Christopher Jarnvall – författare

Allt du behöver veta om att jaga i Afrika. Författaren Christopher Jarnwall är en erfaren jägare och delar här med sig erfarenheter från sina afrikanska jaktturer. Boken innehåller information och  praktiska råd om det mesta: Från utrustning, vapen, valuta och visum till fiske, fågeljakt, antiloper, storviltsjakt och troféhantering.

Läs mer på www.restuta.se!

"Det händer att den som reser till Berlin blir tillrådd att inte bege sig ut på landsbygden, till småhålorna - där är allt grått och det finns ingenting att se, provinsen är fattig. Christopher Jarnvall visar i denna bok hur fel dessa människor har. Landskapet är på sina ställen oerhört skönt: floder och sjösystem och djurliv som oavbrutet berikar upplevelserna och sätter fantasin i rörelse. En del mindre städer är väl bevarade och omhändertagna, trots de skador Tyskland utsattes för under och även efter det senaste världskriget. Annat har skattat åt förgängelsen, en del byggs upp på nytt. Jarnvall tycks ha varit precis överallt i det gamla Östtyskland (som var öst också före DDR-tiden, öster om Elbe ungefär) - från de före detta svenskprovinserna vid Östersjökusten ned till Sachsen, till Leipzig, den klassiska mässtaden och den legendariska staden för uppbrottet från den "reellt existerande socialismen". Och han är en perfekt guide. Christopher Jarnvall dömer inte hårt - alla vet ju ändå vad det handlade om för inte så länge sedan - men han lockar desto mer. Och han är en historiskt duktig ciceron, en som man kan lita på". (Anders Björnsson, författare och historiker) "Svenskarna har glömt att de, historiskt, språkligt och i allt annat väsentligt, är tyskar. De östra delarna av Tyskland är dubbelt glömda, efter en dryg generation i kommunistisk karantän." Tyskland bortom allfarvägen" är en utmärkt handbok för alla som vill återknyta till en historia och kultur som i mycket är lika svensk som tysk. Den fungerar utmärkt på resan, men också i fåtöljen därhemma". (Johan Hakelius, författare och redaktör) "Christopher Jarnvall skriver faktarikt och väl om det östra Tyskland som rymmer så mycket kultur och historia, minnen av tragedier och förtryck, av mänskligt lidande men också mänsklig storhet och motstånd". (Mats Dahlberg, kulturredaktör NWT)

Detta är en partipolitiskt obunden debattbok om något som gått snett i svensk demokrati. Den bygger på en serie intervjuer med företrädare för de tre största riksdagspartierna. Liksom på vår egen analys och politiska iakttagelseförmåga. Vi ordinerar alla med intresse för Sverige att läsa den.

"Husen som låg i vägen" handlar om den gamla kulturbygden och gårdarna mellan Norrköping och Kolmårdsbranten - Malmölandet och Kvillinge. En historisk miljö på Sveriges bästa åkermark, full av herresäten och dramatisk historia från vikingatiden via Vasakungarna fram till våra dagars Bernadotter.Här levde och verkade flera av vår historias mest namnkunniga familjer, i regel kopplade till den förmögna industristaden Norrköping. De lämnade alla efter sig ett rikt arv, som staden/kommunen har lagt under sig och tyvärr ofta vanvårdat. Nu hotas hela bygden av trafikstråk och logistiklådor.När de privata egendomarna är inlösta, när ingen längre bor i herrgårdarna, då förfaller de och rivs. Eller - i bästa fall - omdanas de för mer offentliga ändamål, som vårdhem eller skolor. Men landskapet försvinner och byggnaderna rycks ur sitt sammanhang. Husen ligger snart alla i vägen för industrier, lagerlokaler eller snabbjärnvägar.Här och där hittar vi ännu rester av en annan tid: En fridlyst ekbacke, en tom mangårdsbyggnad, en husgrund, ett förvildat syrénbuskage. Rester av många hundra år av kulturbygd, som nu föröds på några decennier.

Sverige kring sekelskiftet 1600 styrdes till stor del från trakten av Norrköping. Vasafurstarna hade sin bas i de rika och strategiskt viktiga bygderna mellan Motala ström, Bråviken och Slätbaken. Vikbolandet var även då en rik jordbruksbygd och den som ägde marken och satt på de viktiga städerna Norrköping och Söderköping hade ett brohuvud för att styra riket.

Stegeborg, Johannisborg, Bråborg, Skenäs, Rönö... Överallt satt släkten Vasa och dess ättlingar under ett par hundra år, de viktiga sekler då stormakten Sverige byggdes upp.

Från Stockholm och söderut färdades kungligheterna genom det då vilda Kolmården via Norrköping. Vintertid kanske över Bråvikens is, den isfria delen av året ofta ned mot de väntande färjkarlarna vid Kvarsebo för en båtfärd över Östersjöviken. Än idag löper "Drottning Kristinas väg" rakt igenom skogen till Kvarsebo, där man kunde skeppas över till Vikbolandet. Den fortsatte söder om vattnet.

De flesta slotten och gårdarna är borta idag. Ett flertal brändes sommaren 1719, när ryska flottan förhärjade bygden. Men på ett par ställen finns ännu ståtliga ruiner, som minner om den tid i Sveriges historia när Vikbolandet var Vasalandet.