Signe Vats Jonsson – författare

När det osynliga blir synligt

Vad händer när barns skapande fria lek får bli startpunkten för ett utforskande som öppnar nya vägar till lärande, relationer och förståelse av världen? I den här boken visar Signe Vats Jonsson hur öppna undersökningsprocesser kan bidra till ny kunskap om undervisning i förskolan.

Med utgångspunkt i barns egna perspektiv beskrivs hur lek och improvisation kan bli vägar till att utforska förändring, relationer och världen omkring oss. Genom konkreta exempel och barns egna definitioner av begrepp synliggörs hur sådant vi ofta tar för givet kan framträda på nya sätt när det utforskas tillsammans med barnen. Det osynliga blir synligt först när vi får syn på det , som en femåring uttryckte det.

Boken utmanar traditionella gränser mellan lek och lärande och visar hur de i stället kan samspela med ämneskunskap och pedagogiska mål. För när barns utforskande tas på allvar skapas förutsättningar för nyfikenhet, kreativitet och empati – där kunskap och medkänsla får utvecklas tillsammans.

Författare

Signe Vats Jonsson är förskollärare, ateljerista och pedagogisk utvecklingsledare med inriktning på estetiska ämnen. Hon utsågs till Årets Lärarförfattare 2025.  

Innehåll

KAPITEL 1 Lek med betydelser

KAPITEL 2 Fantasi och kunskap utvecklar den skapande fria leken

KAPITEL 3 Den skapande fria leken utvecklar kunskap och fantasi

KAPITEL 4 Leklogiker gör det möjligt att leka samman till synes skilda föremål

KAPITEL 5 Olika tolkningar av samma fenomen eller verklighetens flertydighet

KAPITEL 6 Förändring och utveckling över tid – i naturen och i Pokémonspel

KAPITEL 7 Metaforer i barns utforskande av samband och relationer

KAPITEL 8 Vad betyder estetisk kunskap i förskolan?

KAPITEL 9 Lärandeobjektets mångtydighet – problem och möjlighet

KAPITEL 10 Från råttor till krafter

KAPITEL 11 Filosofiska samtal – en gruppimprovisation

KAPITEL 12 Organiserade lärmiljöer för öppna undersökningsprocesser

KAPITEL 13 Begrepp som reflektions- och undersökningsverktyg

KAPITEL 14 Stereotyper, fasta föreställningar och slutna tankefigurer