Mohammad Tawfik – författare

I denna poetiska samling bjuds läsaren in på en resa djupt in i människans inre värld. Här möts vi av berättelser som bär på både sorgens tyngd och glädjens rikedom, där barndom, ungdom, mognad och ålderdom vävs samman till en levande väv av minnen och känslor.

Tawfiq skriver med ömhet om hemlandet, och om smärtan i att vara långt från rötterna, långt från de älskade vars närvaro han längtar efter, om så bara i drömmarnas värld. Samtidigt lyfter hans rader fram naturens skönhet: vetefält som böljar i vinden, dadelpalmernas skogar, Tigris och Eufrats eviga flöde, vassruggarna i träskmarkerna, vårarnas blommande fält, Kurdistans majestätiska berg och de klara morgnarna i öknen.

Modern och den älskade får en särskild plats i hans dikter, där de hedras med de mest innerliga orden.

Det finns också en drömmande ton i denna bok: att fåglarna ska sjunga med i hans steg, att träden ska bära frukt i takt med hans hjärtslag, att stenarna själva ska dansa till hans andetag, tills hans hjärta blir en fristad för alla människor.

En samling dikter som både rör vid hjärtat och öppnar dörrar till nya världar.