Visar resultat för..."Resenär"

I Resenär följer vi en människas utforskande av ungdom och identitet. Med en poetisk röst skildras både små vardagsögonblick – som en syltburk i köket – och större reflektioner kring identitet, kärlek och frihet. Berättaren navigerar mellan introspektion och observation, där tankar och känslor flödar fritt från trivialiteter till existentiella frågor.

Från grubbel växer en längtan efter att vara sårbar och bryta ny mark. Berättelsen är både intim och universell – en spegling av människans eviga sökande efter ro och äventyr.

Ellen Bökman är född och uppvuxen i Stockholm. Resenär är en bok hon påbörjade skriva som nittonåring, baserad på dagboksanteckningar från ett halvår.Den kan beskrivas lite som ett tvärsnitt av en ung vuxens hjärna. Stundtals dramatiskt och stundtals helt okomplicerat.

Boken handlar om den förbisedde 1800-talstopografen John Bohman. Med sina böcker om Vättern bildar han länken mellan Daniel Tiselius pionjärverk från det tidiga 1700-talet och Folke Dahlbergs klassiska skildringar om sjön under 1900-talet. Helt bortglömd är han inte. Hans namn kan stundom dyka upp i olika sammanhang då det gäller Vättern - exempelvis just hos Folke Dahlberg, som ser Bohman som "den utomordentlige vätternskildraren". Men hans böcker har aldrig återutgivits och hans liv och verk har aldrig framlagts i bokform. Den senaste översikten är den snart 100 år gamla artikeln i Svenskt biografiskt lexikon. Denna bok vill överbrygga luckan genom att dels ge en fylligare bild av denne natur- och kulturorienterade Östgötapräst, dels ge en kommenterande presentation av hans tre verk: Omberg och dess omgivningar (1829), Vättern och dess kuster. Första resan (1834) och Vättern och dess kuster. Andra resan (1840).

Börje Räftegård är fil. dr och tidigare universitetslektor vid Göteborgs universitet. Utöver svensk 1600-talsdiktning och romantikens litteratur har han också forskat och skrivit om efterkrigstidens jazzmusik, Karlsborgs fästning och om det tidiga militärflygets historia - samt om lyckan att långfärdscykla.

En dåtidens Attenborough!

I år skulle Sven Gillsäter ha fyllt 100 år. Med kamera om halsen är en fascine­rande fotobok som bygger på Svens dagböcker, reseskildringar, fotoböcker och reportage. Tonen är lättsam, eftertänksam, stundtals humoristisk - ungefär så som Sven själv var - och innehåller en stor mängd av Sven Gillsäters fantastiska fotografier.

Sven Gillsäter var en av Sveriges mest folkkära djur- och naturskildrare un­der mitten av 1900-talet. Med kamera om halsen och dagboken i fickan gjorde han expeditioner till resmål som få i Sverige ens kände till. Han fotograferade komodovaraner i Indonesien, isbjörnar på Svalbard, elefantsköldpaddor på Galápagosöarna och pingviner på Falklandsöarna, och berättade vad han sett genom filmer, TV-program, föreläsningsturnéer, böcker och reportage. Hans filmer sågs av miljoner och böckerna låg på bestsellerlistor. En dåtidens David Attenborough, helt enkelt.

Sven Gillsäter är också en del av den svenska fotohistorien som en av de tio som bildade gruppen TIO fotografer. Han var en inflytelserik folkbildare ; 1971 var han med och bildade Världsnaturfonden i Sverige och kom att bli en av WWF:s mest framträdande goodwill-ambassadörer.  

"Sven Gillsäter (1921 2001) är främst känd som en av 1900-talets stora naturfotografer men i denna bok, skriven av hans barn Pia och Björn Gillsäter, presenteras en mycket mer mångfasetterad bild av honom. Med kamera om halsen bygger på barnens egna minnen men främst på Sven Gillsäters fotografier, dagboksanteckningar och böcker. Hans liv presenteras i en spännande layout, med rikt bildmaterial och en ledig text som löper i berättande stil genom boken." - Marie Mauzy i BTJ-häftet nr 24, 2021. 4 av 5 poäng.

Pia Gillsäter bor i Stockholm. Hon har arbetat som kommunikatör och redaktör på SJ och Trafikverket och har bland annat skrivit Underverk under Stockholm - en bok om Citybanan (2017).  

