49Books – förlag

Bado lever på gatorna i Amed (Diyarbakır). Han sover under kartonger i ett rivningshus, letar mat och saker att sälja i soporna och klarar sig tack vare några grannars vänlighet. En gång hette han Bedran och hade fru, en liten dotter, Helin, och ett liv i Van, tills hans äldre bror, som ville åt familjens egendom, vände hans fru mot honom och hans liv rasade samman. En natt ser Bado två maskerade män vid bilmekanikern Vahdats hus, och när de misshandlar honom för att tysta honom förändras allt: Vahdat tar hand om honom, och vägen leder vidare till Adana och Istanbul, till kärleken Berfin och till kampen för att få tillbaka sin dotter. En roman av Mehmed Dehsiwar om svek, utanförskap och människovärde, i persisk översättning av Matin Shekari.

I en isig midvinternatt föds Ulv – den sjunde sonen till en sjunde son. Den gamla ålderkvinnan förklarar honom förbannad redan innan han dragit sitt första andetag. Hans mor Tuva dör i födseln, men hans far vägrar lämna pojken åt vargarna. Många år och många skogar bort drömmer en sexårig flicka vid namn Liv om det hennes släktes lag förbjuder: att bära svärd, att jaga, att själv få välja sitt öde. En sen höstnatt kommer främlingar över älven med facklor. Elden slukar hennes by och hela hennes familj – men Liv undkommer. Djupt inne i urskogen finner Ulv henne, feberhet och nära döden. Under sju år växer Liv upp i byn Ulvspass under Ulvs beskydd. Han lär henne att skjuta med båge, att tolka naturen, att lyssna till Jordmoderns röst. Men när Liv blir kvinna lovas hon bort till Runar – en ungkrigare hon föraktar. Och när Runar till slut bryter alla lagar och rövar bort henne, påbörjas en lång vandring genom okänd vildmark, genom fientliga byar, och slutligen in i Sápmi – samifolkets land – medan hon bär sin älskades barn under hjärtat. Vargens dotter är en episk nordisk roman, uppbyggd kring nio långa månvarv av väntan och prövning. Det är en berättelse om kärlek som tålmodigt mognar, om kvinnor som ger sina liv för att andra ska få välja sina, och om de tusenåriga släktleder som måste brytas innan något nytt kan växa fram. Med inspiration från fornnordisk mytologi och samisk tradition bjuder Okami Serenitate på en debutroman skriven i ett medvetet arkaiskt språk som placerar boken närmare Kerstin Ekman än genomsnittsfantasin. För läsare av Margit Sandemo, Johanne Hildebrandt och Katherine Arden. OBS! Romanen rekommenderas för läsare från 18 år. Innehåller skildringar av våld och övergrepp.

Lilla Kanins röda mössa är borta – den som mormor har stickat. Farbror Räv har inte sett den. Tant Ekorre har inte sett den. Men med hjälp av en liten vän hittar Lilla Kanin till slut sin mössa igen. Med korta, rytmiska meningar och varma illustrationer följer vi Lilla Kanin genom skogen. En berättelse om att leta, nästan ge upp – och om hur mycket lättare allt blir när någon hjälper till. Kartongbok med rundade hörn, gjord för små händer. Från 0 år.

Mira går genom skogen varje morgon, i sin egen takt. En dag ligger en tung nyckel med en stjärna på i mossan, och den passar i ett litet hål i den äldsta ekens stam. Inne i trädet håller ljuset på att slockna: stjärnträdet tappar sitt sken, och tre stjärnbitar måste hittas – en av dem vill inte bli funnen. Mira tar sig igenom bäckens strömmar, ett träd som håller fast och en skugga som ser ut som en rädsla som lärt sig gå. En stillsam bilderbok om mod som inte är högljutt. För barn från 5 år.

Zebra är en varm och hjärtevärmande berättelse som tar med barnen på ett äventyr fullt av känslor och lärdomar. Den handlar om en liten åsneunge som en dag tappar bort sin mamma och får hjälp av Natten och Dagen för att hitta henne igen. Genom fina illustrationer och en enkel, poetisk text förmedlar boken viktiga budskap om hopp, mod och att aldrig ge upp, även när det känns svårt.

