Margareta Björndahl - Böcker

I ett tjugotal korta noveller får vi möta människor som annars bara skymtar förbi i vår vardag. Personer som vi inte vet namnet på. Korta möten, ögonblicksbilder, bagateller. Författaren tillåter sig att fantisera om de tankar och känslor som dessa människor skulle kunna tänka och skulle kunna känna. Utgångspunkten är att historiska personer inte är olika oss. Insikten är att vi människor innerst inne, oberoende av vilken tid och miljö vi lever i, är lika. Vår tankevärld skiljer sig inte ifrån andras och så gör inte heller vårt känsloliv. Margareta Björndahl återkommer i sitt författarskap till teologiska analyser. Hon har bland annat skrivit en roman och tre böcker om kyrkokonst. Margareta Björndahl har ett förflutet inom skolvärlden och har doktorerat i pedagogik. Hon har skrivit en roman och en bok om sin läroverks- och universitetstid. I hennes tre böcker om kyrkokonst sammanställer hon bild och teologi. Hennes förhållande till bibliska gestalter är betraktande där mänskliga drag framträder genom perspektivförskjutning.

Tv-serien Morden i Midsomer har sänts under mer än tjugo år och består av 132 avsnitt. Författaren beskriver den unika engelska miljön med gamla byar, cotteges, pubar, antikaffärer och kyrkor. I denna värld lever medelålders och pensionär ett stillsamt liv intill den dag en av invånarna mördas och våldet eskalerar av hämnd, gamla oförrätter och släktfejder. Samtidigt som författaren ser om samtliga tv-avsnitt lever hon ett ensamt pensionärsliv med endagsutflykter och fika med släkt och grannar i Göteborg under sommaren 2022. Boken innehåller dels en analys av Morden i Midsomer med listor över avsnittens titlar, dess manusförfattare och regissörer och dels en självbiografisk beskrivning av ett par sommarmånader.

I en tid när utrotningshotade djur är oacceptabelt att använda står en handväska i krokodilskinn på bordet bredvid soffan i en pensionärslägenhet. Vems är den och vågar man öppna den? När gäster uppmanas att öppna väskan vilket alltid sker med stor försiktighet och tveksamhet visar den sig innehålla en mängd småprylar. Där finns kam och hårnålar, portmonnä och sax, ID-handlingar och diverse medlemskort. Men det kanske märkvärdigaste är ett vykort som visar en man. Författaren berättar om sin mamma Signes väska och dess innehåll. Vykortet visar hennes pappa pastor Algot Ahlbäck som var ledare för ÖrebroMissionen under 1930-40 talet. Utifrån dessa ting berättare hon om sina föräldrar i Örebro.

Bokens huvudperson blir ensam med en fyraårig dotter under en tid när ensamma föräldrar är osynliga. Hon har en oavslutad akademisk examen och är utan arbete när hennes unge make dör efter fem års äktenskap. Men hon vill inte vara en svartklädd änka. Hon är ung. Hon vill gå vidare. Hon vill slå sönder de osynliga väggar som hon känner sig omgiven av vilket inte ses med blida ögon av omgivningen. Författaren analyserar i denna kreativa livsbok överlevnads-strategier, perioder av egna studier och yrkesliv i skolvärlden, uteblivet familjeliv och sökandet efter en grundmurad Gudsuppfattning. Fokus ligger inte på själva livshändelserna utan på reflektioner och eftertanke kring dessa. Livet börjar i en frikyrkofamilj i centrala Örebro med tre äldre bröder och slutar i ett seniorboende centralt i Göteborg med katolska kyrkan på gångavstånd och tid för vallfärder till såväl Vadstena som Rom och Jerusalem. Bokens delar bygger på citat av den libanesiske författaren Khalil Gibran och formas kring familjen, kunskapssökande, andlighet och kreativitet. Detta är Margareta Björndahls åttonde bok. Hon har skrivit om kyrkokonst, sin skoltid, sin mammas handväska, en roman och en novellsamling och hon gör på egen hand layouten till sina böcker.

Algot Ahlbäck - Vår pappa är en minnesbok skriven av tre av hans fyra barn sjuttio år efter hans död. För dem alla var hans roll som ledare för ÖrebroMissionen intimt förknippad med hans fadersroll. Familjen bodde och levde i samma hus som den frireligiösa rörelsen hade sitt kontor och där Örebro Missionsskola utbildade pastorer och missionärer och med Filadelfiakyrkan i kvarteret bredvid. Hemmet stod alltid öppet för gäster som även ibland övernattade. I centrum fanns mamma Signe som lojalt och troget stod vid sin makes sida. Men hur närvarande var fadern som var ledare för missionsrörelsen och redaktör för deras veckotidning Missionsbaneret och stor del av förlagsverksamheten? De tre överlevande barnen har var för sig och okunniga om de andras minnen skrivit ner sin bild av fadern.

Kan man någonsin hävda att man känner en annan människa? Knappast. För ett barn är föräldrarna en självklarhet, som man väl tror sig känna, tills man som vuxen blir klar över i hur hög grad föräldrabilden präglas av det egna jaget. För barnet blir en objektiv bild av föräldrarna en omöjlighet. I den här lilla skriften har vi tre syskon, Ingwar, Per Gunnar och Margareta, försökt att ge var och en sin bild av vår mamma Signe. Tyvärr saknas den fjärde i syskonskaran, vår avhållne bror Sven Olov, som gick bort redan 1995. Förhoppningsvis skall ändå de tre skildringarna komplettera varandra och ge en något rikare bild av den människa, som vi känner som vår Mamma.