Visar resultat för..."Vardagsliv"

Berit Bergström, tycker att livet har sprungit förbi henne. Hon är hopplöst kär i snygga chefen på kontoret. Har ständigt ont i knät. Lägger arga lappar i grannarnas brevlåda om soppåsar i trappuppgången. Är lägst i rang på kontoret, där ingen annan plockar undan kaffemuggarna. Din mamma jobbar inte här, jo det gör hon och hon heter tydligen Berit. Men en oväntad händelse vänder upp och ner på allt, när hon plötsligt får en chans att bli stark och oemotståndlig. Men är det verkligen det hon vill? Stål-Berit är en roman om klimakteriet, om att åldras med värdighet och att aldrig ge upp, oavsett ålder. Det är också en bok om att få superkrafter. Lite lagom svenska superkrafter. 

Martina Haag är författare, regissör och skådespelare. Hennes böcker har översatts till elva språk och många av dem har filmatiserats. Långfilmen Det är något som inte stämmer, baserad på henens roman med samma namn, vann pris för Årets Bästa Film på filmfestivalen i Monaco. Stål-Berit är hennes trettonde bok.

"En osannolikt sannolik historia, väldigt rolig" Jenny Strömstedt, Tv4

"Martina Haag har gjort det igen, Stål-Berit är helt underbar"  Tilde de Paula, Tv4 Efter fem

"En som är fenomenal på att få sin läsare att skratta från avgrunden åt sina medelålders kvinnliga huvudpersoners krossade mansdrömmar är Martina Haag" M-Magasin

"Det finns en fin uppmaning i Stål-Berit om att det aldrig är för sent för förändring mot det bättre." UNT

"Det är välskrivet, rappt och oväntat." BTJ 

Vart är det sociala arbetet på väg? Har vi tappat bort det förebyggande arbetet till förmån för utredning och riskminimering, där hjälpsökande klientifieras och blir patienter?

Den här boken lyfter fram det som är grunden i det sociala arbetet – att möta människor i deras vardag för att förstå, förklara, stötta och hjälpa utan att reproducera föreställningar och fördomar; att flytta ut det sociala arbetet från kontoren och närmare människors vardagsliv.

Författaren har deltagit i olika forskningsprojekt, till exempel om arbetets organisering på ett socialkontor, ett annat om inklusion/exklusion av unga personer med invandrarbakgrund i Europa. Många konkreta exempel levandegör inte bara det sociala arbetets strukturer utan också de människor som berörs av detta. Boken avslutas med en presentation av ett mer teoretiskt ramverk för ett levande socialt arbete.

Boken vänder sig till studenter på socionomprogrammet men även till studerande på andra utbildningar riktade mot vård och omsorg samt till yrkesverksamma inom socialt arbete, sjukvård, kriminalvård och skola.

Sagt om boken[...] "Författaren rör sig förtjänstfullt mellan ett individ- och strukturplan, där begrepp som empowerment och sociala orättvisor är viktiga. Beskrivningar görs av socialsekreterares samtal, men även berättelser av personer som upplever social exkludering skildras. Samtalen och berättelserna är centrala, liksom tanken om samhällets ökande individualisering, ekonomisering och mätbarhet. Även relevanta vetenskapliga teorier på området behandlas på ett lättfattligt sätt. Socionomstudenter och yrkesverksamma i socialt arbete kommer att ha nytta av boken, men även studenter och personal inom vård och skola. En omfattande referenslista manar till vidare läsning." Maria Fridstjerna, lektör, BTJ-häftet nr 7, 2016.

Om författarenMarcus Herz är lektor i socialt arbete vid Malmö Högskola. Hans forskning handlar i huvudsak om socialt arbete och makt, samt kön, etnicitet och ras. Herz var redaktör för boken Kritiskt Socialt Arbete (också Liber).

Unga människors vardagsliv, kunskaper och framtidsutsikter formas av platsen där de bor. Länge har forskning om livsvillkor för barn och unga fokuserat på större städer, medan unga landsbygdsbor har fått begränsad uppmärksamhet.

