Dalsland explorer – förlag

Ur motiveringen till Årets industriminne som tilldelades Fengersfors bruk 2015:

"Som bevarad äldre produktionsmiljö inom massa- och pappersindustrin saknar Fengersfors motsvarighet i Sverige. Brukets sulfatkokare från 1950 var världens första kontinuerliga massakokare och är en teknikhistorisk sevärdhet av internationell klass. Bruksanläggningen rymmer också starka kontraster mellan vårdade ytor och postindustriella ruiner kontraster som kan ge fängslande berättelser och nyskapande vägval för bevarande och återbruk, när ytterligare delar av anläggningen ska göras tillgängliga för besökare. Fengersfors ägare, familjen Rosenblad, har i samverkan med olika aktörer och med offentligt stöd målmedvetet arbetat för att säkra brukets framtid med bevarade industrihistoriska värden. En viktig del av brukets nya publika identitet är konstnärskollektivet Not Quite, som gett Fengersfors en kreativ kraftinjektion."

Högsbyn ligger på en udde i sjön Råvarpen vid Tisselskogs naturreservat mellan Håverud och Dals Långed. I dag ligger det ingen by här utan ett område fyllt med hällristningar, fler än 2 000 stycken på cirka 50 hällar. Här har funnits en boplats sedan stenåldern och det var under bronsålderns som hällristningarna gjordes. Boplatsen fanns kvar en bit in i järnåldern.   

Människorna som bodde på udden brukade jorden och man har hittat lämningar efter jordbruk, som inte finns kvar i dag. Troligen fiskade de och lade upp sina båtar på näset. Att det finns så många hällristningar betyder att människor har bott här under en lång period.  I de mer raffineradedelarna av området föreställer hällristningarna människor, djur, fotavtryck, ormar, cirklar, hjulkors och båtar.   

En kort bok som bland annat handlar om hur Nils Ericson kom på idén att rita en akvedukt som skulle byggas i Stockholm, på Bergsunds mekaniska verkstad och fraktas i delar till Håverud för att sättas samman med 33 000 nitar. Ja, det hade allt varit roligt att vara med när de satte den på plats, 83 ton tung och 10 meter över forsen. 

Nils Ericson hade ägnat hela sitt liv åt att utveckla transporter på vatten och räls. Kanske kunde han inte låta bli att samla sin erfarenhet och kunskap till en sista stor utmaning att bygga Sveriges första akvedukt. I mer än hundra år hade man funderat över hur kanalen skulle byggas för att lösa den branta forsen i Håverud med stränder av mjuka bergarter. Nils Ericson hade gått i pension när han fick frågan om han ville ta uppdraget att bygga Dalslands kanal. Han hade betytt mycket för utbyggnaden av Sveriges kanaler och järnvägsnät. Att det fanns ett järnvägsnät som band samman Malmö, Göteborg och Stockholm blev oerhört viktigt för den snabba utvecklingen under 1800-talet och Nils Ericsons hade blivit berömd, adlad och fått medaljer och ordnar av finaste slag. Akvedukten skulle bli kronan på verket.  

Fakta om Akvedukten i Håverud:

Invigning den 19 september 1868 av Kung Karl XV

Byggkostnad 1 365 000 kronor Längd 32,5 meter

Lyfthöjd 9,9 meter

Material järnplåt, sammansatt av 33 000 nitar

Djup 1,8 meter Egen vikt 83 ton

Totalvikt när den är fylld ca 300 ton

Byggnadsminnesförklarad år 2013

Varje år passerar tusentals båtar genom akvedukten och de fyra slussarna i Håverud från början av juni till slutet av augusti.