Bengt Arvidsson – författare

År 1616 blev Mads Jensen Medelfar Christian IV´s hovpräst och sedan biskop i Lund 1620-1637. Medelfar var väl förtrogen med Christian IV´s omfattande byggnadsverksamhet, och kunde som hovpräst följa slutförandet av slottskyrkan på Frederiksborg och som biskop i Lund byggandet av kyrkorna i de nyanlagda städerna Kristianopel och Kristianstad. Under högtidliga former invigde Medelfar Trefaldighetskyrkan i Kristianstad 1628, och dokumenterade invigningen för eftervärlden i ett omfattande teologiskt arbete, "Encoenia Sacra, Christelig Indvielse Prædicken", tryckt i Köpenhamn 1633. Utifrån Medelfars liv och verksamhet handlar TILL SAKRALT BRUK om kyrkobyggnaden i kyrko- och fromhetslivet efter reformationen under 1500- talet och i början av 1600-talet. Kring kyrkobyggnaden kretsade människans liv från vaggan till graven, och kyrkobyggnadens konstnärliga skönhet och gudstjänstens rika utformning lyfte människan från det vardagliga till det heliga. Kyrkorummet var ett från det världsliga avskilt rum, som man nalkades med andakt och vördnad. Kyrkoinvigningsceremonien var viktig, genom den avskildes byggnaden från det profana till det sakrala. Boken ger en ingående analys av Medelfars kyrkoinvigningspredikan och av de förlagor han haft. TILL SAKRALT BRUK är tvärvetenskaplig med utgångspunkt både i kyrko- och teologihistoria och i konsthistoria. Lunds stift förblev även århundradet efter reformationen en vital del av det danska riket. Boken ger en god inblick i Danmarks reformationshistoria, som också var Lunds stifts, och tecknar tidens intressanta kulturhistoria och lärdomstradition. Konsthistoriskt står renässansen i centrum. Teologiskt fördjupar boken tankar kring kyrkobyggnaden och om det sakrala rummet, och ger på så sätt perspektiv på kyrkobyggnadens betydelse för människor än idag i glädje och i sorg, och för stillhet och kontemplation. TILL SAKRALT BRUK är en bok om det rika kulturarv våra kyrkobyggnader utgör. Bengt Arvidsson har en mångårig idé- och teologihistorisk forskning bakom sig, och har publicerat ett antal tvärvetenskapliga böcker och artiklar om konst och teologi. Han är också författare till flera läroböcker i religionskunskap.

Än i dag pryder kyrkor tillverkade i gips eller annat material många hem under julhögtiden. Men när och hur har seden uppkommit? Hur har seden utvecklats och gestaltats? Vilken symbolik ligger bakom? Utifrån ett rikhaltigt och unikt material behandlas dessa frågor i boken, och en intressant och fascinerande kulturhistoria tecknas från 1800-talets krubblandskap på julborden till vår tids tomtebyar. Med italienska gipsgjutare kring sekelskiftet 1900 började en försäljning i större skala på julmarknader. Vid mitten av seklet hade julkyrkan blivit en given jultradition, som enligt varuhusens kataloger ej bör saknas i något hem. Julkyrkan hade blivit ”det stämningsfullaste och vackraste bland juldekorationerna”! Boken är ett pionjärarbete om en för många omtyckt jultradition som inte tidigare uppmärksammats. Författaren har en mångårig idé- och teologihistorisk forskning bakom sig, och har publicerat ett antal tvärvetenskapliga böcker och artiklar om konst och teologi. Han är också författare till flera läroböcker i religionskunskap.