Visar resultat för..."lärare"

Minnen skapas när vi lär oss något. Det gäller både när vi tar till oss teoretisk kunskap och utvecklar praktiska färdigheter. Enkelt förklarat skapas ett minne genom en permanent förändring av nervcellers kopplingar i hjärnan.

Lärandet är alltså i grunden en biologisk process. Biologin ger både förutsättningar och sätter gränser för vad som är möjligt för en elev att prestera.

Genom att ta hänsyn till elevers biologiska förutsättningar kan pedagogiken få ytterligare verktyg att stödja lärande på ett effektivt sätt. Denna bok ger en introduktion till vad neurovetenskaplig forskning kan lära oss om minne, inlärning och undervisning. Du får en grundläggande förståelse för hjärnans funktioner. Boken förklarar även vad minnesprocesser är och hur olika minnessystem fungerar. Den beskriver också vad som krävs för att minnen ska kunna hämtas och helst stanna kvar i våra hjärnor som långtidsminnen. Du får dessutom konkreta råd om hur kunskap från neurovetenskapen kan användas i skolans vardag.

Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare, speciallärare och rektorer. Förhoppningen är att denna kunskap kan stödja den pedagogiska praktiken för att ge alla elever möjlighet att lyckas i skolan. Kanske är det du som läser denna bok som är med och skapar framtidens pedagogik med hjälp av de grundläggande kunskaper om hjärna och minne som boken förmedlar.

Om författarenGöran Söderlund är ursprungligen gymnasielärare och har doktorerat i psykologi. Hans forskning handlar bland annat om hur brus kan förbättra kognitiv prestation hos barn med ADHD. Göran är professor i specialpedagogik vid Høgskulen på Vestlandet i Norge, och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Samhällskunskap är ett av de mest centrala ämnena i skolan för att ge elever de kunskaper och förmågor som behövs för att förstå och engagera sig i ett komplext och demokratiskt samhälle. I samhällskunskapsundervisningen berörs politiska, ekonomiska, sociala och juridiska samhällsfrågor. Men för att elever ska kunna förstå, analysera och diskutera dessa frågor måste också deras egna erfarenheter av samhället inkluderas. Den här boken ger ett stöd i genomförandet av en sådan komplex undervisning. Samhällskunskapsdidaktik belyser de utmaningar och möjligheter som kan uppstå i samhällskunskapsundervisningen. Den ger även konkreta råd om hur undervisningen kan planeras, genomföras och utvärderas. I boken flätas teori och praktik samman för att åskådliggöra vilka ställningstaganden och vägval som lärare kan stå inför i sin undervisning och vilka konsekvenser sådana vägval kan leda till. Innehållet i boken är anpassat till Lgr22 och Gy25, och lyfter dessutom frågor som har betydelse bortom läroplanens skrivelser. Boken riktar sig till blivande såväl som verksamma ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasielärare, men innehållet är också aktuellt för grundlärare eftersom resonemang och exempel kan anpassas för undervisning i årskurs 1–6. Bokens författare är professor Johan Sandahl och universitetslektor Mattias Björklund, båda verksamma som forskare och lärarutbildare vid Stockholms universitet. De har också lång erfarenhet av samhällskunskapsundervisning i skolan.

Att äga klassrummet handlar om allt det där du inte fick lära dig på lärarutbildningen, nämligen att leda en klass på riktigt. Den handlar om vad du behöver göra i det som uppstår i vardagen – de små ögonblicken och de små agerandena som gör den stora skillnaden.

Det här är en handbok som ger dig perspektiv på ditt ledarskap med konkreta tips och reflektionsfrågor. Det är en bok för att du ska kunna utvecklas som ledare och lärare, och äga ditt klassrum.

Ledarskap är något vi alla kan lära oss och bli bättre på och ett gott ledarskap kommer med erfarenhet, träning och prövning. Det kommer med modet att vända blicken inåt och ställa sig de lite obekväma frågorna: Vad i mitt ledarskap får gruppen att lyckas? Vad i mitt ledarskap gör att lektionerna blir röriga? Författarna delar generöst med sig av sina egna erfarenheter från klassrum och korridorer.