Björn Gillsäter bor i Halland och i Köpenhamn. Han arbetar som diplomat inom FN med fokus på globalt samarbete, hållbar utveckling och flyktingfrågor.

Den andra, fristående boken i Måns Gahrtons och Johan Unenges fartfyllda sträckläsningsserie SUPERSKILLZ.Tänk om alla visste! Eskil Storm är killen med superkrafter som räddat sin störiga bonussyster Abeba och sin klasskompis Vera, som han hela tiden tänker på, undan döden. Men superkraften måste hemlighållas – trots att coola gänget verkligen gillar att reta honom. Det är sjukt jobbigt.Men ännu värre blir det. Eskil blir av med sin superkraft och hamnar i kris. Och han gör bort sig – totalt! Det enda som kan rädda honom nu är om han på något sätt kan vrida tillbaka tiden och få en andra chans. Men hur skulle det gå till?Rapport från en tidsresenär – andra boken i serien SUPERSKILLZ – är fylld av rafflande vardagsdramatik, humor och värme. En sträckläsningsserie för slukaråldern om en helt vanlig killes ovanligt stormiga liv.Superskillz går också som serie i Kamratposten.Det finns lärarhandledning till första delen i serien, ladda ner kostnadsfritt på www.nok.se/lararstod.Måns Gahrton och Johan Unenge är superduon bakom en rad älskade seriealbum och bokserier som Eva & Adam, Ronny & Julia, Livet enligt Rosa och Hotell Gyllene Knorren. Många av deras böcker har också gjort succé som filmer och tv-serier.

Gustaf Améens brevväxling med hemmet, under den bildningsresa han gjorde i Europa mellan 1894 och 1896, är ett märkvärdigt stycke kulturhistoria. Senare skulle Améen göra sig känd som arkitekt för Kärnans terrasstrappor i Helsingborg, Landsarkivet i Göteborg och Vanadislundens vattenreservoar i Stockholm. Han hade en stor del i Isak Gustaf Clasons Nordiska museet, och i Stockholms stad var han anställd och arbetade parallellt med stadsarkitekten Kasper Salin.

Men nu är han ännu ung och skriver fascinerad hem om allt modernt han möter som ännu inte nått Sverige som elektriska spårvagnar, pariserhjul och rörlig film. Breven hemifrån är i sin tur fyllda med ingående beskrivningar av det borgerliga livet i huvudstaden.

Améen möter och berättar också om många av den tidens kulturpersonligheter, bland andra Anders Zorn som också är ute på sin Grand tour. Hos Artur Hazelius bidrar Améen till uppförandet av Skansen genom till exempel Hazeliusporten.

Boken är illustrerad med foton och Améens teckningar, som tillsammans med den kompletta brevsamlingen ger en unik inblick i det senare 1800-talets syn på hur kunskap även skulle uppnås med ritstift och kappsäck i hand.

Den 17-årige ynglingen Nils August Lundgren anlände till Vingåker och Säfstaholms slott en oktobersöndag 1838. Utan djupare studier och med ringa yrkeserfarenhet skulle han tillträda en tjänst som bokhållare hos den riksbekante konstsamlaren Hans excellens Gustaf Trolle Bonde. 

Föga anade Lundgren då att han snabbt skulle avancera till handsekreterare och kamrer vid Säfstaholm samt bli en betrodd man i Vingåker. Orten blev han trogen livet ut och om sin hembygd författade han också den första riktiga sockenskildringen. 

Hela sitt liv skrev Lundgren dagboksanteckningar. I dessa berättar han om sin familj och livet tillsammans med excellensen och ytterligare tre generationer av den grevliga släkten Bonde. Men här beskrivs också annat; politik i Sverige och världen, tekniska innovationer som gasbelysning, telegrafi, elektricitet och den nya järnbanan. 

Lundgren upplever kolerans och andra epidemiers härjningar och genom sina dagliga tidningar får han kunskap om våldsamma stadsbränder, krig ute i Europa och avrättning av svenska våldsverkare. På plats i Stockholm den 23 september 1885 finns hans svägerska när 20 människor trampas ihjäl och flera skadas efter operasångerskan Christina Nilssons sång från Grand Hôtels balkong.     

Lundgrens dagböcker speglar en fantastisk tids- och klassresa men samtidigt en tidlöshet då många frågeställningar Lundgren brottades med är lika aktuella i dag.