I Veta, vara, leva samlas forskare från flera olika ämnesområden för att undersöka och synliggöra kunskapande i landsbygder. Genom att belysa färdigheter som sällan uppmärksammas och som är tätt sammanlänkade med landsbygdens geografier utvidgas förståelsen av vad kunskap är. Därmed är det just ungas lokalt förankrade kunskaper som läggs i dagen och står i centrum här.

Landsbygderna framställs ofta som resurssvaga och tärande, men i denna bok synliggörs vardagliga processer där kunskaper och resurser nyttjas, odlas och utvecklas. Skribenterna ställer frågor om hur kunskaper, kapaciteter och resurser skapas, tas i bruk och värderas bland unga i svenska landsbygder idag.

Medverkande: Susanna Areschoug, Stockholms universitet; Christel Avendal, Lunds universitet; Anna Bennich-Björkman, Uppsala universitet; Elin Ennerberg, Malmö universitet; Sara Forsberg, Uppsala universitet; Linda Fridén Syrjäpalo, Stockholms universitet; Peter Hultgren, Linnéuniversitetet; Martin Kvist, Linnéuniversitetet; Janna Lundberg, Malmö universitet; Lotta Svensson, FoU Hälsingland; Ida Säfström, Stockholms universitet; Mats Trondman, Linnéuniversitetet; Maria Vallström, Södertörns högskola & FoU Hälsingland

I skydd av nattens mörker inleder ungdomarna Jun San och Mi Ran i hemlighet en relation. Under långa promenader går de hand i hand och pratar om allt – utom den regim som tvingar dem att smyga med sin kärlek. I Inget att avundas får vi också möta flera andra vanliga nordkoreaner: en fabriksarbetare som såg sin familj svälta ihjäl innan hon flydde utomlands och en självuppoffrande doktor som tog emot mutor för att köpa mat, och vars far i sorg efter ledaren Kim Il Sungs död begick självmord.

Barbara Demick levandegör vardagslivet, kulturen och maktens mekanismer i ett gripande och insiktsfullt reportage från världens mest slutna rike.

Inget att avundas tilldelades det mest prestigefulla reportagebokspriset, BBC:s Samuel Johnson-pris 2010, och boken nominerades till National Book Award, den amerikanska motsvarigheten till Augustpriset.

Barbara Demick är journalist och författare. Hon bor i Beijing, arbetar som utrikeskorrespondent för Los Angeles Times och har tilldelats flera priser för sin bevakning från Sarajevo under Balkankriget. Erfarenheterna samlades i boken Logavina Street, för vilken hon var finalist för Pulitzerpriset.

Den 9 oktober 1989 var en vändpunkt i den tyska historien. 70 000 människor demonstrerade för frihet i östtyska Leipzig trots att det, som på Himmelska fridens torg i Beijing, kunde resultera i ett blodbad. De tillsynes välanpassade DDR-medborgarna vågade sig ut och startade den första lyckade revolutionen i Tysklands historia. I öst hoppades befolkningen på ett bättre Tyskland efter nazismen, men upptäckte efter hand att de levde i en ren diktatur på Moskvas nåder.

I Farväl, DDR ryms spännande och välskrivna berättelser om de ledande personerna, men också skildringar av ett vardagsliv under svåra omständigheter, präglat av Stasis ökända övervakning och terror. Boken ger god inblick i ett land som inte längre finns.  

GUIDO KNOPP (f. 1948) är Tysklands mest lästa historiker. I en rad böcker och tv-dokumentärer har han kastat nytt ljus över Tysklands dramatiska samtidshistoria.  