Boken är indelad i tio kapitel där varje kapitel motsvarar en sida av ledarskapet – till exempel det relationella ledarskapet, det konsekventa ledarskapet och det verbala ledarskapet. Den passar bra att arbeta med både ensam och tillsammans i lärarkollegiet och kan läsas av lärare både i grundskolan och på gymnasiet.

Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring är lärare, föreläsare och författare. De har lång erfarenhet och skriver med hög igenkänning om utmaningarna och möjligheterna i läraryrket.

Rasten är mer än en paus. Den är en möjlighet för elever att utvecklas – socialt, emotionellt och motoriskt. När elever får delta i meningsfull lek och rörelse stärks självkänslan, samarbetet och koncentrationen. Och det märks direkt när de kommer tillbaka till klassrummet.

Aktiva raster är en praktisk handbok för dig som arbetar i årskurs 1–6 eller på fritidshemmet och som vill skapa trygga, engagerande och strukturerade raster. Här får du färdiga upplägg och aktiviteter för hela året – med teman som följer årstider och högtider och som gör det enkelt att planera och variera rastverksamheten.

Boken innehåller:

Veckoplaner, lekar och tematiska aktiviteter för året runt

Färdiga mallar, rutiner och tips som hjälper dig att skapa meningsfulla raster från dag ett

Kopieringsunderlag till många av övningarna

Malins tips och Olika varianter av aktiviteterna som ger extra inspiration och alternativ

Alla aktiviteter presenteras som förslag – en startpunkt som du som pedagog enkelt kan anpassa efter din elevgrupp och dina behov.

Skapa raster som stärker rörelse, samspel och lärande – varje dag.

Boken ingår i serien Lärare gör.

Att undervisa i ämnet religionskunskap är både spännande och roligt. Det är ett ämne där lärare och elever kan mötas i samtal om tro och mening, rätt och orätt, gott och ont. Det är också ett ämne där elevers erfarenheter är viktiga att ta vara på. Alla människor funderar över etiska och existentiella frågor och för religionsundervisningen utgör de en oumbärlig grund. Samtidigt finns bedömnings- och betygskriterier (Lgr22) samt kunskapskrav (gymnasiet), och utifrån dessa ska elevers ämneskunskaper bedömas. Detta ställer krav på en strukturerad, vederhäftig och klok undervisning.  Det centrala innehållets rubriker i nationella kurs- och ämnesplaner är inte förhandlingsbara, men lärare har frihet att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Det är en frihet som är viktig att ta vara på. Samtidigt ställer denna frihet krav på att man som lärare är påläst och försöker följa vad som händer i aktuell debatt och forskning.  Innehåll är strukturerat i sex teman: Religionsundervisning i ett kontextuellt perspektiv, Religioner och livsåskådningar, Religion och samhälle, Livsfrågor, livskådning och identitet, Etik och Religionsundervisning i en pluralistisk tid. Genom att presentera ämnesteoretiska och religionsdidaktiska perspektiv på hur det centrala innehållet kan uppfattas, vilka frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma och vilka forskningsperspektiv som kan bidra till en djupare och mer dynamisk förståelse, ger boken en grund för hur man som lärare kan utveckla sina ämneskunskaper.  Denna andra upplaga av RELIGIONER, LIVSÅSKÅDNINGAR OCH ETIK är kraftigt omarbetad med fokus på nya kurs- och ämnesplaner för religionskunskap.  Bokens redaktörer är Olof Franck, professor i ämnesdidaktik, Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik, båda verksamma vid Göteborgs universitet, samt Kerstin von Brömssen, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.

