Visar resultat för..."Gården Gunnar"

Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg från Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Vem var hon? Det ville jag ta reda på. Lanthushållsskolan blev allteftersom mer och mer känd och omtalad. Den fick ta emot ett stigande antal studiebesök från alla möjliga håll, och det skrevs om Agnes Sundbergs skola inte bara i lokalpressen utan även i rikstäckande facktidningar för kvinnlig ungdom respektive för hemmet. Det som särpräglade Helsingegården från alla andra lanthushållsskolor som startat runt om i landet var just Agnes Sundberg i egen hög person. Hennes engagemang och intresse för skolan och eleverna var och är fortfarande enastående och helt unik. Detta insåg inte bara alla hennes gamla elever och deras föräldrar, utan alla människor som kom i kontakt med henne. Detta blev mycket tydligt då hon helt plötsligt dog den 24 januari 1928 efter endast nio och ett halvt års vistelse i bygden. Begravningen i Järvsö kyrka blev minst sagt något långt över det vanliga. Det var fyra vagnslass med blommor och kransar i begravningståget från Helsingegården, och det kom över 1000 personer till kyrkan. Vad skulle nu hända med skolan? Det visade sig vara långt ifrån självklart eller enkelt att ordna, men man lyckades till slut klara upp det hela. Skolan drevs vidare fram till sommaren 1990. I mer än 70 år hade den då varit en viktig del av Järvsös utveckling, inte bara som arbets- och undervisningsplats utan också som ett kulturcentrum – en kulturbärare som slagit vakt om gamla traditioner, seder och bruk. Lokalerna används idag dels till bostäder, dels till ett hotell och vandrarhem som för namnet ”Helsingegården” vidare i historien. Redan tidigt i min forskning om skolan blev jag tillfrågad om jag ville skriva ett bidrag, som kortfattat beskrev Helsingegårdens historia, till den byabok om Kåsjö med flera byar som en arbetsgrupp här länge arbetat med. Den skulle vara klar i slutet av 2019. Det lovade jag att göra. Det var ju till dess 1 ½ år och då fanns det ju gott om tid att skaffa ett underlag för skrivandet. Och det blev som utlovats! Innehållet i denna skrift utgörs i stort av det bidrag jag skrev för byaboken ”Järvsöbyarna 18 – Stene, Kåsjö, Bäcken, Klacken”, som gavs ut i december 2019. Mer omfångsrika böcker om Agnes Sundberg och Helsingegården kommer såsmåningom. Det är tanken. Arbetet med detta fortskrider./ Författaren

Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg, född 1883 i Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Bland allt material om Helsingegården som jag så småningom lyckas uppbringa saknades dock mer utförliga uppgifter och information om huvudpersonen själv – Agnes Sundberg. Det verkade som att ingen tidigare gjort efterforskningar för att dokumentera hennes bakgrund. Vem var Agnes, hur såg hennes familj och uppväxt ut? Vilka skolor hade hon gått i och vilka lärare och förebilder hade hon haft? Vilka nu levande släktingar finns det till henne, och har de något sparat som är av intresse för mig? Det var många frågor jag ville ha svar på. Jag ägnade större delen av året 2019 till efterforskningar kring dessa spörsmål. Agnes gifte sig aldrig och fick heller inga barn. Hon hade dock en bror och en syster. Brodern emigrerade till Brasilien, men bosatte sig snart i Argentina. Han dog där barnlös. Systern hette Valborg. Hon gifte sig och fick fyra barn. Av barnbarnen till Valborg var det främst en person som jag ville få kontakt med. Han var 73 år och bodde sedan 30 år i U.S.A. Han hade en del gamla album, men de fanns i hans sommarhus på Tjörn. Jag fick också tips om en 90-årig svärson till Valborg boende i Göteborg som länge varit intresserad av Sundberg-släkten. Sommaren 2019 träffar jag dem bägge två – en lyckträff för mig som släkt- och bygdeforskare. Jag gör även en del efterforskningar i Söderala och Mo socknar. Jag var till byarna Vansäter, Myskje, Söderala och Mobodarna. Här träffar jag tre släktingar till Agnes, två hembygdsforskare och en del andra personer, och från alla fick jag värdefulla bidrag. Information och uppgifter om Agnes Sundbergs skolor, lärare och tidigare arbetsplatser efterforskades och inhämtades genom besök vid Gävle kommunarkiv, Landsarkivet i Uppsala och Riksarkivet i Marieberg. I denna första del om Agnes Sundberg har jag sammanställt lite om dels hennes rötter i Hälsingland, släkt, familj och uppväxt, dels hennes skolor och tidigare tjänstgöringar – tiden före fram till strax innan starten av hennes lanthushållsskola. Det som nämns och omtalas har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten med bilder, dokument och faktamaterial. En liten bit av Hälsinglands och Sveriges historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord. /Gunnar Bergman

Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg, född 1883 i Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Efter ett par intensiva år av efterforskningar lyckas jag uppbringa ett ganska omfattande och gediget källmaterial både om huvudpersonen själv och om Helsingegården och dess verksamhet. I en första del om Agnes Sundberg sammanställde jag lite om dels hennes rötter i Hälsingland, släkt, familj och uppväxt, dels hennes skolor och tidigare tjänstgöringar – tiden före fram till strax innan starten av hennes lanthushållsskola, åren 1884–1918. Boken publicerades i november 2023. Här kommer nu del 2 som en fortsättning. I denna del har jag sammanställt lite om Helsingegården de två första åren av verksamheten – om föreståndarinnan Agnes Sundberg, skolans styrelse, eleverna, lärarinnorna och gäster/besökare, gårdens upprustning, livet och rutiner på skolan – undervisningen, händelser i bygden, med mera, under sommar- och vinterkurserna I–IV som hölls 1918–20. Det som särpräglade Helsingegården från alla andra lanthushållsskolor som startat runt om i landet var just Agnes Sundberg i egen hög person. Hennes engagemang och intresse för skolan och eleverna var och är fortfarande enastående och helt unik. Detta insåg inte bara alla hennes elever och deras föräldrar, utan alla människor som kom i kontakt med henne. Underlaget för boken har inhämtats dels från Gävleborgs regionarkiv och Ljusdalbygdens museums arkiv, dels från en del släktingar till gamla elever och personal från nämnda kurser som tacksamt bidragit med dagboksanteckningar, brev och fotografier som i mer än hundra år sparats åt eftervärlden. Vidare har Helsingegårdens eget bevarade album för tidningsurklipp och Kungl. Bibliotekets tidningsarkiv använts för att dokumentera vad tidningarna skrev om verksamheten. Det som nämns och omtalas i boken har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten dels med ett rikligt bildmaterial som härrör från respektive kurs, dels dokument och faktamaterial. Ytterligare en liten bit av Järvsös, Hälsinglands och Sveriges historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord. /Gunnar Bergman

Helsingegården i Järvsö var ursprungligen en lanthushållsskola. Den startades upp den 1 nov 1918 av Agnes Sundberg, född 1883 i Vansäter i Söderala socken, Hälsingland. I mitten av 2018 började jag efterforska material om Helsingegården. Ju mer information jag hittade desto mer intresserad blev jag. Framför allt var det skolans grundare Agnes Sundberg som fascinerade mig. Hur var det möjligt för henne – en i socknen främmande 34-årig kvinna – att på eget bevåg starta upp en lanthushållsskola här i Järvsö? För ändamålet hade hon köpt en gammal gård i byn Kåsjö som stått öde en längre tid. Efter ett par intensiva år av efterforskningar lyckas jag uppbringa ett ganska omfattande och gediget källmaterial både om huvudpersonen själv och om Helsingegården och dess verksamhet. I en första del om Agnes Sundberg sammanställde jag lite om dels hennes rötter i Hälsingland, släkt, familj och uppväxt, dels hennes skolor och tidigare tjänstgöringar – tiden före fram till strax innan starten av hennes lanthushållsskola, åren 1884–1918. Boken publicerades i november 2023. I en uppföljande andra del sammanställde jag material om och från Helsingegårdens två första år av verksamheten – om föreståndarinnan Agnes Sundberg, skolans styrelse, eleverna, lärarinnorna och gäster/besökare, gårdens upprustning, livet och rutiner på skolan – undervisningen, händelser i bygden, med mera, under sommar- och vinterkurserna I–IV som hölls åren 1918–1920. Denna bok publicerades i juni 2025. Här kommer nu som en fortsättning del 3 om Agnes Sundberg och Helsingegården. Den innefattar en sammanställning av material om och från verksamheten under sommar- och vinterkurserna nr V–XIII som hölls under åren 1920–1925.Det som särpräglade Helsingegården från alla andra lanthushållsskolor som startat runt om i landet var just Agnes Sundberg i egen hög person. Hennes engagemang och intresse för skolan och eleverna var och är fortfarande enastående och helt unik. Detta insåg inte bara alla hennes elever och deras föräldrar, utan alla människor som kom i kontakt med henne. Underlaget för boken har inhämtats dels från Gävleborgs regionarkiv och Ljusdalbygdens museums arkiv, dels från en del gamla elever från nämnda kurser som tacksamt bidragit med material. Vidare har Helsingegårdens eget bevarade album för tidningsurklipp och Kungl. Bibliotekets tidningsarkiv använts för att dokumentera vad tidningarna skrev om verksamheten. Det som nämns och omtalas i boken har till stor del åskådliggjorts och visualiserats närmare genom att illustrera texten dels med ett rikligt bildmaterial som härrör från respektive kurs, dels dokument och faktamaterial. Ytterligare en liten bit av Järvsös, Hälsinglands och Sveriges historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord./Gunnar Bergman

A vivid portrait of the life and work of Carl LinnaeusCarl Linnaeus (1707–1778), known as the father of modern biological taxonomy, formalized and popularized the system of binomial nomenclature used to classify plants and animals. Linnaeus himself classified thousands of species; the simple and immediately recognizable abbreviation “L” is used to mark classifications originally made by Linnaeus. This biography, by the leading authority on Linnaeus, offers a vivid portrait of Linnaeus’s life and work. Drawing on a wide range of previously unpublished sources—including diaries and personal correspondence—as well as new research, it presents revealing and original accounts of his family life, the political context in which he pursued his work, and his eccentric views on sexuality.The Man Who Organized Nature describes Linnaeus’s childhood in a landscape of striking natural beauty and how this influenced his later work. Linnaeus’s Lutheran pastor father, knowledgeable about plants and an enthusiastic gardener, helped foster an early interest in botany. The book examines the political connections that helped Linnaeus secure patronage for his work, and untangles his ideas about sexuality. These were not, as often assumed, an attempt to naturalize gender categories but more likely reflected the laissez-faire attitudes of the era. Linnaeus, like many other brilliant scientists, could be moody and egotistical; the book describes his human failings as well as his medical and scientific achievements. Written in an engaging and accessible style, The Man Who Organized Nature provides new and fascinating insights into the life of one of history’s most consequential and enigmatic scientists.