Visar resultat för..."Prästen"

Konrad bor i ett hus som alstrar el. Det är ingen stor grej för honom, men många i hans omgivning har fått upp ögonen för detta faktum. En kyrkoherde vaknar upp i ett okänt hotellrum. Efter en stund inser han att flera tusen kronor saknas ur kollekten. Många underliga saker inträffar i en liten stad. Det visar sig snart att de är upptakten till ett mycket större skeende som kommer att förändra allt... -

Kyrkans uppgift har stått i centrum för vart och ett av de nummer som tidskriften Evangelium publicerat under sitt första år. I den här boken finns ett urval av de bästa texterna, från essäer och recensioner till intervjuer och reportage, men också ny lyrik och prosa. Här upptäcker KG Hammar grundläggande likheter mellan väckelsepredikanten Emil Gustafsson och ärkebiskopen Nathan Söderblom, och Sofia Sjö ger en ingång till prästporträtt i nordisk film. Svenska kyrkans syn på barn och unga reflekteras i Anna Menzies rapport från ett stort evenemang i Uppsala, Miriam Wredén Klefbeck undersöker hur Svenska kyrkan jobbar på Almedalsveckan, och Mattias Lundberg analyserar musiken i förslaget till ny gudstjänsthandbok. I 32 artiklar ur fyra temanummer möter vi kyrkan genom kunniga och skarpa skribenter som den framstår idag. ”Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning” (varje nummers tema) är omistlig läsning för alla som är intresserade av svenskkyrklig tradition i vår tid. Tidskriften Evangelium är en nättidskrift med fokus på svenskkyrklig kultur, kritik och idé. Den ges ut av en ideell förening. Författare Göran Greider, född 1959, är poet och journalist. Han har gett ut ett flertal diktsamlingar, essäer och debattböcker. Bland hans verk märks Jakobsbrevet (2004) och texter till Lukaspassionen av tonsättaren Rolf Martinsson som uruppfördes 2012. Marta Axner, född 1977, är präst i Svenska kyrkan och disputerade 2013 i religionssociologi vid Uppsala universitet på en avhandling om religiösa aktörer i svensk mediadebatt. Marta sitter i kyrkomötet för Socialdemokraterna och i styrelsen för Evangelium. Judith Fagrell, född 1978, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Ardala församling, Skara stift. Judith är ordförande för tidskriften Evangelium och tidskriftens litteraturredaktör. Emil Jörgensen, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med ett förflutet i Svenska kyrkans unga. Efter en tidigare tjänst i ett stort pastorat är Emil numera kyrkoherde i enförsamlingspastoratet Ålems församling. Carolina Johansson, född 1963, är översättare, journalist och författare. Hon har bl a skrivit Bråkdelen av en sekund (2010) och Att leva helhjärtat (tillsammans med prästen Ted Harris, 2013). Björn Vikström, född 1963, är biskop i Borgå stift, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Han disputerade vid Åbo Akademi år 2000 på en avhandling om bibeltolkning och har också skrivit bl a Den skapande läsaren – en studie i hermeneutik och tolkningskompetens (2005) och Folkkyrka i en postmodern tid (2008). Ola Sigurdson, född 1966, är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är tvärvetenskapliga och rör gärna samband mellan politik och teologi, kroppen och det andliga, och teologisk reflektion över film, litteratur och musik. Pär Parbring, född 1981, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Skellefteå S:t Olovs församling, Luleå stift. Han är uppvuxen i Katolska kyrkan men konverterade till Svenska kyrkan i samband med präststudierna. Pär var tidigare styrelseledamot i Evangelium. Miriam Wredén Klefbeck, född 1979, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Södertälje församling, Strängnäs stift. Miriam är vice ordförande för tidskriften Evangelium. Hon medverkade i boken I rörelse (2013) med en artikel om kyrkans barntimmar sedda ur ett missionsperspektiv. Helena Wangefelt Ström, född 1968, är doktorand i museologi vid Umeå universitet. Hon har tidigare varit verksam inom Region Gotland som chef för kulturavdelningen och regional kulturstrateg, och har även arbetat på Sveriges Kristna Råd. Mikael Löwegren, född 1970, är präst i Svenska kyrkan, retreatledare och skribent. Han var redaktör för boken Till syndernas förlåtelse (2011) och har även varit med och tagit fram Artos Missale (2008) med böner och texter för firandet av högmässa och andra