Magnus von Platen – författare

Biktare och bedragare i svensk kultur- och litteraturhistoria är föremålen för de lärda och eleganta studierna i Magnus von Platens essäsamling. Porträtt av två färgstarka kvinnor från stormaktstiden inleder. "Drottning Kristina som libertin" är en ofta citerad uppsats. I anslutning till franska idéhistoriker skildrar författaren den libertinistiska krets, som bildades vid Kristinas hov. Han är den förste, som påvisat vilken betydelse denna fick för hennes beslut att abdikera. "Så tuktar en argbigga" ger en livfull bild av Agneta Horn, Axel Oxenstiernas dotterdotter — en lidelsefull kvinna, född till författare. I "Det evinnerliga Bröllopsbesväret" granskar von Platen den segslitna debatten rörande Bröllopsbesvärs ihågkommelse. Nils Rabenius, den ryktbare dokumentförfalskaren, ägnas en underhållande studie, "En bedragare och hans verk", von Platen har upptäckt vilka litterära kvaliteter hans bortglömda lögnhistorier besitter. En tidsbild från Karl XII:s tid ger essän om den maliciöse memoarskribenten Nils Reuterholm, "En svensk Boswell".

"Vitalis' kärlek" påvisar med fin psykologisk insikt den speciella bakgrunden till skalden Erik Sjöbergs enslingskap och vänskapskult. Att randanteckningar i Frödings och hans syskons böcker kastar ljus över skalden, hans filosofi och hans mänskliga tragedi, visar "Ur Frödings bibliotek". Om en diktares växlingar mellan tragisk och komisk livssyn handlar "Piratens två världar". "Elva diktanalyser" belyser bland annat Fredmans epistel om Ulla Winblads barnsbörd och Stagnelius' Endymion.

Den unge Vilhelm Moberg är en levnadsteckning över första hälften av Vilhelm Mobergs liv, åren 1898-1935.

Vilhelm Moberg blev den kanske folkkäraste av våra romanförfattare. Men hans biografi är också berättelsen om alla de svårigheter och bittra besvikelser som mötte honom före genombrottet. Här skildras hans väg från knekthemmet Moshult till folkskola och folkhögskola, till tidningsredaktioner i Sydsverige, slutligen till trettiotalets Stockholm. Vi följer hans inre utveckling, och lär känna tankar, motiv och verklighet bakom hans romaner, upplever på nära håll hur Raskens och andra prosaverk växer fram och hur teaterdiktaren blir till. Vilhelm Mobergs diktning kan i ovanligt hög grad kallas ”förklädda memoarer”, framhåller författaren.

Med hjälp av ett rikt och unikt brevmaterial och ett lika rikt, delvis nyuppdagat litterärt källmaterial har Magnus von Platen tecknat ett inträngande porträtt av den unge Vilhelm Moberg: en känslig och sårbar natur som pendlade mellan livslust och livsleda, en ung tänkare som brottas med tillvarons gåtor och söker ledning hos de stora filosoferna, en otroligt produktiv fantasibegåvning, en oppositionell och radikal samhällskritiker.

Den unge Vilhelm Moberg utgavs för första gången 1978.

Magnus von Platens aforismer är kvicka och skarpsinniga, men deras kvickhet går inte ut på att överraska läsaren ur ett bakhåll och ge en illusion av en sanning som inte finns. För Magnus von Platen (1920-2002) är det väsentliga i aforismen inte paradoxen utan den erfarenhet som den kan spegla, den syn på tingen den kan förmedla.

Därför är Skjutövning en förnuftig och tolerant bok. Där finns ingen cynism men en god portion skepsis mot det mänskliga, den har mycket att säga om svagheter men propagerar ingen styrka, den är full av självkännedom men utan självupptagenhet.

Skjutövning är kort sagt det slags mångtydiga och levande aforismbok som man läser långsamt därför att man hela tiden känner ett behov av att bläddra tillbaka i det som man redan har läst. Magnus von Platens aforismer har en sällsynt förmåga att belysa varandra, och boken blir en dialog i många riktningar.

Vad menade Biskop Thomas med frihet?

Vem var Skogekär Bergbo?

Har Stiernhielm skrivit Bröllopz Beswärs Ihugkommelse?

Vem var Kellgrens Hilma?

Vad avser Tegnér med orden "vad tron blott ana kan"?

Detta är några av de frågor som debatterats av svenska litteraturhistoriker genom årtionden. Olika tolkningar av centrala dikter som Den nya skapelsen, Prestvigningen, Endymion och Sandels har förts fram och vållat diskussion. Forskare har med skarpsinniga argument utpekat levande modeller bakom diktgestalter eller bestämt författarskapet till anonyma verk.

I Tvistefrågor i svensk litteraturforskning går Magnus von Platen igenom några av de mest segslitna och betydelsefulla diskussionerna. Han redovisar ingående de olika uppfattningarna, granskar resonemangen och metoderna och gör egna ställningstaganden.

Tvistefrågor i svensk litteraturforskning analyserar några av de väsentligaste verken i vår klassiska lyrik. Den bjuder inte bara på en översikt över vetenskapens ståndpunkt, utan även stimulerande läsning för alla som intresserar sig för litteratur.