Sven-Ove Svensson – författare

Var tredje krönika Sven-Ove skriver ska vara rolig, var tredje kritisk och var tredje snäll. Så brukar han tänka. - Snäll? Du? - Ja varför inte? Kanske en naturbetraktelse eller barnhistoria. Här har han samlat några av dem, både nya och gamla texter, bitska och finurliga. Som bonus får du dessutom en rejäl bunt med dikter av förre ägaren till en hemgjord tryckkokare, Hr Viktor Root. Vem nu det är. Efter en särskilt arg krönika i tidningen blev Sven-Ove till och med stoppad av läsare i orienterarskogen medan andra hann i kapp honom på den asfalterade banvallen i Forshaga när han åkte inlines: - Hallå! Det är du som skrev om landstinget i tidningen va? Tack snälla du. Läs denna bok.

Efter ett liv som löpmotionär har Sven-Ove Svensson skrivit en inspirerande tänkebok för nybörjare, endorfinjägare och gatuplockare. Allt började när han skrev löparlärdom nummer 113 på Facebook. Ät inte matjesill rätt nära innan söndagspasset. Då krävde snart omgivningen att han skrev de 112 första lärdomarna med. Det blev till sist 268 sidor funderingar från Sven-Oves löprundor genom åren. Den överjordiska känslan i Sunne, löparfilosofins tre grundsatser, fyra löpargurus och hans uppfinning. Den kloka frågan från barnet i pulkabacken. Hälsningen på kyrkogården i Gåsborn. Gatlyktelögnen. Uppslagsboken som påstod att kvinnor inte springer. Det gör de. En av dem ger Sven-Ove, 73, beröm när hon på pigga ben passerar honom i Forshagas värsta mördarbacke. Trevligt. - Texterna har vuxit fram under många år, säger han. Merparten av idéerna har kommit när jag sprungit. Jag började springa 1952 och har skrivit länge om löplust. Om titeln på boken är överdriven? Det får läsaren avgöra. Kondition är fötter som vill i väg och lungor som håller med.

Kepsar är praktiska plagg skrev jag i det sociala mediet. Själv har jag 19 stycken. De ligger överallt i träningslådor, garderober och på hatthyllor. Jag hade fel. När jag kontrollräknade var de 56 stycken. De inte är kepsar. De är souvenirer, milstolpar, vykort, meriter, stöd för minnet, goda vänner och löpkamrater. Detta är min bok om kepsarna här hemma och ute i världen. Mina mössor har någonting att säga om vår tid, men det har du säkert redan förstått. En gång fanns det en lag om kepstvång, förresten. Visste du det?

”Kepsar är praktiska plagg” skrev jag i det sociala mediet. ”Själv har jag 19 stycken. De ligger överallt i träningslådor, garderober och på hatthyllor.” Jag hade fel. När jag kontrollräknade var de 56 stycken. De inte är kepsar. De är souvenirer, milstolpar, vykort, meriter, stöd för minnet, goda vänner och löpkamrater. Detta är min bok om kepsarna här hemma och ute i världen. Mina mössor har någonting att säga om vår tid, men det har du säkert redan förstått. En gång fanns det en lag om kepstvång, förresten. Visste du det?

Efter ett liv som löpmotionär har Sven-Ove Svensson skrivit en inspirerande tänkebok för nybörjare, endorfinjägare och gatuplockare. Allt började när han skrev löparlärdom nummer 113 på Facebook. ”Ät inte matjesill rätt nära innan söndagspasset”. Då krävde snart omgivningen att han skrev de 112 första lärdomarna med.Det blev till sist 268 sidor funderingar från Sven-Oves löprundor genom åren. Den överjordiska känslan i Sunne, löparfilosofins tre grundsatser, fyra löpargurus och hans uppfinning. Den kloka frågan från barnet i pulkabacken. Hälsningen på kyrkogården i Gåsborn. Gatlyktelögnen. Uppslagsboken som påstod att kvinnor inte springer.Det gör de. En av dem ger Sven-Ove, 73, beröm när hon på pigga ben passerar honom i Forshagas värsta mördarbacke. Trevligt.- Texterna har vuxit fram under många år, säger han. Merparten av idéerna har kommit när jag sprungit. Jag började springa 1952 och har skrivit länge om löplust. Om titeln på boken är överdriven? Det får läsaren avgöra. Kondition är fötter som vill i väg och lungor som håller med.