Visar resultat för..."Minnets"

Januari, 1958. En man vaknar på en järnvägsstation i Washington DC. Han minns ingenting inte hur han kom dit, var han bor eller ens sitt eget namn. Men när han får syn på en tidningsnotis om en satellituppskjutning väcker det minnen till liv.

Sakta kommer han till insikt om att någon haft skäl att låta honom drabbas av minnesförlust, och att han i själva verket är en nyckelperson i den pågående rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Han inser att han har kunskaper som någon inte vill att han ska ha. På Cape Canaveral ska nedräkningen snart börja för Explorer I och han är den ende som kan förhindra den katastrof som hotar ...

Med kalla kriget som kuliss skildrar Ken Follets I minnets labyrint en rafflande spionhistoria i mästarklass.

Jag är pensionär sedan ett decennium. Livet är lugnare. Minnena håller på att försvinna. Tiden tickar obevekligt. Det kan slå åt två håll. Först känner jag djup tacksamhet eller kanske snarare ett slags eufori och lycka. Men därefter erfar jag en stillsam, knappt anad oro. Allt oftare blir jag påtagligt medveten om en svår tanke: snart är det hela över, om några år är det dags att ta farväl. Insikten om alltings provisorium blir påtaglig när jag går upp på vinden för att utan brådska ögna igenom gamla dagböcker, ser hur jag skissat på texter till essäer, lärobokskapitel eller recensioner

(ur boken)

I den här boken ser religionsprofessor Owe Wikström tillbaka på sitt liv och tar med läsaren på en biografisk resa från barndomens Luleå till läroverk, studentliv och år som föreläsande författare och forskande professor. De blixtrande och intensiva åren är förbi då han varit präst, S:t Lukas-terapeut, lärare på pastoralinstitutet, professor i religionspsykologi, författare till ett 20-tal böcker och uppmärksammad föreläsare. 

    Sakta och eftertänksamt har han glidit mot åldrandets gränser. Barnbarnen ökar i antal, men själv sitter han gärna i lugn och ro och skriver om det han finner i minnets irrande korridorer. Hur blev allt så här och vad har jag gjort i mitt liv? En rad minnen träder som små ljusstråk ur de olika rummen som finns längs livskorridoren. 

   Fokus i den här boken är att försöka förstå sin egen livsresa. Varför blev mitt liv så här? Och hur inser man att det börjar luta mot afton?

Owe Wikström är professor i religionspsykologi, präst och psykoterapeut samt hedersdoktor vid Åbo Akademi. Han är en prisbelönt författare som på Libris tidigare har gett ut Det bländande mörkret, Från ett cafébord i Paris och Den ofrånkomliga gåtan (tillsammans med Peter Strang). Owe Wikström var sommarvärd i Sommar i P1 år 2011.

Under 1980- och 90-talen anordnade Svensk-libyska vänskapsföreningen ett antal resor till Libyen, där besökarna fick lära sig om Khadaffis ideologi. På plats i Tripoli möttes människor från hela världen, främst ungdomar, som samlades för diktatorns årliga indoktrineringsläger. En av besökarna var Wanda Bendjelloul.

Wanda Bendjelloul (född 1975) är journalist och författare. Hon debuterade 2021 med den kritikerrosade Dalenglitter: En roman om hårt arbete.

Minnets ärr är Ebba Witt-Brattströms mest personliga bok hittills – en berättelse om att växa upp i skuggan av krig och uppbrott, bland människor som tvingats lämna allt. Genom familjens rötter och flykt genom Ukraina, Baltikum, Ryssland och Tyskland tecknar hon en bild av 1900-talets Europa, där två släkters öden flätas samman med kontinentens blodiga historia. Barn ser. De kanske inte förstår, men de vet från tidig ålder. Flickan Ebba får bära de vuxnas minnen av Gestapo, flykten undan Röda armén och deportation till Sibirien. I folkhemmets förortsmiljö lever traumat vidare i tystnaderna. ”Det svenska barnet” ska skyddas, hon som är både medel och mål i det nya landet. Minnets ärr är en berörande skildring av hur det förflutna fortsätter att forma dem som kommer efter.

Den kände festfixaren, kulturpersonligheten och samhällsdebattören mördas i sin exklusiva lägenhet mitt i centrala Stockholm. Kriminalinspektör Vanja Ek får ansvar över utredningen och regeringskansliet visar plötsligt ett stort intresse för mordet. Samtidigt pyr konflikterna inom polisen under ytan och hon får kämpa hårt med sin osäkerhet som chef, sunkiga attityder mot kvinnor och det ansträngda förhållandet till pressen. Saker kompliceras ytterligare när Vanja stöter på något som väcker minnen till liv från hennes eget, mörka förflutna och frågan är hur det kommer att påverka arbetet.

Minnets slutna rum är första delen i en serie med polisen Vanja Ek, och är en välskriven, skarp och mångfasetterad kriminalroman med flera oväntade vändningar.

Jan Bertoft, född 1957, är generalsekreterare på Sveriges Konsumenter men har länge haft författardrömmar. En skrivkurs kombinerad med kärleken till deckare resulterade i debutromanen som han skrev med den framlidne regissören och filmproducenten Håkan Tängnander. Jan bor i Stockholm och har ett stort intresse för konst, och målar gärna själv.

Kriminalinspektör Vanja Ek blir kallad till en exklusiv lägenhet i centrala Stockholm. Lägenhetsinnehavaren, en känd festfixare, kulturpersonlighet och samhällsdebattör, har blivit skjuten till döds mitt i ett parti schack. Alla dörrar är låsta och mördaren tycks ha gått upp i rök.