"I boken skildras de ledande personerna under DDR-tiden och belyser hur det var att växa upp i Östtyskland där vardagen präglades av Stasis massövervakning. Vi får följa utvecklingen genom de styrande personerna, ifrån Walter Ulbricht till Erich Honecker men också genom mäktige Stasichefen Erich Mielke. Det är en berättelse som angår oss alla." Skaraborgs Allehanda

"en bra och lagom faktaspäckad genomgång om hur DDR faktiskt fungerade. Den täcker allt från statens grundande till dess undergång, från omvandlingen av ekonomin till användningen av idrotten som ett sätt att skaffa sig internationell legitimitet." Svensk Tidskrift

Idde är arg. Superarg. Mamma har sagt nej till att hon får sova över hos bästa kompisen Miriam. Istället ska moster Lollo och kusinen Rosa komma på besök. Rosa som bara härmas och inte ens gillar katter!

Idde packar ryggsäcken, tar mammas åkkort och bestämmer sig för att rymma. Men äventyret blir snabbt läskigare än hon tänkt sig. Fel buss, en mörk skog och ett svidande skrubbsår på knät. Kommer Idde att hitta hem igen?

Fjärde boken om den älskade och kattokiga Idde – en fristående fortsättning på Idde och Hajen (2019), Idde och den bortsprungna katten (2021) och Idde och maskeradkalaset (2023). Ellen Ekman skildrar med humor och hjärta känslor som ilska, orättvisa och modet att våga göra fel.Sagt om böckerna om Idde:

”Ellen Ekmans handlingskraftiga Idde tar raskt saken i egna händer i denna varmt humanistiska bilderboksskildring.” DN

”Högsta betyg! Den här berättelsen har allt man kan önska av en barnbok, den är varm och äkta och samtidigt får läsaren veta mycket om katter och allt vad de behöver.” BTJ

”Jag älskar Ellen Ekmans detaljrika bilderböcker. /…/ Idde och den bortsprungna katten rymmer mycket värme och kärlek, precis som alla Ekmans böcker.” Sydsvenskan

En innerlig berättelse om kärlek, starka band och vad som gör oss till dem vi är.

När Cecilias tillvaro rasar ställs hon inför det smärtsamma beslutet att lämna sin man, sina barn och det vackra hem de skapat tillsammans. Mitt i kaoset kontaktas hon av den äldre släktingen Rut. Det blir ett möte som öppnar dörren till en släktberättelse som spänner över generationer.

Sextio år tidigare brinner den unga Elsa för Valmåsens framtid, när ett dammbygge hotar att för alltid dränka hennes älskade by.

Två starka kvinnoöden, som binds samman av djupa blodsband och modet att kämpa för de platser och människor man älskar.

"När vatten närmar sig" är en drabbande och varm roman om de osynliga trådar som binder oss samman. Det är första delen i trilogin Valmåsen, som bygger på verkliga händelser.

”Hennes sätt att se människor är helt unikt. Det finns en sån värme. … Vad händer när den plats som du bor på och som du ser som din du nu behöver flyttas ifrån för nåt större och nåt som du inte har valt? Det var otroligt intressant och också rafflande att se hur dåtid och nutid hängde ihop.” Johanna Lundin, Go’kväll

”De två livsödena knyts ihop på ett fint vis, och Härjegård – som också skrivit feelgood – visar att hon behärskar denna form till fullo.” Allers

”välskriven, fängslande och berörande” (betyg 4 av 5) BTJ

"en inkännande och träffsäker skildring av utanförskap, fördomar och om varje människas rätt att vara sig själv." Helhetsbetyg: 5 – Sarah Utas, BTJ

När Naki tvingas flytta från Stockholmsförorten Farsta till en mindre stad förändras allt. Plötsligt är bästisarna långt borta och dessutom verkar Naki vara den enda svarta tjejen i nya skolan. Hur svårt kan det vara att säga hennes namn rätt? Och även om man aldrig har känt någon med afro får man väl inte känna på andras hår utan att fråga? Och så är det de elaka små pikarna, och frågorna som kanske egentligen beror på nyfikenhet men som gör så ont ... 

Hur gör man för att passa in utan att förlora sig själv? Hur får man de vuxna i skolan att se rasismen de helst blundar för? Och hur slår man tillbaka när inget annat hjälper?

Inte som ni är en stark, träffsäker och varm berättelse om att vara ny på en plats och inte se ut som alla andra. En viktig och högaktuell bok om rasism i vardagen, om tystnad som bränns och om styrkan i att stå upp för den man är.

Ny bok om Stockholms arkitekturhistoria från författaren bakom succén En förvandlad stad.

Ett Manhattan på Södermalm, en jättearena på Årstafältet, ett Vasamuseum under vattnet: historien är full av exempel på spännande byggnadsförslag som inte blivit verklighet.

Boken Stockholmsdrömmar – Staden som aldrig byggdes bjuder på en hisnande resa till ett parallellt universum. Karl Kadhammar berättar om byggplaner, drömmar och visioner som aldrig realiserades. Med hjälp av modern teknik kombineras nutida foton med arkitekternas förslag, och vi får se en helt annan möjlig stadsbild växa fram.

Karl Kadhammar har gjort det till sitt signum att tillgängliggöra Stockholmshistoria på nya sätt, bland annat på sitt populära Instagram-konto ”I en förvandlad stad". 2023 debuterade han som författare med boken "En förvandlad stad" som blev en försäljningssuccé. I sin efterlängtade uppföljare vänder han upp och ner på historieskrivningen och utforskar hur Stockholm hade kunnat se ut.

I den här spännande visuella tidsresan går historien och nuet hand i hand.

Gamla unika arkivbilder får sällskap av nytagna bilder på samma plats. Karl Kadhammar har utvecklat det här samspelet på sin Instagramsida i många år, nu gör han en efterlängtad bok med sina allra bästa kombinationer. Det finns alltid något att upptäcka i Stockholms myllrande stadsliv, i gränder, på gator och torg. Cykelbud möter varandra, nymålade fasader trängs med gamla slitna hus och gamla landmärken står stadigt där de alltid stått. Författaren och fotografen Kadhammar tar oss med på sin upptäcktsresa utrustad med sin mobilkamera och en stark berättarröst.

"En ljuvlig, liten pärla!"

Inaglill Mosander, Aftonbladet

När barnen i Påsen kommer hem märker de det direkt. Det är för tomt. För rakt. Och det luktar … städat. Föräldrarna påstår att de bara har dammat och plockat lite, men i hallen står en svart påse, fylld med allt möjligt ”oviktigt” och ”trasigt”. Omedelbart inleds en räddningsaktion. Ett favoritsudd, en älskad snusdosa med grekisk sand och en minipenna från Gotlandsbåten grävs fram. Men värst av allt – Kussivrä! Ett vedträ som är mer än bara en pinne. Det är en bebiskusin, en vän och en del av familjen! Hur kunde föräldrarna ens tänka tanken att slänga honom?!

Påsen av Emma AdBåge är en rolig och träffsäker berättelse om den livsviktiga leken, om makt och relationer. För vem bestämmer egentligen vad som är skräp och vad som är en älskad leksak? Och vad skulle hända om de vuxna alltid fick som de ville?

Berit Bergström, tycker att livet har sprungit förbi henne. Hon är hopplöst kär i snygga chefen på kontoret. Har ständigt ont i knät. Lägger arga lappar i grannarnas brevlåda om soppåsar i trappuppgången. Är lägst i rang på kontoret, där ingen annan plockar undan kaffemuggarna. Din mamma jobbar inte här, jo det gör hon och hon heter tydligen Berit. Men en oväntad händelse vänder upp och ner på allt, när hon plötsligt får en chans att bli stark och oemotståndlig. Men är det verkligen det hon vill?

Stål-Berit är en roman om klimakteriet, om att åldras med värdighet och att aldrig ge upp, oavsett ålder. Det är också en bok om att få superkrafter. Lite lagom svenska superkrafter.  

Martina Haag är författare, regissör och skådespelare. Hennes böcker har översatts till elva språk och många av dem har filmatiserats. Långfilmen Det är något som inte stämmer, baserad på henens roman med samma namn, vann pris för Årets Bästa Film på filmfestivalen i Monaco. Stål-Berit är hennes trettonde bok. 

