Bohusläns museums förlag – förlag

ISSN 0280-4174

ISSN 0280-4174

Det har gått mer än 20 år sedan Ted von Proschwitz – forskare vid Naturhistoriska Museet i Göteborg – för första gången artbestämde en spansk skogssnigel i Sverige. Han hade då följt artens spridning över Europa under några år och förstod vad som skulle komma att hända även här. Med allmänhetens hjälp kunde museet de följande åren i detalj kartlägga artens erövring av Sverige. Efterhand stod det också klart vilken oerhört besvärlig skadegörare snigeln är och att behovet av adekvat information om den är stort. Det känns därför angeläget att ge ut en bok baserad på vetenskapliga forskningsresultat och fakta. En bok som samlat redovisar mer än 20 års erfarenhet av spansk skogssnigel och bekämpning av den men som också lättfattligt presenterar den fascinerande djurgruppen sniglar. Boken placerar dem i sitt ekologiska sammanhang – både som ”nyttiga” djur och skadegörare.

Under perioden 1000–1300 pågick stora förändringar med både politiska och religiösa förtecken i Europa, förändringar som skapade utrymme för nya aktörer. Under denna tid formades de tre nordiska rikena Sverige, Norge och Danmark. Kristina Carlsson har i Var går gränsen? valt att undersöka ett område som länge utgjorde gränsen mellan dessa tre riken. I diskussionen kring maktstrukturer i medeltidens Västergötland har hittills de hög- och senmedeltida territoriella riksgränserna och landskapsgränserna ofta styrt forskningen, även när det gällt tider långt innan dessa fanns. En livlig kommunikation mellan städerna Lödöse och Skara har tagits för given under hela medeltiden och Lödöse har ofta beskrivits som landskapets port mot väster. Däremot har kontakter mellan Lödöse och Kungahälla sällan diskuterats, trots att de ligger bara 20 km från varandra utmed Göta älv, en av områdets stora kommunikationsleder. Idag vet vi också att den europeiska kyrkan framförallt riktade sina intressen mot de östra delarna av landskapet redan under sent 900-tal och under 1000-talets början, således inte mot väster men inte heller mot Svealandskapen och Birka. Frågan är vad detta betydde för de nya maktstrukturer som då växte fram lokalt i Västsverige. Kristina Carlsson har studerat de arkeologiska materialen från dagens Västsverige för att se om man kan identifiera några skillnader i materialen, främst mellan de östra respektive västra delarna av området, i syfte att försöka identifiera andra typer av gränser, t.ex. mentala, kulturella och topografiska gränser. Ambitionen har varit att granska den tidiga urbaniseringen i Västsverige med fokus särskilt på Västergötland, identifiera och diskutera platser/områden med centrala funktioner under järnåldern och se i vad mån de nya politiska och religiösa maktstrukturer som växte fram under den tidiga medeltiden förändrat eller raderat gamla mönster. De arkeologiska materialen från städerna Skara, Lödöse och Kungahälla är primära i diskussionen om den lokala och regionala utvecklingen i området under den tidiga medeltiden. De analyseras i förhållande till material som kommer från de kyrkliga miljöerna i undersökningsområdet, här kallade centrala kyrkplatser, ett material som speglar verksamhet och utveckling i bygderna runt om städerna vid samma tid. Kristina Carlsson f. 1949, har varit verksam som arkeolog och forskare i Västsverige under mer är 35 år. Boken är hennes doktorsavhandling vid Institutionen för medeltidsarkeologi vid Lunds universitet.

Mjukband. 1402-7453

ISSN 0280-4174

ISSN 0348-937X