Mathilda Roos – författare

Mathilda Roos roman Vit ljung från 1907 var på sin tid en radikal och kontroversiell bok som handlar om en folkskollärarinnans svåra arbete och bostadsförhållanden på landsbygden. Boken är hennes mest lästa och skapade en opinion som lär ha resulterat i ett riksdagsbeslut som förbättrade folkskollärarinnornas situation och lönevillkor.

Mathilda Roos levde 1852−1908 och gifte sig aldrig. Hon väjde inte för tunga eller känsliga ämnen och var ofta starkt sammhällskritisk i sina texter. Debutromanen Marianne blev en omedelbar läsarsuccé när den kom ut 1881. Hennes böcker tar bland annat upp sådant som kvinnorfrågor, dubbelmoral, sexuella trakasserier och lesbisk kärlek. På senare år har hon uppmärksammats bland annat i Eva Borgströms artikel "Erotisk språkförbistring: om queera läckage i Mathilda Roos 1880-talsromaner" och av Eva Heggestad i boken Fången och fri och på portalen Nordisk kvinnohistoria.

”Icke allenast i barnkammaren – eller flickornas rum, som det skulle heta, sedan Fred fått sitt rum bredvid pappas och Etty i stället flyttat in i hans forna – utan äfven i sängkammaren härskade stor villervalla.” Romanen Familjen Verle gavs ut första gången 1889 och handlar om några döttrars uppror mot fadersmakten. Mathilda Roos växte upp i en borgerlig miljö i Stockholm. Hennes författarskap inleddes 1881 med romanen Marianne under pseudonymen M.R-s.

”Hon såg honom sådan han var första gången de träffades, ung, vacker, elegant, hon kunde till och med se hur han var klädd, hon mindes de ord han sade, hon tyckte sig höra tonfallet i hans röst. Och så kom det plötsligen för henne, så underligt vemodigt, att det var han, – den ståtlige, liffulle, unge mannen, som hon älskat ifrån första stunden hon såg honom, – det var han som låg här, en vissnad, döende gubbe!”

Mathilda Roos levde 1852−1908 och gifte sig aldrig. Hon vejde inte för tunga eller känsliga ämnen och var ofta starkt samhällskritisk i sina texter. Debutromanen Marianne blev en omedelbar läsarsuccé när den kom ut 1881. Hennes böcker tar bland annat upp sådant som kvinnofrågor, dubbelmoral, sexuella trakasserier och lesbisk kärlek. Hårt mot hårt utkom för första gången 1886.

»Ja,» ifyllde Inez, i det hon tog socker och grädde och satte sig ned på en lår för att »doppa», »inte passar detsamma för herrar som för fruntimmer, inte! Se bara här på kontoret, hur tröttsamt är inte arbetet för oss, flickor, hur odrägligt finna vi det inte ofta, och herrarne däremot, de gå här som gödda grisar, och jag är säker på att hvarenda en af dem tycker det är riktigt roligt att gå och gräfva bland luntorna!»

Mathilda Roos levde 1852−1908 och gifte sig aldrig. Hon väjde inte för tunga eller känsliga ämnen och var ofta starkt samhällskritisk i sina texter. Debutromanen Marianne blev en omedelbar läsarsuccé när den kom ut 1881. Hennes böcker tar bland annat upp sådant som kvinnofrågor, dubbelmoral, sexuella trakasserier och lesbisk kärlek. Skepp som förgås i stormen utkom för första gången 1896, och med den gick Roos i polemik med Ellen Keys och Laura Marholms särartsfeminism.

»Ja,» ifyllde Inez, i det hon tog socker och grädde och satte sig ned på en lår för att »doppa», »inte passar detsamma för herrar som för fruntimmer, inte! Se bara här på kontoret, hur tröttsamt är inte arbetet för oss, flickor, hur odrägligt finna vi det inte ofta, och herrarne däremot, de gå här som gödda grisar, och jag är säker på att hvarenda en af dem tycker det är riktigt roligt att gå och gräfva bland luntorna!»

Mathilda Roos levde 1852−1908 och gifte sig aldrig. Hon väjde inte för tunga eller känsliga ämnen och var ofta starkt samhällskritisk i sina texter. Debutromanen Marianne blev en omedelbar läsarsuccé när den kom ut 1881. Hennes böcker tar bland annat upp sådant som kvinnofrågor, dubbelmoral, sexuella trakasserier och lesbisk kärlek. Skepp som förgås i stormen utkom för första gången 1896, och med den gick Roos i polemik med Ellen Keys och Laura Marholms särartsfeminism.