Håkan Bengtsson arbetar som lektor i religionshistoria och global kristendomen vid Teologiska institutionen i Uppsala.  Ann af Burén är lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.  Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare. Han har tidigare forskat och undervisat vid Karlstads universitet.  Daniel Enstedt är docent och lektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.  Maria Essunger är universitetslektor och docent i Systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.  Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.  Karin K Flensner är docent i utbildningsvetenskap och verksam som lektor vid lärarutbildningarna vid Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan.  Karin Hedner Zetterholm är docent i judaistik vid Lunds universitet.  Linda Jonsson är lektor i didaktik vid Mälardalens universitet och arbetar inom lärarutbildningen.  Katarina Kärnebro är universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.  David Lifmark är lärare i religionskunskap och svenska, och lektor i Pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.  Annika Lilja är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.  Linnea Lundgren är fil doktor och forskare och lärare vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola.  Kristian Niemi föreläser i religionsvetenskap och religionsdidaktik vid Karlstads universitet.  Staffan Nilsson är lektor i religionsvetenskap med inriktning mot etik och religionsdidaktik vid Södertörns högskola.  Katarina Plank är docent i religionsvetenskap och verksam vid Karlstads universitet där hon forskar och undervisar.  Signild Risenfors är docent i pedagogik och anställd vid institutionen för Individ och samhälle på Högskolan Väst.  Anna-Pya Sjödin är docent i religionsvetenskap på Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.  Karin Sporre är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, samt docent i etik.  Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms Universitet.  Peder Thalén är professor i livsåskådningsvetenskap vid Avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle.  Linda Vikdahl är docent i religionsvetenskap och anställd som lektor vid Södertörns högskola.  Frederik Wallenstein är religionsvetare och ämnesdidaktiker. Han forskar och undervisar i religionshistoria och religionsdidaktik vid Stockholms universitet.  Katarina Westerlund är docent och lektor vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.  Anna Westman Kuhmunen är doktorand vid institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genus vid Stockholms universitet  Anna Wrammert är lektor i religionsdidaktik vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, samt gymnasielektor i religionskunskap.

Grammatiken i klassrummet tar upp grammatikens roll i språkundervisningen och hur lärare och elever kan arbeta mot kommunikativa mål och ökad språklig säkerhet. Boken lyfter fram olika ansatser och arbetssätt med utgångspunkten att grammatiken är ett redskap för språkanvändning. Genom dessa perspektiv blir grammatiken ett stöd för kommunikation, inte ett mål i sig. Med konkreta exempel visar boken hur lärare kan arbeta så att elever på olika nivåer utvecklar sin språkliga medvetenhet och sin förmåga att använda språket.

Författarna Birgitta Hellqvist och Nicolas Manuguerra undervisar och forskar vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi vid Uppsala universitet.

Boken riktar sig främst till språklärare i grundskolan och på gymnasiet samt till studenter på lärarutbildningen.

Sagt om boken:”Boken är väl underbyggd med vetenskapliga referenser och har återkommande små sammanfattningar [...] lämplig för exempelvis kompetensutveckling i arbetslag inom skolan.”

”Den är också användbar för studerande på lärarutbildningen som vill fördjupa sin förståelse av grammatikdidaktik, oavsett språk, samt som stöd till speciallärare som söker kompetensutveckling inom läs- och skrivinsatser.”BTJ-häftet nr 6, 2026, Elin Forsgren

Att bli lärare i svenska vänder sig till blivande lärare i svenskämnena i årskurserna F–6. Boken är också tänkt att vara en källa till inspiration för verksamma lärare. Författarna är forskare med bred och lång erfarenhet från olika forskningsfält och utbildningar inom svenskämnena. Innehållet visar på den mångsidighet som karaktäriserar svenskämnena och behandlar följande teman:

Boken ger på så sätt en gedigen kunskapsbas för lärares reflektiva praktik. Det gäller planering, genomförande och uppföljning av en engagerande och innehållsrik undervisning i en kultur där kunskap skapas i, genom och om texter och språk.Denna andra upplaga är uppdaterad mot aktuell läroplan, Lgr22.

Om författarnaCaroline Liberg (red.) är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör frågor om vad det innebär att bli deltagare och medskapare av olika tal- och skriftspråkliga praktiker, hur dessa praktiker konstitueras och språkligt realiseras samt vilka normer och värden de vilar på.

