169 kr
Läs direkt efter köp
Tidigt på morgonen den 30:e juli 2004 landar vi med ett av världens största transportflygplan, Antonov 124, på flygplatsen i Tchads sommarheta huvudstad Ndjamena. Vi är en grupp från svenska Räddningsverket, tre svenska journalister och en fotograf. Mina två TV-kolleger och jag, som reser på uppdrag av Sveriges Radio, är med för att rapportera om situationen för de tiotusentals sudanesiska ”Darfurflyktingarna” som befinner sig i grannlandet Tchad. Vad vi journalister inte vet när vi landar, är att vi inom loppet av 36 timmar kommer att bli brickor i ett större globalpolitiskt spel. Ett spel som symboliserar den nya tiden, där kalla kriget ersatts av det mer svårgreppbara Tysta Kriget.Efter kalla krigets slut råder ett närmast anarkistiskt utrikespolitiskt tillstånd. Alla länder, med USA, Kina och Ryssland i spetsen, bryter mot tidigare givna regler. Folkrätten sätts mer eller mindre ur spel eller används selektivt. Samma sak gäller kampen om demokratiutveckling i världen och frågan om de mänskliga rättigheterna.Vad styr de mäktigas utrikespolitik? Kalla kriget dominerades av ideologiernas kamp, men nu bestäms ländernas styrka av helt andra faktorer. Den som har kontroll över oljan har också makt över framtiden.Vladislav Savic har i många år varit utrikeskorrespondent på Ekot, tidigare stationerad 4 år i Moskva. Under många år har han följt temat olja och världens växande energibehov ur ett konfliktperspektiv, bland annat genom stipendiefinansierad research på plats i flera världsdelar.