Visar resultat för..."Samlade dikter"

Med sitt särpräglade metaforrika språk har Tomas Tranströmer sedan debuten 1954 med 17 dikter befäst sin plats som en av Sveriges största poeter. Samlade dikter och prosa 1954 –2004 innehåller Tomas Tranströmers samtliga publicerade diktsamlingar samt prosastycket Minnena ser mig från 1993.

Det finns ett sug efter Bodil Malmstens dikter. Det märktes inte minst i mars 2015 när hon kom ut med "Det här är hjärtat", som var hennes första diktbok på 22 år. ”Jag skriver inte dikter längre, men den här dikten krävde att jag skrev den”, sa Bodil Malmsten då. Det var ”en kärleksdikt, en sorgedikt, en dikt om den orimliga förlust som kallas döden”.

Och nu ges den ut igen, i en vacker volym tillsammans med Bodil Malmstens alla tidigare diktsamlingar, från "Dvärgen Gustaf" från 1977 till "Inte med den eld jag har nu" från 1993. Åtta diktsamlingar och några rasande fina uddadikter inom ett par pärmar, allt formgivet av Bodils dotter Stefania Malmsten.

En volym med samlade dikter är som gjord att bläddra i och fastna än här, än där. Kanske vid den gripande sorgedikten om Bodils första förläggare, Gerard Bonnier, eller vid ungdomsminnen om mormor och kusin Stig, eller i hela diktsamlingen "Nefertiti i Berlin", som skildrar en relation mellan en mamma och hennes flygfärdiga dotter.

Bodil Malmstens poesi ligger nära hennes eget liv, nära allas våra liv. Hon sträcker sig brett och hon når långt. Hennes samlade dikter är en prydnad och en värmekälla i varje boksamling.

Karin Boye hör till vår litteraturs mest älskade och mest lästa poeter. Dikten »Ja, visst gör det ont när knoppar brister«, som ingår i samlingen För trädets skull, är troligtvis den mest citerade dikten i svenskspråkig poesi. Boyes människoideal är ett individuellt uttryck så långt drivet att det uppgår i det kollektivas »träd«, samtidigt som det i hennes språks innersta finns ett motstånd mot civilisationens normer. Den dubbelheten, det universella tilltalet och ett känslans motstånd, skapar en spänning i verket, som gör Boyes dikter lika aktuella i dag som när de skrevs. Här samlas Karin Boyes samtliga diktsamlingar: Moln [1922], Gömda land [1924], Härdarna [1927], För trädets skull [1935], samt den postumt utgivna De sju dödssynderna & andra efterlämnade dikter [1941]. Ett oumbärligt verk för alla med intresse för svensk poesi.

KARIN BOYE, född 1900 i Göteborg, död 1941 i Alingsås, var poet, romanförfattare, novellist och översättare. Som prosaist är hon mest känd för sin dystopiska roman Kallocain [1940]. Men allra främst är Karin Boye poet. Hennes dikter handlar ofta om en önskan om att leva riktigt, en längtan efter klarhet och rättvisa, samtidigt som hennes språk genom sina anpassningar till kulturens normer visar fler bottnar, inte minst när det gäller temat kärlek.

Gunnar Ekelöf (1907–1968) har sannolikt haft större betydelse än någon annan diktare för den svenska poesins utveckling från mitten av det förra seklet fram till idag.

Svenska Akademien publicerade 2015 i sin klassikerserie Ekelöfs samtliga 14 diktsamlingar i en kritisk utgåva i två band. Nu fullbordas utgåvan genom ytterligare två volymer, den ena innehållande de fristående dikter som Ekelöf publicerade i tidningar och tidskrifter, den andra med dikter som aldrig förr har publicerats.

Under titeln Samlade dikter I−IV möter oss nu det poetiska verket i sin helhet. Anders Olsson tar i sitt nyskrivna förord fasta på den vidgade bild av författarskapet som utgåvan förmedlar, med allt från tillfällesverser och medvetna pekoral till sublima utkast till Diwan-diktningen.

