Anna Branting – författare

Anna Branting (1855-1950) hörde till sin tids stora författare och var i första hand verksam kring förra sekelskiftet. Hon och hennes make, den socialdemokratiska statsministern Hjalmar Branting, var ett nav i Stockholms kulturliv och Anna Branting väckte under pseudonymen René stor uppmärksamhet som teaterkritiker. Även romanen Staden. En sedeskildring ur stockholmslifvet, från 1901, utgavs under namnet René och var Brantings trejde bok. Staden handlar om en kris i paret Brantings äktenskap, men är också en levande skildring av staden Stockholm precis i skiftet mellan 1800- och 1900-tal.

Efter att i många år i första hand ha uppmärksammats i egenskap av Hjalmar Brantings fru har ljuset åter börjat riktas mot Anna Brantings insats som författare. I Beckmans utställning 2012 deltog konstnären Nicole Kärnell med ett projekt kring Staden och på senare år har författaren Branting uppmärksammats i böcker som Kristin Järvstads "Den kluvna kvinnligheten", Alexandra Borgs "En vildmark av sten", Anna Westerståhl Stenports "Making Space" och Lena Svanbergs "Anna Branting".

Anna Branting - en av sin tids mest populära och bäst säljande författare - berättar öppenhjärtligt om sitt liv tillsammans med socialdemokratiske statsministern Hjalmar Branting.

Boken mottog stora hyllningar när den gavs ut första gången 1945:

»En verkligt levande bok, kvick utan att vara elak, full av charmfull och riktig påstridighet gentemot oförnuftigheter i samhälle och sällskapsliv, med otaliga kulturglimtar från ett förgånget Stockholm.Vi har ingen som gjort den långa resan genom tiden så kvickögd, så oefterrättligt intresserad och med en så imponerande reskamrat som Anna Branting.Där slår ut en värme, en öm vördnad och ett kärlekens beroende som griper. Det är hennes lycka som skiner igenom varje rad … Min långa resa är hennes egna randanmärkningar till den rollen och hennes personliga äreminne över den store medspelaren.»Barbro Alving, Dagens Nyheter

»Det är ett glittrande nöje att läsa hennes memoarer, i vilka hon ger sig själv spontant och förbehållslöst.En mycket angenäm lektyr, full av en kvinnas livsaptit och glädje, en makas förstående ömhet och en släktmoders skälmska stolthet. Hon har en fantastisk charm, denna 90-åring.»Gustaf Näsström, St.-T.

»Det är inte bara en litterär kuriositet som ligger på boklådsdiskarna — den gamla damen stiger fram för ens inre syn, leende, spirituell, en liten smula maliciös och mycket, mycket livserfaren.Anna Branting har på ett förunderligt sätt bevarat sitt ungdomliga humör — ännu glittrar odygden i hennes blick.»Nils Beyer, M.T.

»Egentligen är hela boken den mest förtjusande kärlekshistoria. En charmfullare kvinnsperson har väl aldrig gått läsaren till mötes ur en memoarvolym!»Expressen.

»Anna Branting berättar oförblommerat, ofta kvickt, ibland vasst. Med värme talar hon om mannen och hans gärning. Men vad än hon berättar utstrålar en personlig charm, som får sitt särskilda pikanteri genom att det kommer från en nittioårig berätterska.» Harald Schiller, Sydsvenska Dagbladet

"Hon tog plats mitt emot Lena och såg länge på henne. Det låg både smekning och skälmaktighet i hennes blickar. Lena kände sig som inför en närgången man. Det var obehagligt, tyckte hon, och för att freda sig, tände hon en cigarett och värjde sig med röken."

Lena – en bok om fruntimmer är en roman av som till stor del handlar om de konventioner som styr umgänget och sällskapslivet, något som författaren Anna Branting själv fann mycket irriterande. Lena utgavs ursprungligen under signaturen René.

Anna Brantings tragiska romaner och noveller har äktenskaplig trohet och kvinnans behov av arbete och försörjning som genomgående tema, där ibland döden eller isoleringen är de enda val som samhället ger kvinnan. Åskådningen i berättelserna har anklagats för att vara både brutal och naiv. Som maka till en socialdemokratisk agitator vilken sedermera blev utrikes- och stadsminister, fick hon också uppleva hur attityden gentemot familjen ändrades under åren.