Jon Smidt (red.) är professor emeritus i norskdidaktik vid NTNU, Trondheim. Som forskare har han intresserat sig särskilt för litteraturarbete, skrivning och skrivinlärning i skolan. Han har också lång undervisningserfarenhet från gymnasiet, universitetet och lärarutbildningen.

I den här boken ges konkreta förslag på hur man kan arbeta med naturvetenskap i årskurserna F–6. Läraren ska kunna erbjuda lärandesituationer där eleverna kan skapa sig en grundläggande förståelse av energi, materia, ekologi, människokroppen, krafter och vårt solsystem. Boken inleds med en presentation av olika aspekter av undervisning i naturvetenskap utifrån ämnesdidaktisk forskning. Därefter följer ett stort antal undervisningsaktiviteter som är avsedda att väcka elevernas intresse för naturvetenskap, och ge dem tillfälle att utveckla kunskaper och förmåga att genomföra undersökningar. För varje aktivitet beskrivs centralt innehåll, syfte, frågeställning och arbetsgång. Aktiviteterna diskuteras ingående, både vad gäller ämnesinnehåll och didaktiska och metodiska aspekter, utifrån samma helhetsperspektiv och bärande idéer som i boken Naturvetenskapens bärande idéer. Strukturen för aktiviteterna är tänkt att fungera som ett stöd för läraren vid planering av elevaktiviteter, samtidigt som det finns utrymme för alternativa lösningar och genomföranden. Bokens tredje upplaga är uppdaterad enligt Lgr22. Mats Areskoug, docent i fysik, Margareta Ekborg, professor emerita i ämnesdidaktik, Karin Nilsson, universitetsadjunkt i naturvetenskap och Dora Sallnäs, universitetsadjunkt i naturvetenskap – samtliga Malmö Universitet. Författarna har undervisningserfarenhet från förskola till högskola.  

Eleverna i dagens grundskola är morgondagens beslutsfattare. De har livet framför sig och de kommer att få leva med de konsekvenser vårt sätt att leva idag får för vår planet. Därför är hållbar utveckling klart framskrivet i skolans styrdokument, men hur kan du som lärare undervisa för att ge eleverna förutsättningar för att verka för en mer hållbar framtid? 

Undervisning för hållbar utveckling handlar om alla de val vi gör och de beslut som vi fattar i vardagen. Den lyfter fram vårt ansvar för såväl nuvarande som framtida generationer samt hur våra relationer till andra människor och till naturen kan bli mer rättvisa och hållbara. Undervisningen handlar om komplexa frågor som inte har några enkla och entydiga svar, och kännetecknas därför av att vara kreativ och att arbeta nära verkligheten.  

I den här boken finns ett antal undervisningsexempel, både från undervisning i ämnen, från ämnesövergripande undervisning och från samverkan med externa aktörer i närsamhället. Boken ger lärare och lärarstudenter underlag och redskap för reflektion och samtal genom att presentera ett antal didaktiska modeller utifrån olika perspektiv på undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningsvis kan den inspirera till att tänka längs hittills oprövade vägar. 

Karin Hjälmeskog är docent i didaktik vid Uppsala universitet.

David Kronlid är docent i etik och lektor i pedagogik vid Mittuniversitetet.

Lolita Gelinder är lektor i pedagogik vid Mälardalens universitet.

Linda Wilhelmsson är lektor i pedagogik vid Mittuniversitetet. 

Vi lever i en teknikintensiv värld, där vi hela tiden möter teknik i form av olika tekniska konstruktioner, maskiner, hemelektronik och samhällets tekniska system. Därför är kunskaper om och i teknik viktiga för människor i alla åldrar. Att under hela skoltiden få leka med, prova och utveckla egna tekniska lösningar är ett sätt att bli förtrogen med och orädd för teknik. Barn och ungdomar behöver också få erfarenheter av att värdera teknik och utveckla kunskaper om hur teknikutveckling skett.   

