Institutet för språk och folkminnen Umeå – förlag

Denna bok är ett register till en dialektordbok över Öre-Långselemålet. Långsele by ligger i Örträsk församling i sydligaste Lappland. Uppslagsordet är på svenska och man får en hänvisning till en ordartikel i Ordbok över Öre-Långselemålet, en bok som också är skriven av Harald Fors.

Denna bok är en dialektordbok över Öre-Långselemålet. Långsele by ligger i Örträsk församling i sydligaste Lappland. Uppslagsordet är på dialekt och ordförklaringen på svenska. Det finns även ett register till ordboken, skrivet av samma författare.

Denna samling med medelpadska dialektord ur äldre källor omfattar det mesta av vad som påträffats i handskrifter och tryckt litteratur t.o.m. 1867. Uppslagsordet är på dialekt

Under 1983, i samband med insamling av material till en ordbok, gjordes intervjuer i byarna Vargträsk, Skurträsk och Örträsk. Dessa intervjuer skrevs ut och delar av intervjuerna presenteras i denna utgåva. Boken innehåller också presentationer av såväl de byar som berörs som de olika berättarna.

Detta är en dialektordbok över dialekten i Hössjö, en by ett par mil väster om Umeå i Västerbotten. Uppslagsordet är på dialekt.

2 volymer

Detta är en genomgång av naturnamnen i Kalix kommun. Författaren redogör för vad namnen betyder och deras historia. Källor till namnartiklarna har bl.a. varit ortnamnsuppteckningar som finns arkiverade hos Institutet för språk och folkminnen. Naturnamn är namn på berg, vattendrag osv, i motsats till bebyggelsenamn som är namn som hör samman med bebyggelse, t.ex. namn på byar, gårdar osv.

Detta är en genomgång av bebyggelsenamnen i Vännäs kommun. Författaren redogör för vad namnen betyder och deras historia. Källor till namnartiklarna har bl.a. varit jordeböcker och ortnamnsuppteckningar som finns arkiverade hos Institutet för språk och folkminnen.

Vilhelmina är en kommun i södra Lappland. Martin Lauritz har i dessa två band följt Vilhelminabygden i Västerbottens-Kurirens spalter under perioden 1900-1925. Här berättas om nödår, inlandsbanebygget, samepolitik, kommunalpolitik, och mycket annat. Här ingår berättelser om starka män och kvinnor, om odlingsbragder och om emigration. Böckerna innehåller detaljerade person- och ortregister. Vilhelmina - en lappmarksbygd på väg mot framtiden är ett utgivningsprojekt som startade år 2005. Martin Lauritz hade då sammanställt artiklar om Vilhelmina ur tidningen Västerbottens-Kuriren åren 1900-1925. Vilhelmina kommun och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) beslöt att ge ut artiklarna i bokform. När de första två böckerna var utgivna, beslöt man att förlänga projektet och ge ut artiklar om Vilhelmina ur Västerbottens-Kuriren fram till och med 1949. Böckerna säljs tillsammans två och två i kassett.

Ur Edvin Brännströms eget förord: Uppsatsen vill vara en beskrivning av själva jaktmetoderna och fångstredskapen sådana de ännu brukats eller varit bekanta för mina sagesmän. Ett rätt stort intresse har lagts ned på jaktmetoder, redskap och redskapsdelar m.m.

Vilhelmina är en kommun i södra Lappland. Martin Lauritz har i dessa två band följt Vilhelminabygden i Västerbottens-Kurirens spalter under perioden 1926-1936. Här kan man läsa om vägprojekt, odlingsprojekt, om skolan - 1935 fanns 52 skolor i Vilhelmina!, om kronotorparna som organiserar sig m.m. Böckerna innehåller detaljerade person- och ortregister. Vilhelmina - en lappmarksbygd på väg mot framtiden är ett utgivningsprojekt som startade år 2005. Martin Lauritz hade då sammanställt artiklar om Vilhelmina ur tidningen Västerbottens-Kuriren åren 1900-1925. Vilhelmina kommun och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) beslöt att ge ut artiklarna i bokform. När de första två böckerna var utgivna, beslöt man att förlänga projektet och ge ut artiklar om Vilhelmina ur Västerbottens-Kuriren fram till och med 1949. Böckerna säljs tillsammans i kassett två och två.

