Runo Löfvendahl – författare

Fåglar har fascinerat mig sedan jag såg min första flock steglitsor 1955. Sedan dess har jag genom åren exkurrerat i Sverige och utomlands. Fågelforskningen har expanderat med väldig fart de senaste decennierna, och omfattar såväl miljö som arv. Men många frågor återstår att lösa, inte minst hur miljöförändringarna påverkar dem. Fåglar har spelat en betydande roll i mänsklighetens historia. I folktron var omen, goda som onda, viktiga. I det gamla bondesamhället kunde fåglar tjuvmjölka getter, orsaka brand eller bringa barn till förtjänta. Det var först med Linné som fåglar fick systematiska namn på latin, ett släktnamn och ett artnamn. Linnés systematik har stått sig märkligt bra fram till nu. Fågelraser började urskiljas på 1900-talet. Först från slutet av förra seklet delade moderna genetiska undersökningar upp raser i flera arter, som t.ex. trutsläktet. Vår miljö förändras och fågelfaunan med den. Under ett sekel sker stora förändringar, i mindre skala också under några decennier. Tvärt emot vad man kan tro har antalet häckande fågelarter i Sverige ökat betydligt sedan 1700-talet. Ökningen har främst gällt mindre arter som tättingar. Ett antal större och vackrare har däremot försvunnit. I vår faunaregion har en art med anknytning till Sverige utrotats. Alla dessa aspekter finns i denna diktsamling om fåglar. Talet 300 är intressant och har också många kopplingar till Sveriges fågelarter, framför allt Club 300.