"En osannolikt sannolik historia, väldigt rolig" Jenny Strömstedt, Tv4

"Martina Haag har gjort det igen, Stål-Berit är helt underbar"  Tilde de Paula, Tv4 Efter fem

"En som är fenomenal på att få sin läsare att skratta från avgrunden åt sina medelålders kvinnliga huvudpersoners krossade mansdrömmar är Martina Haag" M-Magasin 

"Det finns en fin uppmaning i Stål-Berit om att det aldrig är för sent för förändring mot det bättre." UNT

"Det är välskrivet, rappt och oväntat." BTJ 

En av de stora svenska ungdomsklassikerna - första nya utgåvan på 24 år 

»Detta är en mycket märklig berättelse. När jag hörde den första gången trodde jag inte på den. Senare har jag ändrat mening. Jag vill att hela världen ska få höra berättelsen om pojken med guldbyxorna och vad som hände med honom.«Pojken med guldbyxorna är en av de stora klassikerna bland svenska ungdomsböcker. Historien om Mats Nilsson, som besitter en outsinlig källa av tiokronorssedlar i sina byxfickor, och vars hjärta bultar för samhällets svaga, har blivit både TV-serie och film och älskats av generationer.

MAX LUNDGREN är en av 1900-talets mest hyllade svenska ungdomsboksförfattare. Han växte upp i Malmö, studerade litteratur vid Lunds universitet och debuterade med Hunden som äntligen visslade. Böckerna om Åshöjdens BK, IFK Trumslagaren, Benny Boxaren och - inte minst - Pojken med guldbyxorna hör alla till den svenska barnbokshistorien. Han tilldelades bland annat Astrid Lindgrenpriset, Nils Holgerssonplaketten och Expressens Heffaklump. 

Vissa föds med bollkänsla, andra är bra på att skaffa vänner. Nina föddes smart – och hon är inte rädd för att säga det. Jämfört med de flesta andra är hon lite av ett geni, det vet hon. Faktum är att hon har en hel anteckningsbok (hemlig såklart) där hon noggrant för statistik över folk i sin omgivning: deras styrkor (finns det ens några?) och deras svagheter (oj, så många).

Det är inte alltid lätt att vara typ smartast i familjen. Eller i klassen. Särskilt inte när man måste samarbeta med människor som petar sig i näsan och tror att Afrika är ett land. Och att fotboll är viktigt.

Men så dyker Isolde upp. Snäll, kul, och – håll i er – eventuellt lika smart som Nina. Det blir en kris som skakar om hela Ninas värld. För om Nina inte är bäst i klassen, vem är hon då? För det kan ju knappast vara sant det som folk säger: att livet inte handlar om att vara bäst på allt?

Bäst på allt (och lite till) är en rolig, vass och pricksäker berättelse om att vara elva år och briljant – i alla fall enligt sig själv.

Har DU någonsin haft en riktigt usel vecka?

Hans katt har blivit bortrövad av utomjordingar, hans pappa dejtar den nya rektorn och han själv har blivit megapinsam på nätet. Justin Chase har den VÄRSTA VECKAN NÅGONSIN!

Men hey, det där med att vara megapinsam på nätet kan väl ändå inte förstöra chansen att få det perfekta skolfotot? Eller ... kan det? Han överlevde knappt måndagen, men nu är det ... tisdag!

Andra boken i en otroligt rolig och genomillustrerad serie för alla som älskar Ninja Kid eller Dagbok för alla mina fans! Serien är en enorm succé och finns översatt till trettio språk i över femtio länder!

