag längre än någonsin från målet om ett samhälle fritt från narkotika. Men hur hamnade vi egentligen här? Johan Wickléns Vi ger oss aldrig är inte bara det mest heltäckande dokument som skrivits om svensk narkotikapolitik och kampen mot knarket. Det är också en uppgörelse med vår nationella självbild och den lösning på narkotikaproblemet som ur internationellt perspektiv framstår som allt mer extrem. 

I centrum står världens mest populära illegala drog, cannabis. Johan Wicklén tydliggör den centrala roll drogen spelat för narkotikapolitikens utveckling. Samtidigt får vi, via gängkrigets offer och förövare, följa hur cannabis blivit motorn i de blodiga kriminella konflikter som numera är vardag i Sverige. 

I Vi ger oss aldrig möter läsaren politiker, gangsters och forskare, poliser, brukare och riskkapitalister. Det är en svindlande berättelse om ett unikt system och en drog som i Sverige betraktats som den farligaste av dem alla, en historia kantad av propaganda, politisk populism och en journalistkår som svikit sitt uppdrag.

Vi ger oss aldrig är nödvändig läsning för alla som vill förstå baksidan av dagens svenska samhälle och de oväntade vägar cannabismarknaden nu tar in i framtiden. Johan Wicklén är journalist och prisbelönt reporter på Sveriges Television, för vars räkning han länge bevakat narkotikafrågan. Han bor i Högdalen söder om Stockholm. Vi ger oss aldrig är hans första bok.

Primo Levis tre böcker betraktas som en av de främsta vittnesskildringarna av Förintelsen. I den här samlingsutgåvan har Göran Rosenberg skrivet ett viktigt förord.1944 arresterades Primo Levi i norra Italien och deporterades till förintelselägret Buna nära Auschwitz. Han var då i tjugoårsåldern. I Är detta en människa? berättar han lågmält och engagerat om fasorna. Fristen är skildring av de nio månader det tog att återvända hem efter befrielsen 1945, genom städer och byar i ett sönderslaget Europa. Året före sin död, publicerar Levi sitt sista stora credo om Förintelsen. I boken De förlorade och de räddade deklarerar han att de som överlevde Auschwitz inte är de verkliga, de yttersta vittnena. Det är de som förintades.