Visar resultat för..."Bäcka"

Ivan och Lydia är inte ihop. Inte så att dom har bestämt, i alla fall. Men det finns ändå nåt där, nåt speciellt. Inte så konstig då att dom andra killarna säger att det är just Ivan som ska skicka det där meddelande till Lydia efter bråket på fotbollsplanen. Om nån annan gör det blir det inte lika kul, inte lika mycket kaos. Lydia kommer såklart att bli ledsen, men lite får hon väl tåla. Har hon ingen humor, eller?Det som händer mellan Ivan och Lydia är början på nåt större. Plötsligt har tjejerna i klassen fått nog. Varför ska killarna alltid få göra som dom vill, bara för att dom är många fler och skriker högst? Det är slut på det nu! Ingen ska få kalla det platta brännbollsracket tjejracket och killarna får faktiskt inte tränga sej i matkön. Dom ska sättas på plats, en gång för alla!Humor men också mycket allvar i en berättelse om en mellanstadieklass där tjejerna gör uppror. Ur två olika perspektiv får vi följa konflikten som snart är på blodigt allvar - för alla inblandade. Aldrig backa är första delen i serien om klass 5 A.

Fönstren är kanske det viktigaste för karaktären hos ett gammalt hus. Här får du veta i detalj hur du renoverar, restaurerar och underhåller dem, och efter bästa förmåga återger huset dess forna skönhet - ett både roligt och kulturhistoriskt värdefullt arbete. Den som köper ett gammalt hus behöver förr eller senare ta ställning till fönstren. De kanske har börjat åldras - bindemedlet i linoljefärgen tvättas bort av väder och vind, kittet spricker, hörnjärn och skruvar rostar. Men det är inte alls säkert att det klokaste är att byta ut fönstren. Att 1700- och 1800-talsfönster fortfarande finns kvar beror bland annat på att trävirket i dem är så bra. Det lönar sig alltså att renovera gamla fönster, även av flera andra skäl: de passar huset bättre än nya, glaset i dem är klarare och ser mer levande ut än modernt glas och de ger huset ett mer autentiskt utseende. Här får du steg för steg lära dig hur du bär dig åt för att renovera, restaurera och underhålla dina gamla fönster - hur du på ett säkert sätt tar ur fönstren ur karmen, märker bågarna, tar bort kittet och den gamla färgen, tar bort hörnjärnen, rengör beslagen från rost och gammal färg, tar isär fönsterbågen, lagar skadade delar av bågen, sätter ihop den igen och slipar den. Sedan är det dags för grundmålning, glasskärning, glasinsättning, kittning samt mellan- och slutstrykning. Inför varje moment får du veta vilka verktyg och material som behövs. Alf Stenbacka, snickare, byggnadsvårdare och lärare, och Eva Stenbacka, speciallärare med stora textil- och målerikunskaper, köpte tillsammans en gammal folkskola i Uppland och satte igång med att renovera huset och dess cirka tvåhundra fönsterbågar. Så småningom bosatte de sig där och började hjälpa andra husägare med deras fönsterrenoveringar. I dag leder de kurser, håller föredrag och driver en butik där man kan köpa det mesta man behöver för fönstervård.

Nilla funderar på det Evin just sa, men vet inte om hon känner sig klokare. Allt gick så snabbt att hon inte förstår vad hon hade kunnat göra annorlunda. Men nu måste hon skaka av sig det. Matchen är ju fortfarande igång!

Den nya fotbollssäsongen börjar bra! Nilla ska få spela nio mot nio istället för sju mot sju. Laget får också en ny tränare, och det är ingen mindre än Zawadi Oduya, landslagslegendaren från Verum! Men det blir inte riktigt som Nilla tänkt sig. Zawadi har helt andra planer för Nilla än vad hon själv har och kärleken till fotbollen sätts på prov. Och den nya spelaren Evin, som Nilla är nyfiken på, gör henne bara förvirrad. Hur ska hon komma vidare nu? Måste hon sluta spela?

Backa hem, Nilla! är inspirerad av landslagsstjärnan och Diamantbollenvinnaren Nilla Fischers barndom. 

Sagt om boken: Författaren Anja Gatu tecknar mycket levande och sympatiska porträtt av såväl fotbollsungdomarna som den omgivande vuxenvärlden, liksom den utmärkta skildringen av en liten by på den svenska landsbygden. Matchsekvenserna är livfulla, initierade och realistiska. Språket är gott, ledigt och lättflytande; dialogfyllt lättillgängligt. Backa hem, Nilla! är en mycket välskriven och sympatisk bok om en flickas kärlek till fotbollen. Staffan Wennerlund, BTJ  

OLIKA förlag tilldelades Rättvisepriset 2012 för sitt arbete för jämställdhet och jämlikhet i bokvärlden. MILJÖ OCH HÅLLBARHET: På OLIKA vill vi värna det hållbara och klimatkloka läsandet. Därför trycks våra böcker på andra sidan Östersjön, i Baltikum, på ett FSC-märkt papper och på ett tryckeri som är certifierat med Svanen. Lite närmare, lite dyrare, mycket bättre!

Arbetet med planering och samhällsutveckling kräver i allt större utsträckning perspektiv som integrerar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. En sådan utgångspunkt leder till många frågor med koppling till energi, infrastruktur för transporter och kommunikation, liksom hur vi ska organisera för boende, vård och omsorg. Integrerade perspektiv på hållbar utveckling utgör ramarna för den här boken. I boken presenteras studier av samhällsplanering för goda livsvillkor i landsbygder, med särskilt fokus på service- och infrastrukturutveckling. Landsbygder och städer är sammanlänkade i nätverk av platser och beroendeförhållanden, och goda livsvillkor på landsbygder bidrar därmed till en hållbar utveckling för hela samhället.   