En varm sommarkväll ringer en sexårig pojke till sin pappa. Skräckslagen berättar han att någon har tagit sig in i familjens hus i Norrköping. Det är det sista som hörs från pojken innan han försvinner spårlöst.Åklagare Jana Berzelius leder förundersökningen av det komplicerade fallet. Tillsammans med kriminalkommissarie Henrik Levin och kriminalinspektör Mia Bolander försöker hon ta reda på vad som ligger bakom försvinnandet. Ju närmare sanningen de kommer, desto mer personlig blir utredningen för Jana. Och hon inser att det är bråttom att hitta pojken.Samtidigt begär den skoningslöse Danilo Peña att Jana ska besöka honom i häktet. När hon till slut går med på att träffa honom kastas hon in i en fruktansvärd kamp på liv och död, där allt sätts på spel och ingen går säker.Pappas pojke är den fjärde delen i Emelie Schepps serie om åklagare Jana Berzelius. Serien har blivit en internationell succé och är idag såld till 30-talet länder.

Möt Vera Linnea Svanson: teaterapa, chokladmilkshake-älskare och dagboksskrivare.Vera går i femman och ÄNTLIGEN ska hon få vara med och spela Det lilla monsterbarnet, den klassiska pjäs som skolans teatergrupp framför på halloween. Tänk om hon till och med skulle få en huvudroll, det vore drömmen!!!Samtidigt når galenskapen nya nivåer hemma hos familjen Svanson. Pappa försöker bli av med sitt tacoberoende, storebror Svante försöker bli känd på youtube och lillasyster Olivia försöker vara jobbigast i världen. Moster Bibban vill inget hellre än att komma in på polishögskolan och tränar genom att lösa alla mysterier som finns (och ett och annat som inte finns). Och mamma, hon bestämmer sig hux flux för att tävla i halloweenmys med den nya grannen Jennifer Tror Hon Är Coolson. Allt som kan gå fel gör såklart det, och allra helst när Hugo, den snygga killen i sexan, är i närheten.Men hur är det egentligen med Hugo? Gillar han Vera? Det verkar faktiskt så. Jobbigt bara att Veras bästa kompis Lise plötsligt berättar att hon är JÄTTEKÄR i Hugo. Hur gör man då?Moa de Bruin skriver rappt och kul om en helknäpp familj, som, trots alla tokigheter, kanske inte är så olik din egen. Och bland all humor och alla galna vändningar finns ett stråk av allvar. Hur gör man för att inte svika sin bästis? Och om man redan har råkat göra det, fast det absolut inte var meningen, hur ska man bära sig åt för att bli vänner igen?

En man och två kvinnor.  

En av dem rymde hemifrån som pojke för att utkämpa ett heligt krig, fängslades, frigavs, och är nu krigsherre med två fruar. En annan fick polio som flicka, lärde sig läsa Koranen med kvinnlig blick, blev högt uppsatt politiker och sedan flykting i en stad norr om polcirkeln. Den tredje är en snart färdigutbildad student, ivrig att få ta sin examen och bli en del av samhället men som skickas hem och får besked om att hon ska gifta sig med en främmande man. Detta är Afghanistan efter talibanernas återkomst. Tre öden i ett land som varit uppmarschområde och spelplan för olika stormakter sedan Alexander den stores dagar.  

Afghanerna är Åsne Seierstads återkomst till landet tjugo år efter Bokhandlaren i Kabul. Hon berättar historierna om de som flydde undan talibanerna och om de som blev kvar. I en bok som är både informativ, medryckande, välformulerad och djupt empatisk tecknar hon inte bara porträtt av tre människor som alla väljer sin egen väg, utan följer trådar tillbaka i landets historia som förklarar varför Afghanistan ständigt är i krig med sig självt och omvärlden.

"Åsne Seierstads grepp att skildra Afghanistan under talibanregimen utan att döma är omöjligt att värja sig emot." SvD 

En urviktig insyn i hur kvinnorna, redan som små flickor, målmedvetet skolas in i männens maskulina apartheidsystem  Expressen

"Seierstad är mästerlig i boken om afghanerna" Aftonbladet   

  "Åsne Seierstad har en fantastisk förmåga att blåsa liv i individer" DN

"Seierstad är oerhört skicklig på gestaltning. Afghanistan kommer verkligen till liv genom de porträtterade människornas mycket olika sätt att tolka och tänja sina omständigheter och sin kultur." Sydsvenskan

"Det är en mycket stark bok, som är lättläst och som nästan omärkligt skiftar från de storpolitiska till de vardagligaperspektiven." BTJ-häftet nr 2, 2023

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv beskriver hur kön konkret skapas genom sociala processer bland yngre barn. Författaren undersöker normer om pojkighet på en förskoleavdelning med specifikt fokus på hur normer skapas, upprepas och omförhandlas, och hur uppfattningar om normalitet skapas i barns praktiker.