gudstjänster. Jan Eckerdal, född 1976, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Nyköpings församling. Jan disputerade 2012 vid Uppsala universitet med avhandlingen Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Jonas Lundblad, född 1982, är organist och doktorand i systematisk teologi vid Lunds universitet. Både som forskare och musiker söker han utforska gränslanden mellan kultur, konstnärskap och teologi. Sofia Lilly Jönsson, född 1976, är grundare, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Evangelium. Hon är också verksam som musikkritiker i Svenska Dagbladet. Anna Menzies, född 1973, arbetar som kommunikatör i Svenska kyrkan i Nyköping. Hon har studerat litteraturvetenskap, religionsvetenskap och journalistik och är utbildad illustratör vid Edinburgh College of Art. Mattias Lundberg, född 1976, är docent i musikvetenskap vid Uppsala universitet och specialiserad på musikteori och liturgisk musik. Mattias har tidigare varit verksam som raritetsarkivare på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och har en kantorsexamen. Josefin Holmström, född 1986, är författare, litteraturkritiker i Svenska Dagbladet och doktorand i litteraturvetenskap vid University of Cambridge. Josefin var tidigare Evangeliums litteraturredaktör. Hennes debutroman Antarktis kom ut 2013. Niklas Hellgren, född 1954, är genusvetare, dramatiker och översättare. 2006 var hans pjäs USK och BÖL en av vinnarna i ”Puls på Sverige” som anordnades av Sveriges Television och Dramaten. Sofia Sjö, född 1977, är lärare och forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, där hon disputerade år 2007 på avhandlingen Spelar kön någon roll när man räddar världen? Kvinnor, kvinnligheter och messiasmyter i SF-film. Hennes nuvarande forskningsprojekt rör religion i modern nordisk film. Eva Fjellander, född 1959, är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och religionskunskap. Eva är också doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo akademi och lägger inom kort fram avhandlingen Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku? En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Gunvor Vennberg, född 1979, är teolog och småbrukare. Gunvor har ett förflutet som kommunpolitiker och är förtroendevald för Frimodig Kyrka. Tillsammans med sin make driver hon Brattfors bönhus, ett nyplanteringsprojekt inom ramen för EFS. Björn Malmehed, född 1962, är organist, utbildad i Piteå, med tjänst i Svenska kyrkan i Umeå Maria församling. Han har även studerat teologi i Uppsala och latin i Umeå. Anna Karin Hammar, född 1951, är präst i Svenska kyrkan med tjänst som stiftsadjunkt för själavård i Uppsala stift. Hon disputerade vid Uppsala Universitet år 2009 på en avhandling om dopteologi. Hon har även varit direktor vid Kyrkornas Världsråd i Genève och är initiativtagare till Teologifestivalen som anordnas i Uppsala vartannat år. KG Hammar, född 1943, är ärkebiskop emeritus och kyrkohistoriker vid Lunds universitet. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, däribland herdabreven Tecken och verklighet, Samtal om Gud, Ecce Homo (samlingsvolym 2006) och Jag har inte sanningen, jag söker den (2004). Staffan Fredén, född 1970, är journalist och webbredaktör på Dagens Industri. Han har tidigare läst teologi, och är en av flera skribenter som regelbundet skriver signerade texter för Evangeliums redaktionsblogg. Kerstin Norborg, född 1961, är journalist, poet och författare. Hennes bok Min faders hus (2001) var föremål för Evangeliums läsecirkel under våren 2013 och låg till grund för beställningen av novellen Eskimåprofet. Andreas Ottosson, född 1985, avslutar snart psykologprogrammet i Uppsala. Han har tidigare läst historia och har ett särskilt intresse för psykiatrihistoria. Han gillar att utforska gränslandet där djur, robotar och människor glider in i varandra. Josef Bengtson, född 1974, är statsvetare och doktorand i religionsvetenskap vid Syddansk Universitet i Odense. Hans avhandling har arbetstiteln Post-secular ontologies – Renegoting religion and the secular. Madeleine Dahl, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Östersunds församling. Madeleine är aktiv i den ekumeniska Korsveirörelsen och arbetar med retreater och andlig vägledning. Hon är medlem i Korsveis spridda kommunitet Väggrepp.