Ekelöf kunde skapa dikt ur allt som han kom över, t.ex. ur det som han under ett omvälvande besök i Istanbul 1965 kom att kalla ”det stora skrotets område”. Samlade dikter I−IV kommer därmed att förena den kritiska utgåvans stränghet med den generositet som låter oss ta del av allt det skrivna i en och samma gest.

Nyskriven inledning av Anders Olsson. Vol. I−II under redaktion av Anders Mortensen och Anders Olsson, vol. III−IV under redaktion av Anders Mortensen och Daniel Möller.

Böckerna är endast tillgängliga i denna box med fyra volymer.

I samband med Bruno K. Öijers nya diktsamling "Växla Ringar Med Mörkret" ger vi ut hans tidigare dikter samlade i en volym -- från debuten "Sång För Anarkismen" från 1973 till 2014 års "Och Natten Viskade Annabel Lee".

Edith Södergran (1892-1923) är en portalgestalt i modern svensk poesi och räknas till de mest banbrytande modernisterna även i ett internationellt perspektiv. Hennes trotsiga livskänsla och den lidelsefulla elden i dikterna fortsätter oupphörligt att fängsla nya generationer.

Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar samt ett förord av Ebba Witt Brattström

Edith Södergran hör till den svenskspråkiga lyriska modernismens viktigaste namn - om inte det allra viktigaste. Denna volym innehåller samtliga Södergrans diktsamlingar, från debuten Dikter [1916], med de ofta citerade dikterna »Dagen svalnar I IV« (»Du sökte en kvinna /och fann en själ - du är besviken«) och »Vierge moderne« (»Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum«), till den postuma samlingen Landet som icke är [1925], med dikterna Södergran skrev dödssjuk i TBC. Här finns även de stora samlingarna Septemberlyran [1918], kontroversiell för sin tid med sin högstämda självhävdelse, ett mani­fest för kvinnans rätt att hävda frihet och med några av Södergrans mest berömda dikter (»Triumf att finnas till«, »Jungfruns död«, »Gryningen«och »Förhoppning«), och Rosenaltaret [1919], där den triumferade självkänslan dominerar genom inflytandet från filosofen Nietzsche. Generation efter generation grips av Edith Södergrans livsöde. Hennes poesi fortsätter att tala direkt och intensivt till sina läsare.

EDITH SÖDERGRAN [1892-1923] hör till de allra största namnen i svenskspråkig poesi. Influerad av fransk symbolism, tysk expressionism, rysk futurism och den tyske filosofen Friedrich Nietzsche har Södergrans dikt en ovanligt internationalistisk prägel. Hennes mest omtalade tema är det feministiska, som har sin särart genom influensen från Nietzsche, inte minst då övermänniskoidealet.

Redan 1891, när Gustaf Fröding debuterade med diktsamlingen Gitarr och dragharmonika, var han påverkad av sin sjukdom, vilken han beskrev som »en slöja av jord«. Men den psykiska ohälsan beredde också plats för perioder av intensivt skapande. Med rytmisk musikalitet och utsökt känsla för klanger och ljud skapade han en poesi som genast vann publikens kärlek. I sin strävan efter ett genuint uttryck lät han gärna den värmländska dialekten och lokala företeelser genomsyra dikterna, men var också mer explicit än vad tiden tolererade, vilket bland annat ledde till åtal för osedlighet. I denna volym samlas Frödings poesi - från debuten 1891, över Stänk och flikar [1896] och Nytt och gammalt [1897], fram till Gralstänk [1898]. Här finns alla de berömda antologismyckena såväl som mindre kända dikter och oväntade fynd. Tillsammans bildar de ett av Sveriges mest älskade poetiska författarskap.

GUSTAF FRÖDING föddes 1860 på värmländska Alsters herrgård och studerade med begränsad framgång i Uppsala. Under åren före debuten var han anställd på Karlstads-Tidningen, där han bland annat blev en av pionjärerna för dagsversen. Långa perioder vårdades han på nervanstalter och hospital. Han dog 1911.

Karin Boye (1900-1941) är en av den svenska 1900-talslitteraturens förnämsta lyriker. Hon ger en intensiv och originell tolkning åt det inre livets konflikter eller stämningar av befrielse. Hennes lyrik har med sitt äkthetskrav behållit sin livskraft, stark och uppfordrande talar hennes röst till oss.

