Edith Hult – författare

Internationella Engelska Skolan (IES) är en svensk friskoleorganisation, som grundades 1993 av Barbara Bergström, en amerikansk lärare som flyttade till Sverige 1968. IES har varit mycket omtalad och omskriven i media de senaste åren. Främst för att den anses stå för ordning och reda och för att det är ett vinstdrivande bolag som står bakom den. Jag har haft förmånen att se verksamheten från insidan då jag arbetade där under två år. Till en början var allt positivt och jag kunde inte hitta några nackdelar. Men det är lätt att bli förblindad då man som tidigare kommunalanställd inte ens fått kaffet gratis av arbetsgivaren. Efter att förtrollningen lagt sig blev min syn mer nyanserad och jag kunde se både för- och nackdelar med IES. Det var en omtumlande upplevelse lämna allt och flytta från en mindre stad till en storstad. Jag arbetade på IES, Internationella Engelska Skolan i Sverige i två år och bodde i Göteborg i fyra. Har beskrivit de åren i jämförelse med den kommunala skolan och att bo i en småstad. Avslutar min berättelse med vad jag anser vara framgångsfaktorer för skolan.

Vad döljer sig bakom skylten Brödlösudden? Historien börjar med Fader okänd i kyrkboken och kunde ha slutat där om inte olika omständigheter ledde till att Hultsläkten kom att rota sig här. Berättelserna om släktgårdarna är en gåva till kommande generationer att berätta om för sina efterkommande. Det är ett axplock av drygt tvåhundra år i Lombäckens by utanför Boden med beskrivningar av släktgårdar, släktskap, personligheter och personliga berättelser som jag tror kan vara av intresse för många, även utanför släkten Hult. Det här utspelades på den tiden då man inte kramades offentligt, men man tog i hand. Man sa inte heller att man älskade varandra, men nog fanns det känslor. Brödlösudden och de andra släktgårdarna finns kvar men endast en gård bebos av släkten. Jag tillhör den sjätte generationen Hult och är uppvuxen på Brödlösudden så historien slutar inte här. Den har bara börjat.

Vad döljer sig bakom skylten Brödlösudden? Historien börjar med Fader okänd i kyrkboken och kunde ha slutat där om inte olika omständigheter ledde till att Hultsläkten kom att rota sig här.Berättelserna om släktgårdarna är en gåva till kommande generationer att berätta om för sina efterkommande. Det är ett axplock av drygt tvåhundra år i Lombäckens by utanför Boden med beskrivningar av släktgårdar, släktskap, personligheter och personliga berättelser som jag tror kan vara av intresse för många, även utanför släkten Hult. Det här utspelades på den tiden då man inte kramades offentligt, men man tog i hand. Man sa inte heller att man älskade varandra, men nog fanns det känslor.Brödlösudden och de andra släktgårdarna finns kvar men endast en gård bebos av släkten. Jag tillhör den sjätte generationen Hult och är uppvuxen på Brödlösudden så historien slutar inte här. Den har bara börjat.

Internationella Engelska Skolan (IES) är en svensk friskoleorganisation, som grundades 1993 av Barbara Bergström, en amerikansk lärare som flyttade till Sverige 1968. IES har varit mycket omtalad och omskriven i media de senaste åren. Främst för att den anses stå för ordning och reda och för att det är ett vinstdrivande bolag som står bakom den. Jag har haft förmånen att se verksamheten från insidan då jag arbetade där under två år. Till en början var allt positivt och jag kunde inte hitta några nackdelar. Men det är lätt att bli förblindad då man som tidigare kommunalanställd inte ens fått kaffet gratis av arbetsgivaren. Efter att förtrollningen lagt sig blev min syn mer nyanserad och jag kunde se både för- och nackdelar med IES. Det var en omtumlande upplevelse lämna allt och flytta från en mindre stad till en storstad. Jag arbetade på IES, Internationella Engelska Skolan i Sverige i två år och bodde i Göteborg i fyra. Har beskrivit de åren i jämförelse med den kommunala skolan och att bo i en småstad. Avslutar min berättelse med vad jag anser vara framgångsfaktorer för skolan.

Min farfar Gunnar Hult skrev dagbok från 1945 till sin död. Det som finns bevarat är fram till 1966 då han bodde kvar på gården Brödlösudden i Lombäcken, Boden. Gården var Svenska Vall- och Mosskulturföreningens studiegård Nr 15 från 1945 till 1952. Jag har skrivit av originalet samt inflikat personliga kommentarer och bilder.