Det spektakulära mordet skakar om landet och jakten på mördaren väcker upp minnen från Vanjas mörka förflutna. Minnen som plågar henne alltmer. Samtidigt pyr konflikterna inom polisen och regeringskansliet börjar visa ett förvånansvärt stort intresse för mordet.

Minnets slutna rum är första delen i en serie om polisen Vanja Ek. Det är en välskriven, skarp och mångfasetterad kriminalroman med flera oväntade vändningar.

Detta är Print on Demand-utgåvan

Jan Bertoft bor i Stockholm och har jobbat som journalist på GT, Konsumentverket och Råd & Rön, och är nu generalsekreterare på Sveriges Konsumenter. Minnets slutna rum är hans skönlitterära debut som han skrivit tillsammans med vännen Håkan Tängnander. Håkan Tängnander, regissör och filmproducent, växte upp på familjens gård i Ådalen. Han avled innan boken hann publiceras.

Detta är den första bok som ger en samlad och enhetlig beskrivning av samtliga minnespenningar som Svenska Akademien varje år har utgivit sedan instiftelsen 1786. Varje minnespenning avbildas i färg och beskrivs från numismatisk, personhistorisk och kulturhistorisk synpunkt. Särskild uppmärksamhet ägnas sambanden mellan inskriften, dess eventuella förlaga i litteraturen, sinnebilden och den minnestecknade personens egenskaper och livsgärning. Boken är försedd med en utförlig inledning och avslutas med register över de personer som ägnats minnespenningar, inskrifter, citerade latinska författare samt anlitade konstnärer och medaljgravörer.

Gunilla Palmstierna-Weiss memoarer, Minnets spelplats, spänner över åtminstone tre generationer kvinnohistoria, i princip hela 1900-talet, och fortsätter in på det nya seklet. Med utgångspunkt från släkten på sin mors sida, morfarsfar boktryckaren Peder Herzog, och på sin fars sida farfar ministern Erik Palmstierna och hans fru Ebba Carlheim Gyllensköld, beskriver hon sin och sin bror författaren och biokemisten Hans Palmstiernas uppväxt i det ockuperade Holland under kriget och bohemtillvaron bland unga konstnärer i Gamla stan i Stockholm på 1950-talet tillsammans med Derkerts, Fahlströms m fl. Kursverksamhet på Långholmen som hon var med om att initiera skulle kunna kallas moderna museets urcell. Efter studier på Konstfackskolan i Stockholm, liksom i Paris och Amsterdam, äktenskap och arbetsgemenskap med författaren Peter Weiss; många, långa resor, egna och med maken, till USA, Mexiko, Kuba, Vietnam. Hon inledde en keramisk karriär som innebar många offentliga utsmyckningsuppdrag. Slutet av 1960-talet präglades av studentradikalism och social turbulens, med Simone de Beauvoirs ord:  de bästa åren. Hennes verksamhet som teater- och operascenograf ledde så småningom till samarbeten med en lång rad regissörer; Ingmar Bergman, Peter Brook, Fritz Kortner, Götz Friedrich, i Stockholm, München, New York och runt om i världen.

Jag vaknar på sjukhuset efter ett bussattentat, inlindad i bandage som en mumie.

Hela staden är ett fängelse, omsluten av murar utan dörrar.

Alla spionerar på varandra. Din granne är din fiende. Väggarna har inte bara öron, de har hemliga ögon också. En buss kör förbi. Bussen är proppfull med hundpoliser och kattfångar. Ledsna ansikten, pressade mot fönstren, vädjande.

Här är dagdrömmar förbjudna, man måste dölja dem. En del katter gömmer dem under tungan, så att de kan svälja dem om det behövs.

Jag saknar minne, har ingen dröm, just därför är jag kanske den som ska hitta nyckeln för att befria både hundar och katter.

En storslagen vacker bildroman om förtryck och frihetslängtan, som i text och bild skapar en mycket suggestiv värld.

Nordiska museets huvudbyggnad på Djurgården i Stockholm är ett arkitektoniskt landmärke. Den invigdes 1907 och hade då tagit mer än ett kvarts sekel att färdigställa. Men det inbyggda tidsperspektivet är längre än så. Arkitekten Isak Gustaf Clason förhöll sig kritiskt till både historiska och samtida mönster och bidrog på så sätt aktivt till det sena 1800-talets diskussioner inom yrket. Som arkitektuppgift förenade museibyggnaden lokala, regionala och globala referenser men även folkliga traditioner och en växande urbanitet. Ambitionen var att ge ett bidrag till framtiden.

Johan Mårtelius studie om Nordiska museet är ett arkitekturhistoriskt standardverk. Minnets tempel är en reviderad nyutgåva, rikt illustrerad med bilder och ritningar ur museiarkivet, som i en nyskriven epilog också förlänger blicken mot vår egen tid.

Vad är en människa värd utan sina minnen? Våren 2020 tar coronaviruset sig in i samhällets alla vrår och SvD-journalisten Annie Reuterskiölds mamma bor på ett demensboende. Efter en tid kommer beskedet att mamman smittats av sjukdomen och Annie bestämmer sig för att göra upp med de svåra minnen som har skapat ett inre avstånd mellan dem. Hon tar på sig ett uppdrag – när du dör ska jag vara nära. Men hur gör man det? Hur kommer man nära någon som inte längre kommer ihåg? Jakten på närhet skapar nya frågor om hur minnet fungerar, och varför Annie som är frisk också har glömt så mycket. I sökandet efter svar blottläggs en stor kärlek genom den märkliga insikten att mammans demenssjukdom också har varit läkande.