Ur Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.

Varför skulle annars våren tveka?

Varför skulle all vår heta längtan

bindas i det frusna bitterbleka?

Höljet var ju knoppen hela vintern.

Vad är det för nytt, som tär och spränger?

Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer

och det som stänger.

Nu finns Karin Boyes samlade dikter i ny fin klassikerutgåva från Albert Bonniers Klassiker. Omslagen har författarporträtt av Jan Landqvist, känd för sina eleganta bokstöd av författarsiluetter. Nyskrivet förord av författaren och Boyekännaren Jessica Kolterjahn.

Pär Lagerkvist är en portalfigur inom svensk modernism och betraktas som en av 1900-talets viktigaste diktare. Med sitt djärva bildspråk och den lätthet med vilken han tacklade mänsklighetens stora frågor förnyade han svensk poesi.För första gången finns Pär Lagerkvists samtliga dikter i en vacker volym. Här återfinns tio diktsamlingar, skrivna mellan 1914 till 1953. Förordet är skrivet av en av hans stora beundrare, Fredrik Lindström."Som lyriker har Pär Lagerkvist förmågan att gå så rakt på de stora frågorna att det blir avväpnande i sig. På bara några ögonblick har han tagit dig vid handen och låter dig storögt betrakta de svindlande perspektiven av världsalltet och du uppfylls av allt det förunderliga som det innebär att vara människa på jorden. Är det sorg eller glädje du känner? Du vet inte riktigt. Kan man känna båda dessa känslor på en gång, som om det vore ett? Ja, så måste det vara! Och det är som om du vetat det hela ditt liv, men som om dikten plötsligt fick dig att upptäcka det."ur förordet av Fredrik LindströmPär Lagerkvist (1891-1974) är en av den svenska litteraturens främsta författare och diktare. Han var ledamot av Svenska Akademien och tilldelades Nobelpriset i litteratur 1951.

Dan Anderssons dikter kretsar ständigt runt de stora livsfrågorna – kärleken och döden, lidandets mening, synd och skuld, Guds existens, den sociala nöden. Han blev aldrig en etablerad eller sanktionerad poet under sin livstid, men generationer av svenskar har tagit honom till sitt hjärta. Denna volym innehåller hans samlade lyriska produktion.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod

Anna Greta Wide var en av de mest lästa unga poeterna under 1940-talet, men har nu länge varit nästan bortglömd. En väska med efterlämnat material har under ett drygt halvsekel gömt en litterär skatt. Det är hög tid att läsa Anna Greta Wides dikter - i vår tid.Anna Greta Wide föddes 1920 och dog 1965. Hennes liv blev kort. Sex diktsamlingar, några dikter i tidningar och tidskrifter, ett par psalmer - och ett yrkesliv som lärare. Mer än så hann det inte bli.Hon skrev rimmad dikt när andra sprängde sonetter och hon stod vid sidan av samtidens larm. I de melodiska dikterna från de tidiga åren såväl som i de mer komplexa dikterna från de sista åren var hennes enda ärende: att finna sanningen. Människan är ofri, menade hon. Och sanningen är vägen till friheten.2018 donerade släkten en resväska till brädden full med efterlämnade diktmanuskript, brev och fotografier till Göteborgs universitetsbibliotek. Litteraturvetaren Dick Claésson, huvudredaktör för Litteraturbanken, har sedan dess gått igenom materialet och redigerat de två volymer som ges ut till hundraårsminnet av Anna Greta Wides födelse.Vem vänder i ljus mitt mörker innehåller de dikter som publicerades mellan 1942 och 1964. Sedan kan allting hända innehåller tidigare opublicerade dikter, utkast och fragment från åren 1940 till 1965.

Erik Axel Karlfeldt tillhör våra mest älskade författare. Med dikter som "Jungfru Maria", "Dina ögon äro eldar" och "Vinterorgel" har han skrivit sig in i folkets hjärta. Hans poesi är en mötesplats för motsatser; hos honom finner man den skönaste kärlekspoesin men också dikter om livets stora frågor; han är ungdomens diktare men betraktar ofta de flydda åren ur den åldrade mannens perspektiv. Karlfeldts dikt är lärd men också humoristisk. Han är saknadens skald, oavsett om det är kärlek, ungdom eller det folkliga och förgångna i hembygdens Dalarna som skildras.