Dikterna i ”Helvetet” kännetecknas av en autentisk uppenbarelse med jaget, hemlandet och minnen, som ett sätt att söka efter en bredare mening med livet i ljuset av den exil och tystnad som följer av förtryck och lidande. De är texter som kännetecknas av symbolisk täthet med flera betydelser: kvalitativ täthet i det föreställda språket och konnotationen, estetisk täthet i mening och vision, och en intensitet av poetisk kognitiv undersökning som driver den sensoriska dimensionen att beröra sanningen och penetrera dess detaljer fyllda med brutal grymhet under en livstid av exil och förtryck. Allt detta görs genom en fantasi laddad med visioner som drivs till den av ett levande minne som försöker följa det förflutna med alla dess dagliga bekymmer. I denna översatta urval diktsamling förlitar sig poeten Lukman Mahmoud på flera element i den konstnärliga konstruktionsprocessen, som börjar med symbolelementet och passerar genom berättelser fulla av tecken. Poeten sammankallar en hemlig diskurs där dåtid och nutid flätas samman, och verklighet och myt.

At fifteen, Roje feels torn between her European life in Cologne, Germany, and her Kurdish heritage. Her only connection to her roots is her grandmother, Beritan, whose past unfolds through old photo albums and stories. The story then plunges into 1979 Bayazit, Northern Kurdistan, where young Beritan is thrust into a deadly struggle after her journalist father is assassinated. As Beritan and her friends Arjin, Destan, and Jiwar uncover a sinister conspiracy to erase Kurdish identity, they face escalating threats from powerful, corrupt forces. After Roje uncovers the brutal truths of her grandmother’s past, how will the weight of these revelations reshape her view of the world and force her to confront her own role in a legacy of struggle?

Mijabad är en roman på kurmanji av Jan Dost, som utspelar sig i Mahabad 1946, under den kortlivade kurdiska republikens tid. Huvudpersonen Badînê Amêdî, en lärare från Amêdî, för dagbok i staden, övertygad om att döden närmar sig och att bara skrivandet kan hålla den på avstånd. I hans anteckningar flätas hans eget liv samman med familjens historia: fadern som deserterade efter slaget vid Sarıkamış under första världskriget, modern som dog när han föddes, och kärleken – till kollegan Mujde och till Jale, som han förlorat. När året går mot sitt slut faller republiken, och romanen följer staden och Badîn fram till det bittra slutet.

Piggsvin står vid parken och ser barnen leka, när ett barn går förbi med en klarröd ballong och alla andra genast vill ha en likadan. Piggsvin, som länge har letat efter ett arbete, får en idé: han ska sälja ballonger, tjäna pengar och kanske till och med få gå med i en fotbollsklubb. Men vinden leker med ballongerna – poff, poff, poff – och de spricker mot hans taggar, dag efter dag. Hans lärare Fru Får säger det som behöver sägas: han är både fin och klok, men han måste hitta ett arbete som passar honom. En varm och rolig tvåspråkig bilderbok om att hitta sin egen plats, med svensk och kurdisk (sorani) text. Översättning: Sheida Taha. För barn 4–8 år.

Çilkewan är en samling dikter, korta texter och noveller av Beyan Kurd Feřşî. Titeln syftar på Çilkewan, det högsta tornet i fästningen Dimdim, varifrån fästningens kvinnor enligt folkeposet kastade sig ned hellre än att falla i Shah Abbas truppers händer. I förordet blir tornet i stället en plats varifrån tankar skjuts som pilar mot föreställningar som påtvingats kurderna. Dikterna, mestadels på sorani med inslag av kurmanji, handlar om Kurdistan, identitet, ockupation och motstånd, om språk och frihet, om Halabja och Dimdim och om religion och makt. Boken avslutas med korta prosatexter och några noveller, bland dem ”Muren”, om en gammal man och den mur han en gång tvingades bygga.

