Gästriklands Kulturhistoriska Förening – förlag

Hemma vid Gråberget är en berättelse om fiskarhustrun Anhilda och hennes värld. Hon levde sitt liv vid Gråbergets fot på Bönan, ett fiskarsamhälle utanför Gävle. Hennes familj, släkt, vänner och grannar var alla beroende av havet. De försörjde sig som fiskare, fyrvaktare, lotsar, tullare och sjöräddare. Berättelsen sträcker sig också ut till öarna i Gävlebukten och till andra öar och kuster längre bort. Boken är en länk till den levande fiskarmiljön i skärgården. Den har sin utgångspunkt i Anhildas livstid under en stor del av 1900-talet, men blickar även bakåt till 1800-talet och framåt till dagens samhällsförändringar.

Tiden är 1920-tal och småbrukarfamiljens liv i Österfärnebo präglas av lågkonjunktur och hårt arbete. Som ogift kvinna finns få möjligheter till arbete och den 16 november 1928 kliver Augusta ombord på M/S Gripsholm för att emigrera till USA. Hon får jobb som kokerska hos tuggummikungen Wrigley i Chicago och flyttar runt mellan magnifika residens på platser som Phoenix i Arizona och Catalina Island utanför Kaliforniens kust. De första åren är allt nytt och storslaget. Men snart drabbar sorger och hemlängtan växer sig stark. Genom Augustas brev till brodern Axel får vi följa Augustas liv i Amerika, men ändå samtidigt lika nära livet hemma på gården. En bild som berör växer fram av de villkor som kringgärdade en ung kvinnas livsöde genom emigrationen. Mötet med en förmögen livsstil sker i stark kontrast till det strävsamma småbrukarlivet i södra Gästrikland. Boken speglar samhällsutvecklingen under decennier och är skriven i en blandning av fakta, intervjuer och skönlitterär gestaltning som för berättelsen framåt och knyter ihop de olika tidsperioderna. Texten illustreras av fotografier och dokument från Augustas liv och från författarens egna forskningsresor.

”Från Gästrikland 2023” består av fristående artiklar eller texter samlade inom temaområden. Boken inleds med fem texter om hur Gävle reste sig efter stadsbranden 1869. De handlar om en byggboom, om industrialisering, handelns utveckling, flyttrörelser, förändrade livsstilar och en ny infrastruktur. Med stor fråmåtanda och handlingskraft lyckades stadens förvaltning, företag och privatpersoner återuppbygga Gävle till en modern stad för industri, handel och sjöfart. Pandemin Spanska sjukan inträffade i slutet av 1910-talet. En av bokens texter berättar om hur sjukdomen påverkade Gästrikland. Unga och unga vuxna var mest drabbade och författarnas forskning redovisas i statistik över antalet döda i varje socken. Småbarnsfamiljer splittrades och många unga fick inte växa upp med syskon och föräldrar. Ett tredje tema i årsboken lyfter fram samiska spår i släktforskningens källmaterial, plats- och ortnamn, fysiska lämningar i landskapet samt i museernas och hembygdsgårdarnas samlingar. Det har under lång tid funnits en samisk befolkning i Mellansverige. Trots att källorna är många finns det lite kunskap om denna befolkningsgrupp. Bland bokens fristående ämnen kan nämnas texter om Wetterlings yxfabrik i Storvik, brännvinskonsumtion i Hedesunda, kustsamhället Harkskär i Hille socken och när diakonins ”vagga” stod i Gävle. Årsboken avslutas med en presentation av Bengt Löf, som är föreningens stipendiat 2023. Därefter recensioner och anmälningar av nyutgivna skrifter och böcker med anknytning till Gästrikland. Bokens illustrationer är många, minst en bild på varje uppslag. Redaktören har därtill kompletterat flera av artiklarna med egna korta texter i notisform.

"Från Gästrikland 2022" är en årsbok utgiven av Gästriklands Kulturhistoriska Förening och den består av artiklar inordnade under olika temaområden. Boken inleds med texter om Kerstin Hesselgren, en av de fem första kvinnorna i Sveriges riksdag, och vägen till allmän och lika rösträtt 1921. Därefter anknyter flera artiklar till nazism och antinazism samt flyktingströmmar i skuggan av andra världskriget. Ett tredje tema är pressfotografernas arbete och deras oumbärliga roll för lokaltidningarna i Gästrikland. I några fristående artiklar berättas t.ex. om samhället Åmot och om far och son Åkerlunds entreprenörskap som framgångrika företagare inom förläggar- och förpackningsbranschen. Boken avslutas med en presentation föreningens stipendiat 2021, Astrid Olsson i Kungsberg. Därtill ett antal recensioner av nyutkomna böcker och skrifter relaterade till landskapet Gästrikland.