Förskolan är en del av ett samhälle där starka diskurser om jämställdhet råder och i dess uppdrag ingår att motverka stereotypa könsroller. Samtidigt finns i förskolan, liksom i samhället i övrigt, normer som betonar uppdelning mellan könen, och att flickor och pojkar har vissa naturliga könade egenskaper.

I bokens fokus står frågorna: Vilka barn görs synliga på förskolan? Vilka normer kopplas till dessa barn? Hur påverkar detta pedagogernas sätt att planera verksamheten? Hur förhandlas normer såsom normer om flickighet, pojkighet, ålder och barnslighet på förskolan?

Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare.

Om författarnaAnette Hellman är fil.dr och verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Sagt om boken"Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv är en bok som beskriver hur kön konkret skapas genom sociala processer bland yngre barn. […] Författaren utgår från sina observationer på förskolan och synliggör med konkreta exempel vad som händer utifrån ett normkritiskt perspektiv. En angelägen bok som riktar sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare […]" BTJ häfte 13123030 Lektör Tin Carleson.

Från att tidigare ha haft sin hemvist i vardagslivet och intimsfären har känslor kommit att få allt större betydelse även i det offentliga livet. ”Kunskapssamhället” är på väg mot ”känslosamhället”. Å ena sidan ställs krav på att vi som människor ska kunna behärska och tygla våra känslor. Vi förväntas att hålla tillbaka s.k. negativa känslor som ilska, rädsla, skam och skuld. Å andra sidan professionaliseras känslolivet i alla möjliga former. Inom vissa yrken förväntas man visa upp känslor som ”säljer” - även om de är konstlade. Bokens syfte är att lyfta fram den emotionssociologiska forskningen.

Om författarnaLars Dahlgren är professor i medicinsk sociologi vid Umeå universitet. Bengt Starrin är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.

Köket brukar kallas hemmets hjärta. Det är platsen för hemmatillvarons mest basala sysslor, som matlagning, ätande och vardagligtfamiljeliv. Köket ses som en given del av bostaden, med vissa förväntade funktioner och inventarier. Inget kök, inget riktigt hem.

Historiskt sett har det renodlade köksrummet inte varit så självklart som det är i dag. Kring år 1900 var Stockholm en av Europas mest trångbodda huvudstäder och under stora delar av seklet har kökssoffan också varit sängplats och köksbänken använts för såväl disk som tvättning, rakning och badning av små barn. På 2000-talet gör bostadsbristen åter att många får nöja sig med en vattenkokare eller mikrovågsugn som enda köksutrustning.

Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt medkonsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?

Richard Kazikowski och hans bror tillfångatogs av Gestapo efter Tysklands ockupation av Polen. Efter förhör på Gestapos skräckhögkvarter Aleja Szucha fördes de till Auschwitz. Richard Kazikowski satt åren 1940-1945 i flera olika koncentrationsläger, bland annat: Auschwitz I, Neuengamme och Watenstedt.

I boken Arbete ger frihet berättar Richard Kazikowski lågmält och klart om förtretligheter, små glädjeämnen, om vänskap, solidaritet och kärlek men också om feghet, svek och svaghet. Inte minst handlar det om bröd för dagen, priset för en cigarett, vikten av att inte få fel personer till fiende. Det fanns trots allt detta ett vardagsliv också i helvetet.

Richard Kazikowski överlevde mirakulöst och kom efter kriget till Sverige. Med sin bok var han noga med att upplysa om att koncentrationslägren inte enbart drabbade judar utan även bland andra polacker, ryssar, romer, homosexuella och religiösa.