Ḩewtewanew Řazekam är en samling av sju berättelser på hawrami (gorani) av M. Raza Bahmani. I förordet skriver författaren att han länge burit på dessa historier och velat bevara något av livet i Hawraman under två epoker innan det glöms bort. Berättelserna utspelar sig i Hawramans byar och skildrar människornas vardag, kärlek, sorg och seder; en av dem är skriven som ett brev, daterat 1973. Bland titlarna finns Şetawe, Mama Gulanekê Hewramanî och Qasim û Ḩeyate.

Den färgrika Shamaran är en bilderbok som bygger på den kurdiska myten om Shamaran. Det sägs att världen en gång i tiden var grå och färglös, och att Shamaran bodde i en grotta i Shahobergen. Hon bestämmer sig för att ge sina färger till djuren i Zagros ekskogar och skickar kråkan för att samla dem. Ett efter ett får djuren en färg: storken tar vitt till molnen, berghönan blått till himlen och havet, räven rött, lejonet gult till solen, fjärilen orange, påfågeln lila, björnen brunt, vildgeten grönt och kråkan svart till den stjärnklara natten. När skogen till slut lyser av färg har Shamaran själv blivit grå – och hon går stilla tillbaka till sin grotta. Boken ges ut på sorani, hawrami, kalhori och kurmanji. För barn från 3 år.

Řeşeřêḩane är en roman av M. Raza Bahmani i Sarkaw Fairooz översättning till sorani. Berättelsen börjar 1977 i Newsûd i Hawraman, där den unge tjänstemannen Saman under ett bröllop i byn Xanega förälskar sig i Nazenîn. Kärleken dras in i omvälvningarna kring revolutionen 1979: Saman fängslas och Nazenîns familj tvingas lämna landet. Romanens sista del utspelar sig i London fyrtio år senare, där Saman lever med sin hustru Dalia och dottern Reyhane, när det förflutna åter gör sig påmint. En roman om kärlek, landsflykt och om hawramisk kultur och språk.

Mugh är en diktsamling av Matin Shekari (Tin). Titeln bär enligt förordet på tre begrepp – mor, hemland och sorg – och de bär hela samlingen. Dikterna rör sig mellan det personliga och det kollektiva, mellan kvinnokroppen och den politiska geografin, och återkommer till moderskap, förlust, exil, förtryck och motstånd. Här finns hyllningar till kurdiska mödrar och kvinnor som bär berget på sina axlar, men också dikter om språk, makt och poetens plats i en våldsam tid. Formen växlar mellan berättande och koncentrerade, bildrika dikter.

På en vid slätt där det finns plats för alla lejon har två lejonstammar, en i öst och en i väst, i åratal krigat om vem som ska bli kung. Mitt i striderna möts två lejon som har stötts ut ur flocken. I stället för att slåss hittar de ett annat sätt att leva: de börjar måla mönster på alla som söker sig till dem – och det förändrar allt för alltid. En humoristisk och allegorisk fabel av Seywan Saedian, illustrerad av Hadis Mahmudian, om vänskap, olikhet och om var den verkliga styrkan finns. För barn från 7 år.

Destana Fatfatoka Tilîmij är ett episkt berättarverk (qewl) på kurmanji av Serdar Engîn. Berättelsen tar sin början vid istidens slut och kretsar kring källan vid Serêkaniyê, Khaburflodens källa, där byborna varje sommar firar en helig fest till gudinnan Nannas ära. I centrum står flickan Fatfatok, som inte har några bröder, och vars väg korsas av gestalter ur folksagan: de sju jägarbröderna, en dev och en gammal kvinna. I mytisk form skildrar boken hur ett samhälle byggt kring modern, kvinnan och naturen förändras och hur våldet mot kvinnor får fäste. Verket är indelat i sju delar och vävt med sång, ritualer och folklore.

Mellan Kurdiska republikens fall 1946 och den iranska revolutionen 1979 levde den kurdiska nationalismen i Iran till stor del i exil. Dessa tre decennier har sällan studerats, och Abbas Vali kallar dem den kurdiska nationalismens bortglömda år. Boken följer hur rörelsen omformades politiskt och ideologiskt: från återupprättandet av statens makt och kurdernas motstånd, via kuppen 1953 och exilen, till den väpnade kampen, vänsterns framväxt, bildandet av Komala och det revolutionära brottet 1978–79. Vali bygger på intervjuer med ledande gestalter i exilrörelsen, partiernas egna dokument och skrifter från radikala studentgrupper i Europa. Studien, som är andra delen i Valis trilogi om kurderna och staten i Iran, ges här ut för första gången på persiska, översatt från engelska (The Forgotten Years of Kurdish Nationalism in Iran, 2019).

Romo är en rultig och älskvärd liten robot som älskar mat och äter allt han ser – till och med stenar. När mamma börjar arbeta som lärare blir lunchen plötsligt bara en enkel soppa av muttrar och skruvar, och Romos stora mage blir aldrig mätt. Han börjar äta hos kompisen Turbo varje dag, tills mamma sätter stopp. En lustig bilderbok av Hêvîn Ibrahîmî, illustrerad av Atefeh Hedayati-Rad, om aptit, familj och om att hitta en lösning på ett problem. För barn från 9 år.

En bukett vackra sagor samlar Vladimir Suteevs klassiska djurberättelser med hans egna illustrationer, återberättade på kurdiska på vers av Mislêh Rêbwar. Här finns bland annat kycklingen och ankungen, de tre kattungarna, djuren som söker skydd under svampen, Vem sa mjau?, igelkotten och äpplet, tuppen och färgerna och den dumma gåsen som vill vara som alla andra. I sitt förord beskriver översättaren boken som en bukett blommor, rimmad för barnens glädje. En samling att läsa högt och återvända till. För barn 4–9 år.

Det är vinterns sista dag och jorden bär fortfarande sin snövita skjorta. I boet piper fågelmammans ungar av hunger, och hon vet inte var hon ska hitta mat i all snö och is. Ett litet moln berättar om Dar'aws – vinden som i kurdiska sägner väcker träden och för med sig budet om våren – och lovar att passa ungarna medan hon flyger till Vindarnas land. En bilderbok av Cebar Şafiîzade, illustrerad av Rana Hejazi, som berättar den gamla sägnen på nytt genom en fågelfamiljs ögon, om hopp, samarbete och vårens återkomst. För barn 8–12 år.

Efter regnet skingras molnen, men Fru Sol är fortfarande ledsen: den här gången har regnbågen inte kommit till henne. En liten sparv bestämmer sig för att hjälpa och flyger från djur till djur för att be om lite färg – den gröna grodan, den gula haren, den blå fisken, den röda nyckelpigan, den lila fjärilen, den orange räven och den blågrå duvan. Alla ger gärna, för de vet att de själva behöver solens ljus och värme. Med alla sju färgerna målar sparven en regnbåge åt Fru Sol, och hela världen lyser upp. En färgglad bilderbok på kurmanji om samarbete och tacksamhet. För barn från 7 år.

Mîna är två år och bor med mamma, pappa, sin bror och sin storasyster. I kvarteret bor också farmor Vêra, som ställer ut mjölk och vatten åt fåglarna och åt den svartvita katten som kommer från skogen. Mîna tycker mycket om katten och vill gärna leka med den – men en dag drar hon den hårt i svansen, och katten river henne. Pappa tröstar henne och förklarar lugnt att katter inte tycker om att någon drar dem i svansen. Nästa dag, när katten kommer tillbaka, klappar Mîna den varsamt. En kort bilderbok om att vara snäll och visa respekt för djur. För barn från 5 år.

Daweł är en bilderbok av Azad Se'îdî med illustrationer av Avin Maroufi. I faster Xeyałs trädgårdsland står en fågelskrämma som inte liknar några andra: den är inte till för att skrämma, utan står för liv, fred och kärlek. Den kan varken röra sig eller fly, men står kvar genom kyla och ensamhet och väntar på våren och på fåglarna. På hösten gulnar den, när träden knoppas grönskar den på nytt, och när fåglarna kommer tillbaka ställer den till med fest. En stillsam berättelse om tålamod, hopp och årstidernas kretslopp. För barn från 7 år.