Vilhelmina är en kommun i södra Lappland. Martin Lauritz har i hittills fyra band följt Vilhelminabygden i Västerbottens-Kurirens spalter under perioden 1900-1936. I dessa två volymer får vi följa bygden åren 1937-1943, en spännande tid där äldre resursutnyttjande möter krav på modernisering och mitt i perioden bryter andra världskriget ut. Böckerna innehåller detaljerade person- och ortregister. Vilhelmina - en lappmarksbygd på väg mot framtiden är ett utgivningsprojekt som startade år 2005. Martin Lauritz hade då sammanställt artiklar om Vilhelmina ur tidningen Västerbottens-Kuriren åren 1900-1925. Vilhelmina kommun och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) beslöt att ge ut artiklarna i bokform. När de första två böckerna var utgivna, beslöt man att förlänga projektet och ge ut artiklar om Vilhelmina ur Västerbottens-Kuriren fram till och med 1949. Böckerna säljs tillsammans i kassett två och två.

Sverige ratificerade år 2000 'Ramkonventionen om skydd för de nationella minoriteterna' och 'Den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk'. I och med ratificeringen av dessa konventioner och införandet av de två minoritetsspråklagarna, har Sverige åtagit sig att särskilt skydda och främja de fem nationella minoriteterna samt deras språk meänkieli, finska, samiska, romani chib och jiddisch. I denna utredning presenteras presenteras ett antal viktiga områden där minoritetsspråket meänkieli är i behov av förstärkning genom konkreta åtgärder för att språket ska kunna utvecklas och bevaras som ett levande språk i Sverige. Utbildningsväsendet, från barnomsorg till universitet, är ett område där behovet av insatser är synnerligen stort. Massmedia, ortnamn och språkvård är andra områden som lyfts fram. Utredningen ger en god översikt över situationen för meänkieli och kan även användas som grund för en samlad satsning för att säkerställa meänkielis framtid i Sverige.

Två böcker som säljs tillsammans i bokkassett

Detta är en genomgång av bebyggelsenamnen i Bodens kommun. Författaren redogör för vad namnen betyder och deras historia. Källor till namnartiklarna har bl.a. varit jordeböcker och ortnamnsuppteckningar som finns arkiverade hos Institutet för språk och folkminnen.

Detta är en avhandling som behandlar önamnen i Luleå skärgård. Här studeras önamnens struktur, landhöjningen och dess påverkan på önamnen, personnamnen i önamnen och övre Norrlands bebyggelsehistoria i belysning av önamnen.

Detta är en genomgång av bebyggelsenamnen i Luleå kommun. Författaren redogör för vad namnen betyder och deras historia. Källor till namnartiklarna har bl.a. varit jordeböcker och ortnamnsuppteckningar som finns arkiverade hos Institutet för språk och folkminnen.

Detta är en avhandling som handlar om svenska dialektala namn på gräs

På Holmön vid Västerbottenskusten kallas tiden mars-april för vårleden. Det är övergången mellan vinter och vår. Den tiden kunde vara påfrestande för både folk och fä. Då var ofta stor brist på färskvaror. På matbordet fanns kanske bara saltad mat och mjölgröt. Men vårleden var en väntans tid. Man kände den nya våren nalkas. Åter stundade öppet hav, färsk fisk och orrspel och därefter en lång och livgivande sommar. Här berättar Albin Edlund om livet i sin barndoms skärgårdsby, Holmön i Kvarken. Tiden är 1920-tal och arbetet med boskapen, fisket och säljakten präglar vardagslivet. Men här finns också leken, äventyret och de ungas livsglädje. Författaren illustrerar sina berättelser kring öns folkliv och traditioner med egna teckningar. Albin Edlund lämnade Holmön vid sexton års ålder, då han antogs till Skeppsgossekåren. Han tjänstgjorde sedan inom flottan och slutade där som kapten, men han behöll kontakten med Holmön.

Detta är en genomgång av bebyggelsenamnen i Haparanda kommun. Författaren redogör för vad namnen betyder och deras historia. Källor till namnartiklarna har bl.a. varit jordeböcker och ortnamnsuppteckningar som finns arkiverade hos Institutet för språk och folkminnen.

Våtmarkernas naturliga gräsväxt har länge utnyttjats för slåtter och bete. För att beteckna och beskriva sådana marker finns i lulemålet ett stort antal ord. I denna bok presenteras drygt ett fyrtiotal ord med sammanstättningar. Till grund för boken ligger arkivmaterial och intervjuer. Boken är illustrerad med kartor och fotografier.

