Said Alcheikh – författare

Snabba och graciösa dikter som inte nöjer sig med ett visst ämne. De berör alla aspekter av livet och väcker tillsammans frågor i sinnet och hjärtat.Liksom bilder av regnet är dessa dikter en hyllning till alla närvarons element där glädje blandas med smärta.Poeten gör inte anspråk att skriva haiku dikt explicit , men är nära till det genom ransonering på det språk för att skapa fantastiska surrealistiska bilder.

Snabba och graciösa dikter som inte nöjer sig med ett visst ämne. De berör alla aspekter av livet och väcker tillsammans frågor i sinnet och hjärtat.Liksom bilder av regnet är dessa dikter en hyllning till alla närvarons element där glädje blandas med smärta.Poeten gör inte anspråk att skriva haiku dikt explicit , men är nära till det genom ransonering på det språk för att skapa fantastiska surrealistiska bilder.

A collection of stories in Arabic that shed light on turbulent social lives due to various factors, including psychological ones, under the influence of pressures and life challenges. The writer resorts to the surrealist method, where the strange things that the characters of the stories witness outweigh reality.

This collection contains 96 pages of medium size and carries short and long prose poems belonging to the flash poem, where little vocabulary is enough to satisfy the image in the sense. The poems include tales of love, alienation and nostalgia. The poems of the group seem preoccupied with the details of the loss and absence and the expectations of the next day as the poet blends dreams with nightmares to leave his reader holding his breath in front of mixed spiritual scenes of time. At one point, he recounts his memory, and at other times presents a poem celebrating the day to bring us closer to the image of a dreamy future that caresses his feelings or visions to convey to the recipient's feelings with pure poetry, transcending disasters and distortions of wars and personal disappointments. The poems are overflowing with self-reflection and philosophical reflections, as if the poet assesses the inventory of his life and places to reach a shocking conclusion and declares that the characteristics of the homeland may be found by some people in exile without suffering.

A collection of poems in Arabic inspired by life in isolation when the poet lived it against the background of the quarantine imposed on the world due to the Corona pandemic. The poet also has a special experience of isolation as a cultural and social condition that established its pillars from the life of exile and alienation, as the poet dedicates this book to this difficult human experience.

Dessa dikter föddes inte på en enda plats. De bär spår av byar och städer, av krig och stillhet, av barndomens landskap och exilens långa vägar. Mellan deras rader vandrar människor som lämnat mycket bakom sig, men som ännu bär sina första himlar inom sig. Många av dikterna rör sig mellan två världar: minnet och nuet. De återvänder till det som gått förlorat, men stannar inte där. Också i sorgen finns en envis längtan efter ljus, efter förundran och efter en mänsklighet som ännu inte har gett upp sig själv. I denna bok är exilen inte bara en förlust. Den är också ett tillstånd där människan lär sig att se på nytt. Att lyssna till tystnaden. Att upptäcka hur minnet fortsätter att leva i träden, i fåglarna, i dofter som färdas längre än avstånd och år. Det är en diktsamling om en människa som försöker behålla sin oskuld mitt i förödelsen.