Groveda – förlag

Hur vill vi att Sverige skall se ut i framtiden? Vad vill vi ha för slags samhälle? Det är den frågan boken kretsar kring. Med korta inlägg. Mest om politik och ekonomi. Funderingar kring sådant som debatterats de senaste åren. Idag är jag 85+. I sämsta fall syns det i struktur och språk. Lite svårfattligare. Lite ospänstigare. I bästa fall har åldern gett texterna ett plusvärde. En touch av den livserfarenhet som man bara har när man är riktigt gammal. Dessutom kan man som gammal åsiktsmässigt tycka och skriva ”vad fan man vill”. Utan bindningar och beroenden. Kanske också ett plusvärde. All text i boken är dagboksnoteringar (ur Dagbok 2019 och Dagbok 2023

”Den kanske intressantaste frågan i dagens globala ekonomi och politik är hur ett modernt auktoritärt styre typ Putins Ryssland klarar sig ekonomiskt i konkurrensen med västländerna…Jag skall i den här lilla skriften i ett antal fristående essäer pröva frågan på just Ryssland...Tidsperspektivet är de närmaste decennierna, fram till 2050.” Ur förordet

Vi lever i villrådighetens tid. Demokratin. Frihandeln. Globaliseringen. Förhållandet USA-Europa, Den atlantiska länken. Nyliberalismen. Allt detta och en hel del annat av det som varit fundamentet för västmänniskans tillvaro de senaste decennierna är i stöpsleven. Vad är det som gått snett? Varför fungerar inte politiken? Varför populism? Varför Trump? Kan man se något ljus i tunneln? Kan man ana konturerna av vad som måste göras?

Under de senaste tio åren, har jag då och då skrivit om ekonomi och politik på min blogg, www.karlhenrikpettersson.se, det har blivit nästan 500 artiklar. Det här är ett urval av de mest lästa. Om filosofiska frågor kring näringsliv och samhälle. Typ om vad för slags samhälle vill vi ha, om hur fördelningen mellan privat och gemensamt skall se ut, om den västerländska civilisationens kris, om demokrati vs autokrati, om modernitet vs civilisation etc. Plus en del om orden vi använder när vi pratar ekonomi och politik. ”Ett samhälle”, vad är det till exempel?

Berättelser från det gamla Gärdala. Nästan allt är självupplevt. Från tiden jag gick i Gärdala skola (1945-1949). Och från de tre åren därefter då jag åkte skolskjuts med de andra Gärdalabarnen till Rimforsa. Men också från tiden i realskolan, fram till 1955 bodde jag hemma på Groveda under helgerna och somrarna. Fortsatt umgicks jag med mina kompisar i Gärdala, och fortsatt kände jag de vuxna människorna och visste vad som hände.