När krigsherrarna skrivit historia har fredsvännerna skrivit fiktion. Det gäller inte minst de författare som varit engagerade i den feministiska grenen av den moderna västerländska freds­rörelsen – en rörelse vars organisering och etablering ­sammanfaller med intensifieringen av den europeiska imperialismen. Hur dessa olika och konfliktfyllda kontexter samverkar i skildringar av fred i svenskspråkig skönlitteratur under 1900-talets första decennier är utgångspunkt för avhandlingen Fredstematikens kritiska potential. Feminism, militarism och kolonialism hos Frida Stéenhoff, Elin Wägner och Hagar Olsson. Maria Mårsell lyfter fram de nämnda författarna som några av sin tids mest betydelsefulla svenskspråkiga röster för fredssaken och visar hur de inte bara förhöll sig till, utan även var med om att skapa en feministisk ­tanketradition om fred.

När krigsherrarna skrivit historia har fredsvännerna skrivit fiktion. Det gäller inte minst de författare som varit engagerade i den feministiska grenen av den moderna västerländska freds­rörelsen – en rörelse vars organisering och etablering ­sammanfaller med intensifieringen av den europeiska imperialismen. Hur dessa olika och konfliktfyllda kontexter samverkar i skildringar av fred i svenskspråkig skönlitteratur under 1900-talets första decennier är utgångspunkt för avhandlingen Fredstematikens kritiska potential. Feminism, militarism och kolonialism hos Frida Stéenhoff, Elin Wägner och Hagar Olsson. Maria Mårsell lyfter fram de nämnda författarna som några av sin tids mest betydelsefulla svenskspråkiga röster för fredssaken och visar hur de inte bara förhöll sig till, utan även var med om att skapa en feministisk ­tanketradition om fred.