Astrid Lindgren Text – förlag

Århundradets kärlekshistoria på riktigt! Kanske den allra vackraste av Astrid Lindgrens texter. "Nu vill jag berätta en kärlekshistoria ... Den rymmer mer kärlek än någon jag har läst i böcker, och för mig är den rörande och vacker. Men det beror kanske på att den handlar om två människor som råkade bli mina föräldrar."

Arrendatorn Samuel August Ericsson (1875-1969) och Hanna Jonsson (1879-1961) träffades 1888. De gifte sig 1905 och bosatte sig på gården Näs i utkanten av Vimmerby. I juli 1906 fick de sonen Gunnar som blev riksdagsman för Bondeförbundet, och i november 1907 föddes Astrid Anna Emilia. Familjen utökades med två döttrar till, Stina och Ingegerd. Under hela sitt liv älskade de två varandra innerligt. Boken är Astrid Lindgrens personliga hyllning till dem och kärleken. Historien blev av Sveriges Radios lyssnare vald till årtusendets kärlekssaga 1999. Detta är en ny utgåva av berättelsen Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, illustrerad med foton och originalbrev.

I år är det 40 år sedan Astrid Lindgren tilldelades den tyska bokhandelns fredspris. Sitt tacktal formade hon till ett flammande och angeläget upprop mot våld och tyranni. Talet är lika aktuellt än i dag, med sin raka beskrivning av ondskans mekanismer och vår starka längtan efter fred.

Förord av Marta Santos Pais, FN:s Generalsekreterares särskilda sändebud i arbetet mot våld mot barn. Hon leder FN:s internationella arbete för att förebygga och eliminera allt våld mot barn.

Efterord av Tomas Hammarberg, en av Sveriges mest internationellt kända experter inom arbetet för mänskliga rättigheter. Barns rättigheter ligger Thomas varmt om hjärtat och i många år arbetade han för att FN:s Barnkonvention skulle bli verklighet.

Denna nya utgåva är rikt illustrerad av Stina Wirsén.

Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var skall vi i så fall börja? Jag tror att vi måste börja från grunden. Med barnen.

Astrid Lindgren

In 1978, Astrid Lindgren was awarded the Peace Prize of the German Book Trade. She turned her acceptance speech into a fiery and compelling appeal to put an end to violence and tyranny, especially the violence that begins in the home and that affects children above all else.

This is a new edition of the speech, richly illustrated by Stina Wirsén, with a preface by Marta Santos Pais, Special Representative of the Secretary-General on Violence against Children, UN and an afterword by Thomas Hammarberg, Human Rights Adviser and Member of the first UN Committee on the Rights of the Child.

Pippiperspektiv - starka röster om världens starkaste flicka! Under 75 år har hon erövrat världen. Roat, förundrat, ifrågasatt och provocerat. Älskad av barn och framburen som en frontfigur och symbol för det fria och anti-auktoritära är Pippi Långstrump lika aktuell nu som hon var då Astrid Lindgren skrev första boken om henne, mitt under brinnande världskrig. Ingen tycks oberörd av Pippi Långstrump! Pippiperspektiv är en jubileumsbok där kända skribenter och tecknare i ord och bild presenterar sin bild av Pippi Långstrump. Originella, roliga, tänkvärda texter och intervjuer av skarpa svenska och utländska skribenter, fantastiska nyritade illustrationer, många foton och mycket kuriosa om Pippi ryms i denna påkostade hyllningsbok. Bland de medverkande finns Susanna Alakoski, Jens Andersen, Kitty Crowther, Jan Eliasson, Tarja Halonen, Agnes Lidbeck, Inger Nilsson, Suzanne Osten, Roland Paulsen, Pipilotti Rist, Meg Rosoff, Alicia Vikander, Björn Ulvaeus och många fler!

Vid jultiden 2001 satt jag som så många gånger förr vid Astrid Lindgrens runda matrumsbord på Dalagatan 46 och drack kaffe och betade av dagens postskörd. Jag sa till henne

- Tänk, nu har jag fyllt 65, nu har jag blivit folkpensionär. - Jamen från mig ska du väl ändå inte pensioneras? - Nej nej, sa jag, det blir först när döden skiljer oss åt! - Jaha du, sa Astrid, och vad tycker du jag ska göra sen då? Ska jag springa omkring här och yla av sorg?

Astrid var då 94 år fyllda men sting i repliken hade hon ännu. Drygt en månad senare var hon borta.  

Kerstin Kvint var bara 16 år när hon 1952 steg in genom porten till Rabén & Sjögren på Tegnergatan 28 i Stockholm. Hon började som kontorsflicka men avancerade snart till chefssekreterare och så småningom var det hon som tog hand om förlagets utlandsförsäljningar, inte minst sålde hon Astrid Lindgrens böcker med stor framgång. Och när Astrid på äldre dagar inte själv orkade med all korrespondens var det Kerstin som trädde in som hennes personliga sekreterare. Med många historier, privata foton och citat från Astrid berättas här om deras långa gemensamma arbetsliv;  resor, möten med författare och förlagsvänner. Astrid Lindgrens kvickhet och slagfärdighet känns igen i de många anekdoterna, till exempel när hon i 85-årsåldern gör succé hos det spanska förlagsfolket i Barcelona då hon med bravur framför en gammal slagdänga: I m one of the nuts in Barcelona, I plinka de plonk in Casa de bionk Innan kvällen var slut kunde alla den utantill.  

Hon är tveklöst den människa som betytt mest för mig under mitt långa yrkesliv. En underbar medmänska som saknar motstycke, en räddande ängel för mig och en klippa för många! Kerstin Kvint

»Jetzt will ich eine liebesgeschichte erzählen, keine, die ich gelesen Astrid Lindgren oder mir ausgedacht, sondern nur eine, die ich gehört habe. Oft gehört habe. Darin ist mehr Liebe als in allen, die ich in Büchern fand, und für mich ist sie rührend und schön. Aber das liegt vielleicht daran, dass sie von zwei Menschen handelt, die meine Eltern werden sollten.«

Astrid Lindgrens Erzählung über das erste Treffen ihrer Eltern, über ihre junge Liebesgeschichte und über eine lange, glückliche und harmonische Ehe wurde 1999 von den Hörern und Hörerinnen des schwedischen Radios, Sveriges Radio, zur Liebesgeschichte des Jahrtausends gekürt.

Svensk originaltitel: En kärlekshistoria: Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult