Roland Palmqvist – författare

Jag ger en inblick i Kungälvs historia, berättar om industrierna i Kungälv, om skolorna, om ett ruskigt skottdrama vid skoldans, om några hus på Västra gatan, om lärarinnan Anna Schwartz och hennes 1600-talshus, om Selma Lagerlöf i Kungälv, om Bergfeltska gården och trädgården, om atomfysikern Lise Meitner, om kyrkan, Stadskällaren, branden och Fars Hatt, om fästningen, om mitt hem på Västra gatan och om några som bodde där. Jag avslutar med en liten avstickare till Östra gatan, där jag framför allt låter konstnärerna Sandels och Simonsson visa oss gatan.

Min hemby Arntorp är en berättelse om hur byn Arntorp i Kareby socken södra Bohuslän förändrats och utvecklats under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Det är en berättelse om hur man levde på de olika bondgårdarna och om hur kulturlandskapet en gång såg ut. Det är också en berättelse om hur staden Kungälv breder ut sig och slukar gård efter gård. Och slutligen har jag velat visa hur ett nytt samhälle växer upp med vackra villor och trädgårdar där livet går vidare i en vacker natur och i en härlig miljö.

Boken är en fortsättning på Min hemby Arntorp. Jag berättar om utredningar som gjorts i Arntorp, som visar att byn var bebodd redan under forntiden. Jag ger också en kort redogörelse för Sveriges historia och jag går djupare in i mantalsuppgifter och husförhörslängder.

I Mina år med Svenska Röda Korset berättar jag om arbetet i Fristad-Gingri rödakorskrets, i Älvsborgsdistriktets styrelse, i Göteborgs och Bohusdistriktet, där jag under en kort tid var chef och om arbetet som regionråd i region Väst. Ett antal rödakorskretsar presenteras och vi får veta mycket om allt det fantastiska som görs för att sätta guldkant på tillvaron för äldre, ensamma, sjuka och funktionshindrade!

Boken är en fortsättning av boken En liten historia kring släkterna Palmqvist och Ekstrand. Jag har fått fram nya uppgifter om släkterna som jag vill dela med mig av. Här finns foton som inte tidigare publicerats och uppgifter som inte tidigare var kända. Vi får följa släkterna från 1500-talet till våra dagar och ta del av spännande upplevelser - bl.a. om morfar som gav sig ut på luffen och som återupptäcktes som brudgum i Göteborg! Och författaren kliver ut ur garderoben...

I boken "Att söka kunskap i en svunnen tid" kommer jag tillbaka till min fars och mors släkter - Palmqvist och Ekstrand med rötter på Tjörn, i Solberga, Kareby, Göteborg, Eksjö och Leipzig I boken berättar jag också om "nya" släktingar jag fått genom DNA-testning.

Jag har haft glädjen och förmånen att göra många resor - både som folkbildare, som rödakorsare och som semesterfirande. Här berättar jag om hur mitt reseintresse började, om hur min dröm att bli reseledare uppfylldes och om andra resor jag gjort! Den som reser har något att berätta!

Detta är min tredje bok om min hemby Arntorp i Bohuslän - den här gången med fokus på gården Hagkroken där jag föddes. Det var när jag upptäckte att hela den gamla byn höll på att försvinna, - ätas upp av industrimark - som jag bestämde mig för att dokumentera minnen och berättelser från gården. Där fanns åtta gårdar och jordbruksfastigheter när jag bodde där - nu finns egentligen bara en gård kvar! Jag förstår inte riktigt hur man så här kan förstöra stora arealer av åkrar och ängar! Naturligtvis inser jag att man vill att staden ska utvecklas. Men behöver det ske på fin och historisk åkermark, och måste den ena gården efter den andra rivas och jämnas med marken?

Boken är en hyllning till mina strävsamma föräldrar. Min mor kom från svåra förhållanden, blev tidigt moderlös och blev fosterdotter på en gård i Bohuslän - en gård som hon sedan fick överta. Min far kom från en soldatfamilj med många syskon. Det skulle dröja många år för mig att inse och förstå hur mycket de offrat, hur engagerade de varit, hur mitt liv faktiskt varit beroende av deras uppoffringar! De blir hemmansägare och sedan fastighetsägare i Kungälv och kunde se tillbaka på ett rikt liv med barn, barnbarn, barnbarnsbarn och barnbarnsbarnbarns barn...

En trädgård i Borås 1950 och 2022 som visar hur man vid mitten av förra seklet var angelägna om att möjliggöra självförsörjning av frukt och bär men även om att odla vackra prydnadsväxter. En bok om vårt ansvar för vår jord och en protest mot slöseriet och mot missbruket av jordens resurser En bok om längtan efter fred på jorden och fred med jorden!

Min bok har fått titeln Konstnärliga äventyr, historia och släktforskning, och först presenterar jag målningar jag gjort under några år och frågar mig själv om jag har en konstnärlig gen eller bara ger mig ut på konstnärliga äventyrligheter. Jag skriver om hur mitt målarintresse skapades och om målningar jag gjort sedan jag blev pensionär. Sedan skriver jag om svensk historia och påstår att släktforskning och historia måste gå hand i hand. Med vår historia som hjälp kan vi förstå hur våra förfäder levde. Efter det skriver jag om min släktforskning. Den här gången skriver jag mer om hur och var man kan hitta sina släktingar, vad man kan hitta i kyrkböckerna osv. Jag har också tagit bilder från kyrkböckerna och lagt in dem i boken. Jag ger exemplet "Carolinas födelse och dop". Carolina var min gammelfarmor född 1833 och här kan man se vad kyrkoherden skrev för 190 år sedan. Det har varit så intressant även med den här boken, man lär sig hela tiden!

För tre år sedan skrev jag boken "Mina släktingar på Tjörn från den dansknorska tiden till vår tid". Den här boken är en kraftigt omarbetad upplaga med många tillägg. Jag berättar om släktingar från Tjörn som jag kan bekräfta i kyrkböcker. Sedan kan ni läsa om två starka kvinnor i släkten. Och ni får möta mannen som gav oss efternamnet Palmqvist - min farfar Simon Bernhard. Ni får följa med till Surte glasbruk och där uppleva barnarbete, alkohol och fylleri, dans på lagårdsbacken och det hårda livet vid bruket. Bohuslän har varit dansk-norskt under flera århundraden, men hur blev landskapet svenskt? Vi möter flera Tjörnsläkter och bekantar oss med sjömannen och bagarmästaren som flyttade till Nya Zeeland. Jag presenterar en del gårdshistoria och berättar om hur en del förhållanden var olika under den norska och den svenska tiden. Tack vare överläkare John Anders Nordström får vi stifta bekantskap med några intressanta rättsfall. Vi får möta Marias och Simons barn och familjer. Och till sist får vi veta att det måste finnas historieberättare i varje familj.

Nya uppgifter om min hemby både i kartor och dokument har fått mig att skriva en tredje bok om min hemby Arntorp. Vi har väl inte tidigare talat om tvångsförflyttningar i Sverige - men det var faktiskt det som hände, när man genomförde Laga Skifte på 1800-talet! Gamla hem och gårdar revs upp och marken delades upp på nytt mellan jordägarna. Och så upptäckte jag att jag bott granne med en avrättsplats - en plats jag kunde se från vår gård! Arntorps två soldattorp är också värda att nämnas - tidigare har jag bara sett husgrunderna!

Lilla Josefin och hennes stora kanin. Josefin är nästan sex år när hon får en riktigt stor kanin. Det visar sig också att det inte är vilken kanin som helst. Den får namnet Jösta - med J - eftersom alla i hennes familj har namn som börjar på den bokstaven. Far, mor och två äldre bröder. Familjen bor på en liten gård långt ute på landet. Det visar sig snart att Jösta verkar förstå vad Josefin säger. Så småningom börjar hon själv fatta vad Jösta tänker, prata kan den ju inte. Därför uppstår något som Josefin kallar tänk-prata. Jösta får mycket och gott att äta och växer och blir ännu större. Efter ungefär ett år börjar så Jösta genomgå en märklig förvandling, vilket är upssende-väckande. Därför blir både den stora kaninen, men också Josefin, mycket omtalade och närmast rikskända. Hela familjen drar nytta av händelsen och efterhand sker fler märkliga och spännande saker.