Nu föreligger i en volym Karlfeldts sex diktsamlingar och ett urval tidiga och sena dikter. Samtliga dikter är försedda med ordförklaringar och kommentarer av Johan Stenström, lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Utgivningen sker i samarbete med Karlfeldtsamfundet.

År 2018 är det 100 år sedan Werner Aspenström föddes.

Werner Aspenström (1918-1997) intar en särställning bland fyrtiotalisterna och i vår tids lyrik över huvud taget genom sin förmåga att skriva kristallklart enkelt och samtidigt djupsinnigt. Hans språkbehandling är virtuos, och hans diktning förenar på ett osökt sätt klassicistiska och modernistiska drag. Hans lyriska register sträcker sig från ironisk tidssatir till naturimpressionism, han är det lilla formatets mästare och dikterna kryddas ofta med en egensinnig befriande humor.

Ur Ikaros och gossen Gråsten

Efter att ha läst 73 (förträffliga) dikter om Ikarosönskar jag lägga ett ord för hans lantlige kusin,Gossen Gråsten, kvarlämnad på ängen.Jag talar också på en grästuvas vägnarsom åtnjuter skugga och vindskydd.

Denna volym - som innehåller mer än 500 dikter - den största sammanställningen hittills av Aspenströms lyrik alltifrån Skriket och tystnaden (1946) fram till den postumt utkomna Israpport (1997).

Nu finns Werner Aspenströms samlade dikter i ny fin klassikerutgåva. Omslagen har författarporträtt av Jan Landqvist, känd för sina eleganta bokstöd av författarsiluetter. Förord av Hans Iskasson.

Liten lek är en vild önskan om att kunna dokumentera och känna. Bokens 40 dikter och dussinet foton, omtumlande och oformliga, är ett upprört och uppspelt iakttagande, ett dopp ned i tid, åtrå, sinnesintryck och sår. Snabbt växande och lika snabbt förmultnande - Erik Lindman Mata presenterar ett  

slags kista FULL AV jord där dagarna & sakerna & begäret

alla slår rot, slår in & växer hop men långt in

Erik Lindman Matas första bok PUR från 2020 belönades med både Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset för bästa debut. Liten lek är hans andra bok på Nirstedt/litteratur.

»Så brister dessa texter gång på gång, liksom kroppen brister ut i gråt, de tappar sin form, den sprängs, som för att släppa fram något annat (. . .) om man stirrar tillräckligt hårt så kommer orden, utspridda över boksidorna, att börja darra, skaka, glömma sig, och släppa ifrån sig sina innebörder.« Ulf Olsson, Expressen.

»Det är en rörelsens poesi, och i rörelsens virvel bildas också ljud; kropparna börjar dansa till musiken i bakgrunden. Man kan se Liten lek som ett koreografiskt notationssystem, som att man skulle kunna dansa denna bok (. . .) Erik Lindman Mata vet ovanligt mycket om livets melankoliska dödstoner, och med sitt säregna språk lyckas han också få dem att sjunga.« Aase Berg, Borås Tidning.

»Lindman Mata söker fånga en prismatisk livsupplevelse, själva varats betingelser. Han gör det med en syntax som snubblar och åmar sig, med en sinnlig auktoritet som griper tag. På trots av att närvaron inte låter sig nålas fast den glider hela tiden ur den skrivandes händer formas en poesi som blir till en kaotisk sprängskiss av tillvaron.« Camilla Hammarström, Aftonbladet.

Mattias Alkberg – född i Boden 1969, bosatt i Luleå – är sångare, poet, musiker. Han har skrivit låtar, dikter, krönikor, artiklar, skivrecensioner och gett ut otaliga skivor, i olika konstellationer såväl som i eget namn. Samlingsvolymen Vart ska vi det vet jag men när är vi framme rymmer samtliga hans hittillsvarande diktsamlingar: Separerade ägg (1992), Röda stjärna (1997), Jag var en av er (2000), Göta kanal (2004) och Era svin (2012).