Var Emanuel Branzell, den värmländska finnbygdens förste predikant, förebilden till Gösta Berling i Selma Lagerlöfs saga? Eller en suput, en underlig vandrare och en galen präst som så många påstått? Eller Gustaf Frödings modell till prästen Bodenius i dikt- och kåserisamlingen "Räggler & Paschaser"? Branzell har dissekerats och vänts ut- och in av en salig blandning "lärde män". Men säkert är att han räddade livet på många skogsfinnar under de svåra missväxtåren i början av 1830-talet, grundade Södra och Norra Finnskogas kyrkor samt var omtyckte "farbror Malle" till Gustaf Fröding och hans syskon. I strävan efter att ge svar på vem Emanuel var, har Kaj Branzell gestaltat den forne predikantens liv i form av en sannsaga. Här beskriver hon predikantens uppväxt på herrgården Glänne gård utan för Karlstad, hans hårda och dramatiska liv i finnbygden samt de långa åren som en landsvägens riddare till sin död.

"Ur djupen av våra hjärtan" är ett svar på de högljudda krav på en omstöpning av det katolska prästämbetet som rests de senaste åren. Författarna förklarar hur viktigt prästcelibatet är för hela Kyrkan, genom att visa att celibatet inte kan reduceras till en ”ordningsfråga” utan är ett uttryck för prästens delaktighet i Kristus när han i mässan förnyar Korsoffret, och när han genom vigningen får sin identitet som Kyrkans brudgum. ”Prästämbetet genomgår en mörk tid. Sårade av avslöjandet av aldrig så många skandaler och förvirrade av oupphörliga ifrågasättanden av deras helgade celibat frestas präster av tanken på att ge upp och överge allt.” ”Det var vår heliga plikt att påminna om sanningen om detkatolska prästämbetet. Ty genom det befinns hela Kyrkans skönhet vara ifrågasatt.” ”Vi gör det i en anda av kärlek till Kyrkans enhet. Om ideologin splittrar, så förenar sanningen hjärtana. Att utforska frälsningsläran kan bara ena Kyrkan kring sin gudomlige Mästare.” ”Sökandet efter sanningen kan bara göras i hjärtats öppenhet.” ”Det är brådskande och nödvändigt att alla, biskopar, präster och lekmän, återfinner en trons blick på Kyrkan och på prästcelibatet som beskyddar dess mysterium. Denna blick kommer att vara det bästa skyddet mot splittringens och politikens anda, men också mot likgiltighetens och relativismens anda.” ”Vi erbjuder således broderligt dessa reflexioner till Guds folk och, naturligtvis, i en anda av sonlig lydnad, till påven Franciskus.” (Utdrag ur ”Ur djupen av våra hjärtan")

Barn mellan 6 och 12 år ställer frågor till biskop Mikael Mogren om livet, döden och allt däremellan.

Förutom att Mikael Mogren svarat på barnens kluriga frågor har han också ställt frågor tillbaka som skapar samtal, snarare än frågor och svar.

Varför har prästen så konstiga kläder präglas av värme och humor men också av ett underliggande allvar. Boken passar utmärkt som utgångspunkt för samtal med barn och ungdomar men är också ett sätt att få inblick i barn och ungdomars funderingar om tro och liv.

Kunde Jesus trolla? Vad händer efter att man har dött? Varför finns det mobbare?

Prästen och mördaren är en kriminal deckare i en kyrklig miljö. Flera mord begås i kyrkan och prästen blir misstänkt att var mördaren. Kriminalkommissarie Stina Strid kopplas in på morden.

Swedenborgsarkivet i Kungliga Vetenskapsakademien finns med på UNESCO:s lista över Memory of the World. Det vittnar om hans betydelse. Hans omfattande intressen på så skilda områden som teknik, filosofi, medicin, litteratur och religion har väckt uppmärksamhet inom olika forskningsgrenar. Omkring hans religiösa idéer vilka efter 1745 helt sysselsatte honom bildades en kyrka, The New Chu