UNDERVISA I TEKNIK är tänkt att ge lärare inspiration för att planera verksamheten i klassrummet och hjälp att tolka kursplanen i teknik. Boken innehåller genomgångar av teknikämnet, integrerad med didaktik och metodik. Av bokens sex huvudkapitel utgår tre från det centrala innehållet enligt Lgr22: Tekniska lösningar, Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar och Teknik, människa, samhälle och miljö.   

Bokens tredje upplaga har uppdaterats för att stämma överens med den nya kursplanen i teknik.  

Boken vänder sig till lärare och blivande lärare i hela grundskolan men kan även fungera som inspiration för pedagoger i förskolan.   

Författare till boken är Myrtel Johansson, ämnesansvarig för teknik inom lärarutbildningen vid Malmö universitet, och Maria Sandström, som har lång erfarenhet av teknikutbildning för både studenter och aktiva lärare. Maria driver också Facebooksidan ”Teknik-ämnet i skolan”.  

Att undervisa i historia är både roligt och utmanande. Historieämnets berättande tradition innebär att undervisningen lätt kan göras medryckande med hjälp av färgstarka händelser och personer. Eleverna kan ges möjlighet att leva sig in i levnadsvillkor under andra tider och betrakta sina egna liv som en del av historiens gång. Föreställningarna om dåtid, nutid och framtid samspelar med varandra, och det är lärarens uppdrag att hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att relatera de olika tidsskikten till varandra. Detta är viktigt men inte alltid enkelt, och historieundervisningen ställer höga krav på både lärare och elever. 

Historiedidaktik i praktiken – för lärare 4-9 är en introduktion till undervisning i historia i grundskolan och tydligt grundad i historiedidaktisk teoribildning. Resonemangen i boken är praktiknära och knyter an till kursplanen i historia för grundskolan. 

Kärnan i boken utgörs av fyra kapitel som behandlar centrala kunskaper i historia:  historiska referensramskunskaper, hantering av historiska källor, historieanvändning och historiska begrepp. Dessa diskuteras utifrån ett undervisningsperspektiv, där lärarens didaktiska val står i centrum. I bokens övriga kapitel diskuteras specifika aspekter av historieämnet i relation till undervisningen: begreppet historiemedvetande, bedömning i historia, samt vad forskningen säger om yngre barns lärande av historia. 

Bokens andra upplaga är utvidgad till att omfatta både årskurserna 4-6 och 7-9, och kan även vara användbar för lärare på gymnasienivå.

Bokens redaktörer, Martin Stolare och Joakim Wendell, är båda verksamma vid Karlstads universitet.

Martin Stolare (red.) är professor i historia och forskare vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Karlstads universitet.  Joakim Wendell (red.) är historielärare och fil. dr. i historiedidaktik. Han är verksam vid Åsö vuxengymnasium och Karlstads universitet. Cecilia Axelsson Yngvéus är universitetslektor i historiedidaktik vid Malmö universitet.  Ingmarie Danielsson Malmros är lektor vid Malmö universitet. Patrik Johansson är gymnasielektor på Globala gymnasiet i Stockholm samt forskare vid Institutionen för ämnesdidaktik (IÄD) vid Stockholms universitet. Madeleine Larsson är universitetsadjunkt vid Högskolan Kristianstad. David Ludvigsson är biträdande professor i historia vid Linköpings universitet.  Kenneth Nordgren är professor i samhällsvetenskapernas didaktik och verksam vid Centrum för samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Karlstads universitet.  Anders Persson är lektor i historia vid Högskolan Dalarna.  Joel Rudnert är lektor i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet.  Johan Samuelsson är professor i historia och verksam vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Karlstads universitet.  

Att bli lärare i matematik är en grundbok för blivande matematiklärare i årskurserna 1–6. Blivande lärare får här ta del av kunskap och perspektiv från författare som har erfarenhet av undervisning i skolan, lärarutbildning och matematikdidaktik. Boken ger stöd för att forma en reflektiv yrkespraktik i linje med en modern syn på vad som utgör effektiv matematikundervisning.