Boken belyser aktuella planeringsfrågor; pekar på problem och presenterar alternativa perspektiv och praktiker. Författarna diskuterar förhållningssätt och strategier som utmanar rådande bilder av landsbygder. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som inbjuder till diskussioner kring texten och andra planeringssammanhang.   

Författarna har sin bakgrund i discipliner som kulturgeografi, samhällsplanering, infrastrukturstudier, informatik och organisationsvetenskap samt civilsamhällesstudier. Deras varierade bakgrunder som forskare och praktiker bidrar till integrering av perspektiv och sektorer.

Susanne Stenbacka (red.) är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Brita Hermelin (red.) är professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Ida Andersson är docent i kulturgeografi och arbetar som lektor vid Örebro universitet.  Cecilia Bygdell är fil.dr i kulturgeografi och forskare vid Upplandsmuseet.  Patrik Cras är doktor i landsbygdsutveckling och verksam som forskare vid Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.  Jenny Eriksson Lundström är universitetslektor i informationssystem vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet.  Johan von Essen är professor i livsåskådningsvetenskap med inriktning mot civilsamhällesstudier vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.  Ida Grundel är fil.dr i kulturgeografi och arbetar på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.  Eva Gustavsson är docent i kulturgeografi vid Örebro universitet.  Susanna Heldt Cassel är professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna.  Johan Hörnemalm är fil.dr i arbetsvetenskap med sociologi som huvudämne och ansluten forskare vid Umeå universitet. Stina Karlsson är utvecklingsledare för kompetensförsörjnings- och arbetsmarknadsfrågor på Norrbottens Kommuner.  Catarina Lundqvist är fil.dr i det tvärvetenskapliga forskningsområdet etnicitet och ansluten forskare vid Umeå universitet.  Daniel Lövgren är universitetslektor vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. Hans forskningsintresse rör kommunikation och plats i relation till olika typer av organisationer/organisering, men även studier av strategisk kommunikation i offentlig sektor. Dick Magnusson är universitetslektor och docent på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.  Anna-Birgitte Moberg har en masterexamen i statsvetenskap från Linköpings universitet.  Marie Nordfeldt är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.  Mattias Sandberg är docent i kulturgeografi. Han arbetar som specialist inom skogens sociala värden på Skogsstyrelsen och är affilierad forskare i kulturgeografi vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet. Pelle Åberg är docent i statsvetenskap och lektor vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm. 

"Om en vill bli författarinna, så får en lov att vara tacksam och glad för allt, som händer en. En får vara nöjd, också om en skulle råka ut för sådant som är tråkigt och svårt, för annars skulle en inte längre fram kunna beskriva hur det känns att vara olycklig." Ur Mårbacka.

Mårbackasviten är Selma Lagerlöfs självbiografiska böcker som alla består av korta berättelser med utgångspunkt i barndomshemmet i Värmland. På sätt och vis är dessa böcker de mest realistiska hon skrivit, åtminstone till det yttre. Men här finns också många av de sällsamma historier som hon hört berättas, och flera gestalter och händelser kan kännas igen från hennes romaner. Vilken som är den ursprungliga versionen låter sig inte alltid listas ut - även självbiografin och dagboken formar sig till litterära verk.

Herrgården Mårbacka ägdes av Selma Lagerlöfs släkt under flera generationer, men i mitten av 1880-talet blev man tvungen att sälja av ekonomiska skäl. Tack vare sina framgångar lyckades Selma Lagerlöf köpa tillbaka gården, som idag är ett välkänt museum.

Mårbackasviten består av tre böcker - Mårbacka (1922), Ett barns memoarer (1930) och Dagbok (1932).

Förord av Lisbeth Larsson.

Detalj ur Fågelbo schalett, mönster för textil av Lisbet Jobs (1909-1961).

Hur blir livet för en man när hans pappa dör? Malin Tyberg har samlat ett tjugotal berättelser skrivna av män i åldrarna sexton till sjuttio år.

Boken beskriver upplevelser, tankar och känslor om att leva kvar när en pappa har dött. Den tar upp allt från komplicerade relationer, sådant som aldrig blev sagt och hur snårigt det kan vara att ta sig vidare från en förlust.

Några av männen förlorade sina pappor redan som barn, andra när de var äldre. För vissa kom döden oväntat, genom olyckor eller suicid, för andra efter längre tids sjukdom eller av ålderdom.

Socionom Johan Andersson skriver i efterordet om upplevelsen av att som man mista sin far och hur sorg bearbetas på olika sätt av olika män.  

Malin Tyberg var en av medförfattarna till boken När mammor dör (Ordberoende Förlag, 2020). Då skrev hon och 31 andra kvinnor om att mista en mor. Hon förlorade även sin far då hon var åtta år.  

Recensioner:

"I bokens första del berättar söner som förlorat sina fäder redan som barn, i andra delen återfinns berättelser om attförlora sin far innan man själv fyllt fyrtio. Den avslutande delen handlar om att mista sin far som vuxen ochefter fyrtio. Författarna är personer med skiftade yrken och livsberättelser. Några av författarna hade starkaband till sina fäder, andra inte. Dödsorsaker och sorgeprocesser i berättelserna skiftar. Gemensamt för allabokens berättelser är att författarna generöst delar med sig av tankar och känslor både personligt och gripande.Berättelserna är sorgtyngda, men förmedlar också hopp om att livet går vidare. Att förlora en far lyfter ettviktigt ämne, är välskriven och mycket bra. Boken bör läsas av många, men i första hand av män som förloratsin far.Helhetsbetyg: 4 Mycket bra." BTJ - Bibliotekstjänst