År 1990 anordnades ett minisymposium till minne av folkskolläraren, folkminnes- och dialektforskaren Olof Petter Pettersson (1859-1944). Boken utgörs av utskrifter av de fem föredragen. Karl-Hampus Dahlstedts artikel har titeln 'Några notiser om O.P. Pettersson och hans familj', Sigurd Fries artikel heter 'O.P. Petterssons liv och gärning', Erik Bylund skriver om 'Kolonisationen av södra Lappland i belysning av O.P. Petterssons samlingar', Phebe Fjellström berättar om 'O.P. Petterssons etnologiska samlingar', Åsa Nymans artikel har titeln 'Lappmarkens sagoskatt, O.P. Petterssons uppteckningar av sagor i Åsele lappmark', och slutligen skriver Maj Reinhammar om 'O.P. Petterssons dialektuppteckningar i ULMA'.

Detta är en genomgång av bebyggelsenamnen i Övertorneå kommun. Författaren redogör för vad namnen betyder och deras historia. Källor till namnartiklarna har bl.a. varit jordeböcker och ortnamnsuppteckningar som finns arkiverade hos Institutet för språk och folkminnen

Innehåll: Sigurd Fries, Florornas svenska växtnamn - en spegel av vårt kulturklimat? Phebe Fjellström, Angelica archangelica. Kunskapssystem och symbolspråk kring fjällkvannen. Ingegerd Fries, Litterära växtnamn: symbol, ordlek eller naturbild? Jan Nilsson, Fífa och fífill. Om några nordiska benämningar på Eriophorum, 'tuvull', 'ängsull'. Bengt Odenstedt, Växtnamn i svenska idiom. Gunnar Persson, Fränskivling eller poison pie. Kognitiva aspekter på namngivning av svamp i olika språk. Edgar Platen, Om blommor, människor, kärlek och andra metaforer. Heines klassifikationskritik i "Die Harzreise". Mats Rydén, Växtnamnet förgätmigej i europeiskt perspektiv. Margareta Svahn, Folklig botanik - en gång till. Karin Viklund, Mat och magi. Om forntida människors förhållande till växterna.

Nysätra är en socken i Västerbotten och den ingår numera i Robertsfors kommun. Detta är en ordbok över dialekten i denna socken. Uppslagsordet är på dialekt och ordförklaringen på riksspråk.

Jägmästaren Gustav Fridner (1891-1981) tjänstgjorde under större delen av sitt verksamma liv i Västerbotten. Under sina färder hade han pennan till hands och upptecknade de folkliga växtnamnen. Ibland kunde Gustav Fridner notera många namn för en och samma art. Han gjorde ibland även anteckningar om hur befolkningen använde växterna. Gustav Fridners samling av växtnamn, som redovisas i denna bok, består av 1808 namnbelägg, fördelade på ca 160 olika arter. Den är därmed en av de största samlingarna folkliga växtnamn från ett svenskt landskap, gjord av en och samma person.

Irene Nilsson är född 1927 i en liten by, Varpsjö, belägen längst västerut i Åsele kommun i Lappland. Hon har drivit jordbruk där under i stort sett hela sitt liv. Irene Nilsson har medverkat i en film av Sune Jonsson från 1969, 'Ett småbrukarår', som skildrar ett arbetsår på hennes jordbruk med dess varierande sysslor. Denna bok är på sätt och vis en pendang till dokumentärfilmen som nämnts ovan. Boken skildrar livet på ett mindre jordbruk i Norrlands inland, i Åsele i södra Lappland. Berättelsen utspelar sig i början på 1900-talet. I centrum står en familj bestående av far, mor och fyra barn, två flickor och två pojkar. Skildringen består till största delen av dialoger på Åsele-dialekt. Korta partier är skrivna på riksspråk. Längst bak i boken finns en detaljerad ordlista.

Vad är himmelskärva, grytskäver och borstris? I svenska dialekter finns en mängd olika ord som refererar till barnsjukdomar och de ovan nämnda dialektorden är några av dessa. Varför valde människor just dessa ord för att beskriva sjukliga tillstånd hos barn? Asbjørg Westum ger svar på dessa och andra frågor i denna bok där folklig sjukdomssyn och folklig sjukdomskategorisering är centrala teman.