Innehållet är tydligt kopplat till kursmålen och behandlar följande teman:

Tillsammans ger dessa teman en utgångspunkt för att skapa rika och produktiva miljöer för lärande i olika undervisningskontexter. Boken ger också en gedigen kunskapsbas för lärares planering, genomförande och uppföljning av undervisningen.

Om författarnaMaria Johansson är lektor i matematik och lärande vid Luleå tekniska universitet och undervisar inom lärarutbildning på LTU, främst förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet. Hennes forskning behandlar både matematik och matematik och lärande för olika åldrar och olika skolformer.

Ola Helenius är forskare och biträdande föreståndare på Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet där han arbetar med forskning, lärarfortbildning och undervisningsdesign. Hans forskning inom matematik inkluderar neurovetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning i förskolan, fortbildning och begreppsbildning.

Artificiell intelligens förändrar samhället och skolan i rasande takt och påverkar alla elever, oavsett ålder. AI för lärare är den praktiska handbok du behöver för att undervisa om vår tids mest omvälvande teknik, från förskola till vuxenutbildning.

Boken ger dig:• Över 100 färdiga undervisningsaktiviteter kopplade till AI-kompetenser.• Konkreta verktyg för att integrera AI i olika ämnen samt för olika åldrar och skolformer.• Vägledning kring etik, källkritik och säkerhet i AI-sammanhang.

AI berör många områden i skolan, exempelvis elevhälsa, studievägledning och kommunikation med vårdnadshavare. Du får stöd i att väcka nyfikenhet, skapa förståelse och rusta eleverna för en digital framtid.

AI för lärare vänder sig till dig som är klasslärare, ämneslärare, förskollärare, specialpedagog, fritidspedagog, skolbibliotekarie eller pedagogisk ledare. Boken innehåller även särskilda avsnitt för anpassade skolformer.

”Den här boken är till för att hjälpa dig som lärare att se hur artificiell intelligens finns i ditt eller dina ämnen, och ge konkreta förslag på hur du kan ta upp det i undervisningen.”Ur inledningen

Sagt om boken:”För att underlätta för olika lärarkategorier att snabbt och enkelt finna relevanta avsnitt ger författaren inledningsvis också sidhänvisningar efter ämne i tematiskt ordnade tablåer. Detta upplägg, tillsammans med Falks förmåga att kortfattat, metodiskt och precist beskriva sina kreativa och direkt användbara förslag på didaktiska modeller och undervisningsinnehåll, gör boken mycket lämplig som inspirationskälla och stöd i olika pedagogiska AI-sammanhang. […] Falks bok AI för lärare utmärker sig genom sin tydliga, systematiska struktur, sina många konkreta undervisningsexempel och sin pedagogiska klarhet.” Ola Svärd, BTJ-häftet nr 23, 2025

Äntligen en känslobok för förskoleåldern!

Ilska som bränner, glädje som bubblar och oro som skaver: När man är liten är känslorna starka och många, och det är inte alltid så lätt att förstå vad det är man känner. I Lilla känsloboken får barn på ett lekfullt och tryggt sätt lära sig mer om känslor och hur man kan hantera dem. Varför blir man arg? Hur känns det när man är glad? Vad kan man göra om man känner sig orolig eller ledsen?

I både faktaavsnitt och roliga berättelser får vi lära oss känna igen tio olika känslor, från glädje och nyfikenhet till rädsla och skam. Med färgstarka illustrationer, enkla texter och frågor som öppnar upp för samtal blir boken ett naturligt sätt att prata om känslor hemma, på förskolan eller i barngruppen.

En avdramatiserande och inkännande bok som kan hjälpa till att förstå och sätta ord på det som känns inuti och att spegla sig i andras känslor - och upptäcka att alla känslor är okej.

Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran syns ibland i TV4 Nyhetsmorgon och SVT där hon svarar på föräldrars frågor kring barn och deras känsloliv. Hon står bakom flera storsäljande böcker på samma tema för lite äldre barn: Känsloboken, Allt som händer inuti, Boken om oro med flera. Maria Källström är en väletablerad illustratör och har gjort bilder till en rad faktaböcker och bilderböcker som till exempel Enkla och roliga fakta om kroppen.

Att lära sig bokstavsljuden är grunden i att lära sig läsa. Det är ju det vi behöver göra för att koppla ihop bokstav med språkljud och sedan få ihop det till ord. Ändå handlar de flesta ABC-böcker om att lära sig vad bokstäverna heter istället för hur deras ljud låter. I den här fiffiga ABC-boken får man höra hur bokstavsljuden låter genom att trycka på knappen till varje bokstav. Genom att hänga med och titta på bilderna får man samtidigt se hur ljuden kan se ut. Då blir det lättare att komma ihåg dem. Och vips är man ett steg närmare att kunna läsa. Idén till boken är framtagen av logopeden Susanna Cabander och bygger på forskning om läsinlärning. Den visar att barn som tidigt lär sig kopplingen mellan bokstav och språkljud får bättre förutsättningar att lära sig läsa.

"Ett pedagogiskt, interaktivt och lustfyllt sätt att lära sig bokstävernas ljud och därmed ta steget närmre att läsa på egen hand. Rekommenderas varmt för ca 2-6 år till såväl barnfamiljer som förskolor." (Barnensboktips.se)

"Boken med tillhörande ljudmodul har ett extremt pedagogiskt upplägg och ett tydligt syfte att träna alfabetet med tillhörande bokstavsljud." (Barnboksfamiljen.se)

- Nominerad till Förskolebarnens Litteraturpris 2021 -

"Både enkel och rolig, och förmedlar dessutom upptäckarglädje och experimentlusta. Författaren Julia Wiberg har fingertoppskänsla för vad som passar barn. Tonen är inkluderande och uppmuntrande. /.../ Bokens illustrationer av Maria Källström är fantastiska, med starka, varma färger, lågmäld humor och stödjande tydlighet." Helhetsbetyg 5 av 5. Birgitta Mark, Bibliotekstjänst

Din kropp är fantastisk!

Har du någon gång funderat över varför du bajsar? Eller varifrån tårar kommer? Eller kanske vad en navel egentligen är? Den här boken handlar om det viktigaste du har – din alldeles egna kropp. Du kommer att få lära dig om kroppens viktigaste organ, om dina muskler, ditt blodomlopp, dina fem sinnen och en massa annat på och i kroppen som du kanske inte ens visste fanns!

Enkla och roliga fakta är en ny faktabokserie från Rabén & Sjögren. Lekfulla böcker om barnens favoritämnen med många färgglada bilder och lagom mycket text på helt rätt nivå. Perfekt för nyfikna och faktasugna barn från förskoleåldern och uppåt. Julia Wiberg är barnens favorit med sin populära programserie Djur med Julia på SVT Barn och sina tidigare barnböcker om skogen, rymden och dinosaurier. De lekfulla och roliga bilderna är skapade av den populära illustratören Maria Källström.

Läs också:

Enkla och roliga fakta om rymden

Enkla och roliga fakta om dinosaurier

Enkla och roliga fakta om hajar

Tänk att vara bäst på något. Alltså verkligen bäst i hela världen och ha ett världsrekord!

Man kan vara världsbäst på otroligt många coola, knasiga och ibland lite äckliga saker:  att åka slalom och jonglera samtidigt, baka den största pizzan eller ha världens längsta naglar! I den här boken får du hänga med på en fartfylld resa genom de mest häpnadsväckande rekord som människor, djur och till och med byggnader har tagit.

Med ett lekfullt språk och massor av fascinerande exempel kan du läsa om världens längsta puss, världens högsta prutt, naturens mest hisnande rekord och mycket mer. Och när du läst färdigt blir du kanske inspirerad till att försöka slå ett eget världsrekord!