Hans mod täckte sin brors rädsla. Hans uppoffringar försonade folkets synd. Hans röst bar Guds ord. Mose delade Röda havet, men i hans skugga stod Aron. En man som för alltid symboliserar vår store överstepräst. Bli utmanad av denne trogna man vars historia vi aldrig får glömma. Prästen är berättelsen om Aron och bok ett i den populära serien Hoppets söner, om fem män som tyst förändrade evigheten. Som slavar i Egypten längtar israeliterna efter den befrielse som Gud lovat dem, men efter fyra hundra år ser det ännu inte ut som om befrielsen är nära. Men när Gud kallar Mose att stå inför farao, blir Aron indragen i en av historiens mest dramatiska händelser. Som talesperson för sin bror får Aron bevittna Guds storhet när han slår ner Egypterna och befriar sitt folk ifrån slaveriet. Boken innehåller ett djupgående bibelstudium, perfekt för personlig reflektion eller gruppdiskussion. Om författaren Francine Rivers har skrivit storsäljande böcker i över 30 år. Hon säger själv att hon skriver för att komma närmare Herren och att hon med sitt arbete hoppas kunna prisa och upphöja Jesus för allt han har gjort och fortfarande gör i hennes liv. Rivers har tidigare utkommit med bokserien Nådens döttrar på Sjöbergs Förlag.

Sju föredrag om enskild själavård hållna av biskop C E D Block

Under andra världskriget ledde bombprästen Erik Perwe en organiserad hjälpverksamhet vid svenska kyrkan i Berlin för förföljda judar och politiska flyktingar. Dag som natt hjälpte församlingen desperata och jagade människor med mat, skydd, logi och omtanke. Identitetshandlingar förfalskades och flyktingar gömdes i kyrkans lokaler, och i största hemlighet samarbetade Erik Perwe med tyska motståndsmän. Författaren Johan Perwe skildrar sin morfars dramatiska år i krigets Berlin. Det är en berättelse om motstånd och hjälpnätverk under svåra förhållanden, om engagerade Berlinsvenskar och tyskar som osjälviskt valde att göra livsviktiga insatser för att hjälpa människor på flykt. Kyrkoherde Erik Perwe fick aldrig fullfölja sin gärning. Han omkom den 29 november 1944 när trafikflygplanet mellan Berlin och Stockholm sköts ned strax utanför Falsterbo. Livräddare är en reviderad och utökad utgåva baserad på nyupptäckta källmaterial i form av predikningar, korrespondens och dokument i svenska och tyska arkiv. Frysta ledtrådar och olösta händelser har nystats upp och tidigare namnlösa motståndsmän och flyktingöden har kunnat synliggöras och infogas i berättelsen. Hänsyn har också tagits till de senaste årens forskning om flyktinghjälpen under 1930-talet och andra världskriget. Johan Perwe är historiker och författare, verksam vid Forum för levande historia i Stockholm. Han har tidigare utgivit Bombprästen Erik Perwe på uppdrag i Berlin under andra världskriget (2006), Svenska i Gestapos tjänst V140 Babs (2011) och Mörkläggning sympatisörer, motståndare och flyktingar (2016).

Under 1800-talet utbröt en stor inomkyrklig väckelse. Den drog fram som en mäktig vårflod genom Skara stift. En av väckelsens förgrundsgestalter var prästen Mårten Landahl (1797 - 1858). Till hans gudstjänster sökte sig hundratals människor. De kunde gå tiotals mil för att få höra ett levande Guds ord. Kyrkan var ofta så fullsatt, att prästen knappast kunde ta sig fram till altaret. Sommartid kunde också kyrkogården vara full av folk och man öppnade kyrkans fönster, så att alla skulle kunna höra. Landahl fick inte bara anhängare utan också motståndare. Församlingsborna fick inte plats i sin egen kyrka: man var rädd för att kyrkvandrarna kunde föra med sig smitta. Anmälningarna strömmade in till biskopen och stiftsledningen och Landahl blev allt mer sedd som en orosstiftare, som måste stoppas. Därför förflyttades han från den ena församlingen till den andra.  Detta hade dock en motsatt effekt. Som en antändande fackla spred sig väckelsens eld ut över stiftet. Kyrkvandrarna följde efter Landahl. Författaren anknyter i boken också till vår egen tid. Om de många gudstjänstbesökarna var ett problem på Mårten Landahls tid, är problemet i dag det motsatta. De stora kyrkorna besöks oftast endast av ett litet fåtal. Antalet anställda i församlingarna är ofta större än antalet gudstjänstbesökare. Antalet gudstjänstbesökare är och har alltid varit en dålig mätare på andligheten. Gud har lagt ner evigheten i våra hjärtan och därför finns det inom oss alla en kompassnål, som darrande drar sig mot evigheten. De salighetssökande finns också idag - precis som på Mårten Landahls tid.