Yngve Stolpe – författare

Den tid som blev vår väl den mest fascinerande, ja dramatiska av tider där horisonter vidgats såväl mot mikrokosmos som makrokosmos och där naturvetenskapliga och teknologiska landvinningar överträffat alla drömmar, för att nu inte tala om utforskandet av planetens egen slösande rika natur i all dess variationsrikedom. Men där har vi också uppmärksammats på att vi som aldrig förr sitter i samma trånga båt, där kulturer och religioner möts och nöts mot varandra och avtvingas var och en sin bekännelse, i ord som i handling. Där vår samhörighet kan komma att utsättas för påfrestningar och vi börjar själva förstå den känsla av hemlöshet som vill infinna sig i spåren av mera genomgripande omvandlingar. Den kristna församlingen inte undantagen. Det är kanske inte minst i känsla för en älskad kyrkas fördolda skatter som prästen skriver, rädd för att vi kanske håller på att glömma bort var vi söker dem. Mitt i allt detta har frågan om människosyn och människovärde väl mer än någonsin tidigare hamnat i focus. Kanske är det frågan om det inte är Bibeln själv som förväntar sig en nyupptäckt i dag, med dess focus just på människan. Det är vad den här boken handlar om.