På den oljerika ön Shirvan, där en blåögd ”profet” och hans svartklädda män håller folket i ett järngrepp, försvinner kvinnor spårlöst. Berättaren är ingen vanlig berättare utan ondskan själv, en gestalt som kallas Satan och som inte ens vet säkert vem den är. Med en resväska i handen följer den den nittonåriga Hurin genom ett dödens hus och en bar där kvinnor gömmer sig, gör motstånd och till slut slår tillbaka. Galavizh Nazarians roman är skriven i en expressionistisk och postmodern form, med skuggliknande, ofta symboliska gestalter, och berättar om en katastrof där ingenting är säkert till sista sidan.

Shamaran är en berättelse av Cebar Şafiîzade, illustrerad av Asrin Afshar, som bygger på den kurdiska myten om ormdrottningen Shamaran. Boken läses som ett spel: slå tärningen, gå framåt på spelplanen och läs det avsnitt som rutans nummer visar – och här biter ormarna inte, utan hjälper läsaren fram till slutet. Den fattige vedhuggaren Tamasp faller ner i en brunn i skogen och vaknar i ormarnas land, där Shamaran, med ormkropp och en ung kvinnas ansikte, lär honom läsa böcker och ställa frågor. När längtan efter mamma blir för stor får han gå hem, men med en varning och en hemlighet som snart sätts på prov. Boken ger flera möjliga slut och uppmanar läsaren att välja ett och skriva fortsättningen själv – en berättelse om kunskap, kärlek, uppoffring och frihet.

Ila och Ava ger sig av till grottan där önskningarnas divar bor. De har två önskningar: att mormor ska bli frisk och att pappa, som varit försvunnen till havs i flera år, ska komma hem. Barnen tror att de ska möta en enda div, men i grottan väntar något större än en saga: divar som i åratal har varit fångade i fiendskap, fördomar och rivalitet, och en tävling mellan divpojkarna och divflickorna. Med sin nyfikna och oskuldsfulla blick hittar de två barnen en väg som de vuxna inte har kunnat se, och löser på köpet ett större problem än sitt eget. En fantasifull äventyrsberättelse av Nāhid Rahimi med illustrationer av Hadi Rabiee, om mod, empati och samarbete. För barn från 9 år.

Giraffen är så lång att hon inte ens får plats på boksidan, och den långa halsen ställer till problem hela tiden. Var ska halsduken sitta, var ska halsen ligga när hon sover, och varför slår huvudet alltid i taket i skolan? Att dricka vatten är värst av allt, och hon önskar sig en kort hals. Men hon flyr inte från den som hon är, och till slut blir just den långa halsen en styrka som gör att hon kan hjälpa andra. En humoristisk och varm bilderbok av Banafsheh Rasuliyān med illustrationer av Maryam Fadae, om att acceptera sig själv och växa. För barn från 5 år.

Giraffens hals är så lång att den inte ens får plats på boksidan – och den ställer bara till besvär: halsduken räcker inte runt, huvudet slår i skolans tak och att dricka vatten blir en katastrof. Giraffen går ensam och önskar sig en kortare hals. Men hon flyr inte från den hon är, och till slut blir just den långa halsen en styrka som gör att hon kan hjälpa andra. En humoristisk bilderbok av Banafsheh Rasuliyān om att acceptera sig själv, illustrerad av Maryam Fadae och översatt till sorani av Cebar Şafiîzade. För barn från 5 år.

Dîko är en kurdisk folksaga, återberättad för barn. Ett fattigt bondepar lever ett grått och glädjelöst liv, och mannen längtar efter ett barn. På byns mullas råd lindar hustrun in ett ägg i tygtrasor och lägger det i vaggan – tills mannen upptäcker knepet och kastar ägget i väggen. Ur ägget flyger tuppen Dîko, som genast frågar sin far vem som är skyldig honom pengar. Han ger sig av för att kräva in en tjugo år gammal skuld hos mîrens son, och varken floden eller elden kan stoppa honom. En rolig och spännande saga om hopp, list och om att få sin rätt. För barn från 7 år.