Enkla och roliga fakta är en serie från Rabén & Sjögren med lekfulla faktaböcker om barnens favoritämnen med färgglada bilder och lagom mycket text. Perfekt för nyfikna och faktasugna barn från förskoleåldern och uppåt. Julia Wiberg är barnens favorit med sin populära programserie Djur med Julia på SVT Barn och sina tidigare barnböcker om skogen, rymden, kroppen, dinosaurier, hajar och vulkaner. De lekfulla och roliga bilderna är skapade av Mattias Andersson, känd från bland annat Kamratposten.

I samma serie: Enkla och roliga fakta om rymden, dinosaurier, kroppen, hajar, vulkaner och giftiga djur.

”Den här boken känns som en skänk från ovan. En fullträff!”

Ingalill Mosander, Aftonbladet

Att knäcka läskoden är både lockande, kul och svårt. Läs – boken för dig som vill börja läsa är perfekt att sätta i händerna på nybörjarläsare, vare sig de är fyra eller åtta år. En matig läsebok som räcker länge, fylld med humor och härliga bilder som stöd för läsningen.

Svårighetsgraden trappas successivt upp: från superkorta berättelser med enstaka ord i versaler, till längre texter med fullständiga meningar. Små bokstäver introduceras gradvis och pedagogiskt. Nästan alla ord är en- eller tvåstaviga och har ljudenlig stavning. De tydliga, relaterbara berättelserna varvas med bilduppslag där läsaren får para ihop ord och begrepp med detaljer i bilden. Möt kon som började skolan, titta in hemma hos STOR och Liten och läs bak-och-fram med syskonen Rut och Rot. Sanna Borell, Hedvig Häggman-Sund och David Henson står för de träffsäkra illustrationerna.

Katarina Kuick har tagit fram bokens texter med utgångspunkt från barnets tidiga läsprocess, utan pekpinnar och utan att tumma på intresseväckande, stimulerande innehåll. Hon har skrivit ett flertal böcker för barn och unga och är verksam som översättare. 2009 vann hon Augustpriset tillsammans med Ylva Karlsson för boken Skriv om och om igen – en inspirationsbok för skrivsugna.

I serien LÄS ingår även:

LÄS mer - Boken för dig som just börjat läsa

Hej haj (Läsnivå 1)

STOR och Liten flyttar ihop (Läsnivå 2)

När Ida och Ada blev osams (Läsnivå 3)

Sommaren är här, men skolan är fortfarande igång!

I den andra delen om den lilla skolan på klippan återvänder vi till Downey House, flickinternatet vid Cornwalls kust.

Maggie Adair trivs som lärare och är nu förlovad med sin trygge pojkvän Stan. Men varför kan hon inte sluta tänka på David McDonald, kollegan från pojkarnas internatskola som ligger alldeles i närheten?

Samtidigt hotas rektorn Veronica Deverals perfekta fasad när en ny lärare anländer till skolan. Daniel Stapleton, den nya läraren, riskerar att tvinga fram en hemlighet hon trodde var begravd för alltid.

Vad förväntar sig elever och lärare av det nya läsåret? Regler bryts, relationer sätts på spel – och inget blir som de tänkt sig.

Andra året på den lilla skolan på klippan är en hjärtevärmande och charmig berättelse från feelgoodfavoriten Jenny Colgan!

"Att vara lärare är kreativt, oförutsägbart, knäppt och otroligt spännande. I den här boken vill jag synliggöra den tysta kunskap som tar många år för lärare att förvärva."

I Första tiden som lärare delar Maria Wiman med sig av sina bästa råd och beprövade knep till dig som är ny i yrket. Läs om hur du kan lägga upp lektioner, hantera konflikter, bygga relationer och mycket mer. Allt förmedlat med humor, värme och massor av konkreta exempel, från en lärare som alltid står på elevernas sida.

Maria Wiman är lärare i svenska och SO, kolumnist och författare. År 2019 utsågs hon till Sveriges bästa lärare. Hon har tidigare utgivit boken Värdeskapande lärande (Lärarförlaget, 2019).