Carl Lebeck - Böcker

Legalitetsprincipen har fått en gradvis mer framträdande roll i förvaltningsrätten under de senaste decennierna och har kodifierats genom 5 § förvaltningslagen (2017:900). Denna bok behandlar den förvaltningsrättsliga legalitetsprincipens historiska bakgrund och konstitutionella grunder samt hur den uttryckts i rättspraxis i svensk rätt och EU-rätten.

Legalitetsprincipen består av fyra delar:

kravet att myndigheter måste ha rättsligt stöd för sitt handlande kravet att de normer som ger rättsligt stöd måste vara publicerade kravet att det rättsliga stödet måste vara klart regleringen av utrymmet för retroaktiv tillämpning.

Genom de senaste decenniernas rättspraxis står det klart att det numera finns ett allmänt krav på stöd i föreskrifter för myndigheters handlande, även om kravet på precisionen i detta stöd kan variera. Föreskrifter som syftar till att binda enskilda måste också vara publicerade och fritt tillgängliga för alla. Vad gäller kraven på klarhet och förutsebarhet har domstolarna gradvis kommit att betona betydelsen av förutsebarhet för enskilda vid val av tolkningsmetoder och tolkningar. Retroaktiv rättstillämpning är som huvudregel tillåten i den interna svenska förvaltningsrätten men däremot inte i EU-rätten. I boken behandlas ingående förutsättningarna för och skyddet mot retroaktiv rättstillämpning i förvaltningsrätten i svensk rätt och EU-rätten.

Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten är rik på källhänvisningar och innehåller ett omfattande rättsfallsregister. Boken riktar sig till såväl praktiskt verksamma jurister som studenter och forskare.

CARL LEBECK är jur.dr i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Han har även masterexamina från Oxford University och Harvard Law School.

EU-rättens skydd för grundläggande rättigheter har blivit alltmer betydelsefullt i takt med EU:s växande uppgifter. Syftet med denna bok är att ge ett helhetsperspektiv på EU-rättens rättighetsskydd med fokus på EU-stadgan. Genom EU-stadgan kodifieras det rättsliga skyddet för enskilda i både förhållande till EU och i förhållande till medlemsstaterna, när de senare tillämpar EU-rätten. I boken behandlas ingående förhållandet mellan EU:s kompetens, EU-stadgans tillämpningsområde och medlemsstaternas roll som verkställare av EU-rätten i förhållande till de olika rättigheterna.Framställningen behandlar de olika rättigheterna tematiskt, och har ett starkt fokus på utvecklingen av EU-stadgans tillämpning i EU:s domstolar. Bland annat behandlas ”traditionella” fri- och rättigheter som yttrandefrihet, skydd mot tortyr och rätt till liv, likabehandling, och det omfattande och detaljerade skyddet för rätten till domstolsprövning och effektiva rättsmedel. Boken redogör även för nya rättigheter för enskilda, t.ex. vad gäller genetisk diskriminering, persondata och skydd mot användning av människokroppen i medicinska experiment.EU-stadgan om grundläggande rättigheter vänder sig till studenter i juridik, men också till praktiskt verksamma jurister och studerande som av andra skäl behöver kunskaper om EU-rätten.

Överstatlig rätt utmärks av anspråk på företräde framför nationell rätt och direkt effekt i de nationella rättsordningarna. Tillämpningen av överstatliga rättsregler och verkställighet av beslut från överstatliga myndigheter – i första hand från EU- och EES-rätten – är en central del av skandinavisk och tysk rätt. De konstitutionella reglerna om överlåtelse av offentlig makt till internationella organisationer reglerar gränserna för delegation men innehåller inte uttryckliga bestämmelser om hur konflikter mellan överstatlig rätt och nationell konstitutionell rätt ska lösas. I denna studie behandlas hur nationella rättsordningar hanterar konflikter mellan överstatlig rätt och nationell konstitutionell rätt och de konstitutionella gränserna för att tillämpa överstatliga rättsregler i nationell rätt. Studien behandlar hur nationella domstolar avgjort frågor om kompetensöverskridanden från överstatliga organisationer och fall där nationella konstitutionella regler om legalitet och grundläggande rättigheter varit i konflikt med överstatlig rätt. Slutsatsen i avhandlingen är att tillämpningen av överstatlig rätt försvagat konstitutionella begränsningar av den offentliga maktutövningen i nationell rätt samtidigt som nationella domstolar söker upprätthålla en miniminivå av skydd för nationella konstitutionella regler i tillämpningen av överstatlig rätt. Vad gäller skyddet för legalitetsprincipen har de nationella domstolarna sökt upprätthålla ett skydd för materiell förutsebarhet i tillämpning av EU-rätten medan skyddet för grundläggande rättigheter tenderar att utvecklas mot en gemensam praxis där EKMR kommit att bli en minsta gemensam nämnare för nationell och överstatlig rätt. Tillämpningen av överstatlig rätt är därför underkastad vissa konstitutionella gränser samtidigt som dessa konstitutionella gränser som huvudregel inte innebär något hinder för den överstatliga rättsordningens effektivitet. Carl Lebeck är jur.kand., M.Sc. och M.Jur. (Oxon.) och LL.M. (Harvard) och verksam som forskare vid Stockholms Universitet.