En bok om musik och kultur, om människoöden bland spelmän, om instrument och nöjesliv i Gästrikland. Utgiven av Gästriklands kulturhistoriska förening i samarbete med Gästriklands spelmansförbund. Boken ger en inblick i ett svunnet landskap där den stora tystnaden härskade. Ljud gjordes av naturen själv, av djur och av människor. Så som man skapade sina verktyg, så skapade man själv sina nöjen med musik, fest och dans. I första delen av boken sätts folkmusiken in i sitt kulturhistoriska sammanhang och i folkmusikens egen historia och utveckling. Musikanter och händelser placeras in i samhällsutvecklingen. I bokens andra del beskrivs 900 gästrikespelmän och musikanter, inte minst kvinnor, i de elva socknarna. Perspektivet ligger på de vanliga människornas slitsamma liv, där musik gjorde livet lättare. Boken har en tilltalande luftig layout och är rikt illustrerad med fotografier, noter eller kartor på varje uppslag. En värdefull del är ett alfabetiskt ordnat spelmansregister i bokens slut, som gör det möjligt att hitta de sidor i boken där uppgifter om musikanterna presenteras. Författaren Michael Müllers breda intresse under 50 år för spelmansliv och folkligt musicerande i Gästrikland och Sverige kommer nu ut i bokform. Människorna bakom musiken har ofta intresserat Michael mer än det musikaliska. Frågeställningarna är många. Var och när levde de? Hur var deras levnadsförhållanden? Vilka spelade de med? Vilket anseende hade de? Finns musiken bevarad efter dem? Svaren finns nu i bokens 400 sidor med information, kulturhistoria och där ett omfattande inspelat källmaterial till folkmusiken i Gästrikland redovisas. Författaren Michael Müller är ordförande i Gästriklands spelmansförbund samt dess medlemstidnings redaktör. Han har arbetat på Region Gävleborgs kulturförvaltning som producent för musik inom folk- och världskultur, har lärarexamen och är tapetserarmästare.

Årsboken "Från Gästrikland 2024" består av fristående texter, rikligt illustrerade och samlade inom olika temaområden. Boken inleds med berättelsen om hur Norrsundet växte fram under åren 1890-1914, från en lastageplats till ett större sågverkssamhälle. På 1910-talet verkade prästen Erik Bergman i Forsbacka. Han engagerade sig för bruksarbetarnas livsvillkor i en tid när samhället var splittrat, både religiöst och socialt. 1918 flyttade familjen och en son föddes samma år, film- och teaterregissören Ingemar Bergman. Han har skildrat föräldrarnas tid i Forsbacka i filmen "Den goda viljan" och i boken "Laterna magica". I temat skola och utbildning står skolans utveckling i Gävle, Hille och Ockelbo i centrum. Länsmuseet Gävleborg kom till genom en donation av John och Antonie Rettig. En jämförelse görs med Hallwylska museet, en samtida museidonation i Stockholm. Boken har flera artiklar om utforskande av landskapsbild och historia. Ett exempel är hur geologin, efter inlandsisens avsmältning, gav förutsättningarna för jordbruk, samhällsbyggnad och kommunikationer. Boken avslutas med att årets stipendiat Olof Thunman, uttolkare av Hamrångebygden, presenteras. Därefter recensioner och anmälningar av nya skrifter och böcker med anknytning till Gästrikland.

Årsboken ”Från Gästrikland 2025” består av rikligt illustrerade, kortare eller längre artiklar. Boken inleds med berättelsen om Adolf Grapes sjukhem, som var Gävles första sjukhus. I några artiklar uppmärksammas källmaterial om industrisamhället Strömsbros äldsta tid. Den kvinnliga entreprenören Wilhelmina Skogh såg möjligheterna i järnvägsnätets utbyggnad och blev framgångsrik inom hotell och turistnäring. Pär Lindblad (1907-1981) är en av de mer kända konstnärerna från Gävle. Han ingick i det konstnärsgäng som från 1950-talet bosatte sig i stadsdelen Gamla Gefle. I artikeln ”Fjäriln vingad i Gorazde” berättas om ett socialt och musikaliskt möte mellan Gorazde i Bosnien och Gävle. Företaget Kungsbergs Stenhuggeri AB är ett familjeföretag med mer än 100 års erfarenhet och främst känt som tillverkare av gravstenar och 1920-talets sockengränsstenar i Gävleborgs län. Rosenlöfs tryckerimuseum i Kungsgården är sedan 1983 ett betydande levande arbetslivsmuseum. Borgerskapet i Gävle hade sina fäbodar både på Norrlandet och på Södra landet i nuvarande Bomhus. Boken avslutas med berättelsen om publicisten N S Norling (1880-1956), vars åsikter inte alltid stämde med partitoppen inom socialdemokratin. Därefter recensioner och anmälningar av nya skrifter och böcker med anknytning till Gästrikland.